Lever bebis i magen?

det Är först v.25 de rekommenderar att du ska känna barnet en gång om dagen. Det är väldigt ovanligt att känna barnet redan v.17. Bland annat beror det på hur moderkakan ligger.

lycka till!

Dags att dra ner lite på träningen då kanske. Nu har du ju kommit över de mest riskabla veckorna för missfall så du verkar ju klarat dig trots hård träning. Men känn efter vad kroppen orkar och var försiktig med övningar liggande på rygg.

(Bf-datum brukar inte ändras vid rul utan man brukar gå på det man fick vid Kub.)

Åh jag förstår din oro. 

Med min första kände jag bebisen tidigt. Riktigt tidigt. Det var skönt och en form av tecken på att allt var okej. Med min andra, född nu i mars 2023, tog det sjukt lång tid. Jag var så nervös hela tiden och bokade in extra besök för att få lyssna på hjärtat hos BM, men bebis mådde bra. Sen blev det dock ett jäkla liv där inne framåt slutet med stenhårda sparkar. (hon sparkar och flaxar exakt lika mkt nu när hon är ute)

graviditetssymptom är inget måste :) var glad om du slipper. Min första graviditet var oförskämt symptomfri, så som du har nu. Andra, inte så lika symptomfri. Alla graviditeter är olika. Försök att slappna av för att intresse stressa dig och bebisen i onödan :) och Grattis! 

Måste bara säga att jag förstår dig verkligen till 100%! Jag kände EXAKT samma oro som du gör inför mitt RUL, är gravid med första barnet. Jag hade också gjort ett ultraljud i v13 där allt var normalt, och jag visste ju att risken minskar drastiskt efter det men ÄNDÅ var jag LIVrädd att bebisen skulle vara död?! Hade inte heller känt några rörelser innan. Sen kände jag första rörelserna ca 5 dagar innan RUL, blev jag lugnare ändå? Näää... Inbillningar om att det var något annat jag känt, och i början kan det ju dröja länge mellan rörelserna så då var jag ändå övertygad om att bebisen inte levde när det gått ett tag mellan att jag känt något. 

Men sen var allt helt normalt på ultraljudet! Och nu känner jag starka rörelser varje dag (v21 nu) så oron har släppt lite om just att bebisen skulle vara död åtminstone... Sen oroar man sig ändå för ALLT annat. 

Tror att oron hör till att vara gravid och sen bli mamma. Och jag vet hur lätt det är att den där oron tar över, och det finns nog inget någon här kan säga som gör att du slutar oroa dig. När det kändes för jobbigt för mig försökte jag intala mig att i de allra flesta fall så går det ju bra - allt är normalt på RUL och det föds en frisk bebis. Och försöka på något sätt hålla oron i schack för det är ju hemskt att vara så orolig hela tiden. Men jag förstår verkligen. Så jag vet att det är jättejobbigt, men vi är iaf fler som känner/har känt exakt som du och det är nog 100% normalt 💕

TACK tjejer för era svar ❤️❤️
Nu känns det bättre,  försöka slappna av.  
Jag kommer inte lugna ner min träning när den går bra och jag VILL , KAN och har ENERGI till det. Jag har adhd dessutom, galen rastlöshet och hållt på med idrott på hög nivå i 23 år av mitt 33 åriga liv. Jag är införstådd med att längre fram i vinter kommer jag att lugna ner mig automatiskt pga vinterväglag (mindre kul att halka ute med bebis) samt dessa tyngre vikter pga buktrycket.  
Jag är på ett crossfit gym och atletklubb , många tjejer där tränat hårt under sina graviditeter så det är inte det.

15 dagar kvar tills ultraljudet så det går fort. Ibland är det skönt att skriva av sig när det är första gången en sån här livs förändring sker. 

Uppdatering idag.
Andra ultraljudet avklarat v 18+6.
Har en flicka i magen,  helt frisk på alla sätt ❤️????
Fortsätt träna hårt om du orkar sa barnmorskorna jag pratat med,  tro på fanken att jag kommer göra 😍 power girl i kroppen nu å i gymmet 🙏💪