Ivf trots tidigare psykisk ohälsa?

Jag har ingen personlig erfarenhet av varken psykisk ohälsa eller att genomgå IVF. Däremot ska man ha i åtanke att de även tar i beaktande hur en graviditet och livet som (ensamstående) förälder skulle kunna komma att påverka ens psykiska hälsa, likväl som huruvida de mediciner du äter idag är lämpliga under en graviditet och eventuell amning eller ej. Skulle du exempelvis bedömas vara symptomfri delvis pga din vardag och dina rutiner kommer de väga in om du bedöms kunna fortsätta på samma linje även under en graviditet och under småbarnstiden. En vän till mig nekades IVF pga hennes historik av psykisk ohälsa, detta då man bedömde att man inte kunde säkerställa att hon inte skulle falla tillbaka i sin tidigare problematik vid en graviditet och tiden efter förlossningen/tiden som småbarnsförälder. De var ändå ett par, och argumenterade för att hon hade stöd i sin man. Men det bedömdes alltså inte väga upp risken de såg i henne. 

Jag lägger alltså ingen värdering i varken eller, jag vill bara förklara att det handlar om mer än bara ditt mående idag. 🥰

Jag har en kompis som precis genomgått utredning för ensaminseminering/IVF. Hon har generellt ångestsyndrom och har ätit antidepressiva väldigt länge. Var även i ett destruktivt förhållande som påverkade hennes mående väldigt länge. Vad jag förstår så tittar dem inte i dina journaler. Psykologsamtalen verkade mest handla om hur man tänker sig rollen som ensam förälder och en förberedelse på situationer och frågor man kan få. Hon valde att inte dela något om vare sig sin psykiska hälsa eller destruktiva relation. Och inseminerad blev hon! 

När man fyllde i sin egenvprdsrenias var det en ruta där ma var tvungen att ge sitt samtycke till att dom får titta i ens journaler så därför valde jag att svara ärligt i hälsodeklarationen vilket jag nu ångrar om det är så att dom ibte ens kollat journalen... För nu när jag varit ärlig gissar jag att dom kommer lusläsa journalen........ 

Jag förstår att anledningen till dess kontroller givetvis är att så gott det går försäkra sig om att varken barnet eller jag kommer fara illa under graviditet och framtida liv.. Men är så rädd att bli dömd bara utifrån vad som står där bakåt i i tiden.. Jag har läst på mycket noggrant hur mediciner påverkar ev graviditet och amning, det som skulle kunna bli risky är sömnbrist vid ex kolik mm men där har jag en "backup" att min syster, mamma eller en vän kan ta tillfällig föräldrapeng om jag skulle bli sjukskriven kort tid (vilket jag inte tror kommer hända, men har det som backupplan) då får sol 80% av sin lön och jag skulle kunna betala dom mellanskillnaden upp till 100% då jag har dom ekonomiska förutsättningarna att jag klarar det under en längre tid så då skulle dom inte förlora något på det.. Men tror som sagt inte det kommer bli aktuellt...