Är allt verkligen mobbning?

Med barn får man försöka att på bästa sätt höra bådas sidor av en händelse( gärna enskilt)  och kanske använda sig av en teknik där man ritar ut platsen/dilemmat skett,samt rita ut var barnen befann sig  mm som är relevant för att skapa en så tydlig bild som möjligt av händelsen.

Här gäller det som vuxen att hålla dig neutral och inte ge ledande frågor utan bara försöka se/lösa situationen för att hjälpa barnen vidare där tex starka känslor uppkommit och ge dem verktyg så detta inte upprepas.

Ett kränkt barn är ett kränkt barn när den ger uttryck för det. Man ska alltid lyssna här.
Mobbing och kränkning ser väldigt lika ut men i mitt tycke är skillnaden att kränkningen handlar oftast om en enstaka händelse som man inte upprepar mesans nobbing handlar om upprepade kränkningar för AVSIKT att skada emotionellt och eller fysiskt.

 Det exempel du skrev om, om kollegan som gick till chefen skulle i min värld ha pratat med dig om att det är skoj att pika men att du gick över gränsen för vad som är acceptabelt.

I min värld går man till chefen om någon upprepade gånger kränker med avsikt för att skada och inte lyssnar på ens tillsägelser och slutar med det den gör.