150 kvm - för stort för oss?

Jag känner många åttioåringar som bor kvar i husen. De har ofta abonnemang på snöskottning, de har robotgräsklippare och man kan även köpa abonnemang på trädgårdstjönster. Man får RUT-avdrag för snöskottning och trädgårdsarbete. Dessutom håller man sig i trim av trädgårdsarbetet. Min plan är att bo kvar i mitt hus hela livet.

Ett nybyggt hus är oftast tillgängligt och anpassat för handikappade, med breda dörrar, badrum där man får in en rullstol, låga eller inga trösklar mm. Om man vill bo  kvar som äldre.

Beror på vad man vill ha. Men många prylbantar och väljer att bo mindre när ungarna flyttar ut.

Men samtidigt vill man ha ytor för sina hobbies...

Bor ni i ett område där det kan finnas ett intresse att hyra en lägenhet i ett hus? I så fall kan det vara värt att välja en planritning där man lätt kan dela av en del av huset och hyra ut vid behov. 

Min far har t.ex. en uthyrdningdel med ett rum med egen ingång och eget badrum. Där finns pentry och en dörr som separerar uthyrningsdelen från resten av huset. 

Nu bor han i en studentstad, så det är lätt att hyra ut, och även om det inte är jättecentralt är staden inte större än att man tar sig nästan överallt på 15-20 min på cyke.

Kommer ni bo väldigt avsides i ett område som inte är intressant för yngre personer utan familj, så är ju en sådan lösning kanske mindre aktuell.

Är det en väldig vacker omgivning kan i och för sig en uthyrningsdel vara intressant att hyra ut via AirBnB t.ex. för semesterfirande. 

Råkade ogilla ditt inlägg olgaelvira, inte meningen! FL lever sitt eget liv :s 

Hehe, ja vi kommer nog skaffa alla robotar vi kan få tag i, både inom och utomhus. Jag har ett stort trädgårdsintresse som inte riktigt kan komma till utlopp i nuvarande bostaden och vi planerar även köpa hund så hus känns som det självklara valet för oss :)

Har äldre släktinagr som valde lite annorlunda.

Sen tidigare hade de en ärvt hus i skärgården med plats för många. När barnen flyttade ut sålde de förortsvillans och köpte en mindre, svindyr lägenhet mitt i Stockholm. Nära till jobb och allt, ingen plats för barn.

Samlingsplatsen är nu skärgårdshuset.

Visst men grejen är att man inte kan ta för givet att man är frisk och pigg efter pensionering . Det räcker med att trampa snett och få en spricka i foten  på semestern för att drabbas av smärta och problem som blir kroniskt...(min exman på 60 gjorde just det nu i sommar och han kommer inte bli återställd) Sen är det inte alla som har råd med diverse tjänster . Även om man bor billigt kan man ha låg pension.  

Jag skulle råda er till att sätta er ner med block och penna och skriva ner punkter på viktiga önskemål utefter vad du blir tipsad om här och försöka sortera vad som är önskemål respektive vad som är praktiskt möjligt. 
Snart kommer du kunna se vilka behov ni faktiskt har ,vad ni vill ha och vad ni kan tvingas kompromissa om.  

Ett tips från mig är att inte snåla på biytor som faktiskt är viktigt då dom används mycket.  En rejäl tvättstuga med torkmöjligheter , ett generöst städskåp, förrådsutrymmen, klädkammare samt rymligt badrum och extra toa.  Extra viktigt om ni ska ha enplanshus

150 kvm är ju inte särskilt stort särskilt om ni bygger i två plan. 75 kvm per våning blir ju väldigt lämpligt även på två. 

Vi har 215 kvm i ett plan och tycker inte det är för stort.

Jo, ekonomin bör man tänka över,  vi bor dock mycket billigare i huset än i en hyfsad hyreslägenhet på halva storleken, så pensionen kommer räcka bättre trots lite eventuella utgifter för trädgård och snöskottning. Den dag jag flyttar blir det väl till ett servicehus eller SÄBO, skräcken är ju att bli dement, då kan man ju inte beställa tjänster ens.