TLJE skrev 2023-08-02 10:03:07 följande:
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2023-08-02 12:36
Tack för input, alla. Jag var rädd att för att bli dömd som en fullkomlig idiot.
Ytterligare förtydliganden:
Vi bor vid en skog så det är inget problem att ta ur djuren där. Men, men, tomten är som sagt stor och så finns det ju fästingar i skogen ... och kanske orm ...
Min fru är inte lat, faktiskt inte det minsta. Men hon har ingen uthållighet med sådant som inte funkar. Och jag gissar att hon rationaliserar bort en del av hundarnas sätt. Och, givetvis, hon ser inte problemet så som jag gör det. Vad gör en trashad trädgård när man kan ha hundar? För henne är det ett riktigt ställningstagande.
Hon vet att hon egentligen inte klarar av de här djuren; hon har sagt: Aldrig mer en rottweiler. Men det är så dags nu. De kommer ju att finnas här i 8-10 år till ...
Att lämna bort en av dem el båda, vore som att be henne avstå från sina egna barn. Det är inget alternativ. Och jag fattar det. Problemet för mig är att jag inte heller blir yngre. det är väl det som är grejen, jag känner mig oroligt fastlåst av hela situationen.
Jag vill definitivt inte skilja mig för den här sakens skull. Det vore i mina ögon ett omoget hot och inget jag kommer att komma med.
Min undran kvarstår; vad/hur kan jag säga till min fru för att få henne att ta mina behov på allvar?
Vad gör jag för fel? Vad är det jag har missat?
Jag går verkligen bet här.
Jo, din fru är sjukt lat. Om man inte klarar av fästingar så ska man inte ha hund. Om man inte har uthållighet så kommer INGET att fungera gällande hundträning. Det finns inga "quick fixes" i hundträning. Det finns inget magiskt trick som gör hundarna lydiga helt plötsligt utan det är träning, konsekvent träning, som gäller.
Gällande omplacering. Ja, det är sjukt svårt att lämna bort sina djur men för DJURENS bästa så behöver de flytta. De mår inte bra av den här situationen. Ni mår inte bra av situationen. Ni har inget socialt umgänge kvar. Huset och trädgården förstörs. Det handlar om stora pengar om ni väljer att sälja som ni antingen förlorar eller måste lägga ut för att få huset och trädgården i sådant skick att det kan säljas.
Om rottisen är så pass ung att vi pratar 8-10 år till (om du har tur blir det kortare då en del linjer på rottisar har hälsoproblem som leder till för tidig avlivning) så är det en unghund vi talar om och rottisar i unghundsåldern är hemska! Det är inte för inte som åldern mellan 1 och 3 år kallas "slyngelåldern". Har man då inte en ordentlig grund lagd så blir det ännu skitjobbigare.
Antar att den andra inte är en gammal hund heller och då blir det än värre. Man måste ha hund 1 uppstyrd med lydnad för att det ska bli bra när man tar in hund 2.
Det finns inget du kan säga för att få din fru att ta DINA behov på allvar men du kan försöka få henne att ta HUNDARNAS behov på allvar, att de inte mår bra som det är och att de behöver flytta till någon som faktiskt kan ta hand om dem.
