Inlägg från: Anonym (ppp) |Visa alla inlägg
  • Anonym (ppp)

    Vårdnadstvist

    Så unga barn lyssnar man delvis på men de får inte "bestämma", utan här handlar det om att man i så fall bedömer att barnen har det så dåligt hos den andra föräldern att det inte är rimligt att de ska vara där så mycket. (och nej, det finns ingen specifik ålder då barn får bestämma)

    Finns det bevis för dåligt samarbete etc, så är det större chans att det här inte blir ett krångligt ärende. 

  • Anonym (ppp)
    cityturk skrev 2023-08-01 12:29:07 följande:

    Om barnet ofta uttrycker att det inte vill till den andra föräldern, att barnet( främst den stora) hittar vägar att komma ifrån umgänge. 
    Dvs gå hem/sova över med kompisar.
    Skickar sms/ringer mig om att dem inte vill vara där.

    Det finns ju såklart bevis på det.

    Samt att familjerätten i sin snabbupplysning gjorde en orosanmälan om våld i nära relation.

    Mycket bevis finns, jag vill inte ta ifrån umgänge men vad jag har gått igenom så vill jag inte starta om på ny kula.
    Dvs samma elände med v.v


    Ja men då låter det hoppfullt. 

    Du borde ha enskild vårdnad samt hon enbart begränsat umgänge låter det som.

    Jag skriver så för att min man fick så, efter att barnens mamma fått diagnos schizofreni och de var i rätten. Hon ville ha varannan vecka som innan (och hade svårt med sjukdomsinsikten). Det här tog ju ett tag men tack vare att han gick till rätten så fick han snabbt interimistiskt beslut om enskild vårdnad och mamman enbart varannan helg, tills hela processen var färdig (vilket tog ca 1,5 år). Sedan fick hon ett schema med viss utbyggnad av umgänget för att barnen ville det (annars tror jag rätten hade bestämt fortsätta med varannan helg). Barnen var 11 och 13 när processen var färdig. 
    Innan det gick till rätten var det ca 3 år med bråk, tjafs, många orosanmälningar (mot mamman) som ledde till 3 utredningar av soc (ungefär en om året - fatta vad jobbigt det var för alla inblandade), tills min man fick nog och gick till rätten. Eftersom mamman inte tyckte hon hade några problem, inte tyckte att hon inte samarbetade, så kunde inte soc göra mer än att rekommendera det de tyckte. Deras utredningar har ju ingen juridisk makt utan förutsätter att folk är vettiga och tar till sig det de säger. När en person inte gör det så blir det jobbigt för den andra (som för min man, och för dig). Att gå till advokat var det bästa han gjort, det blev helt annat då, när det hamnade i rätten. 
  • Anonym (ppp)
    cityturk skrev 2023-08-01 17:14:13 följande:

    Erkännande om phsykisk ohälsa finns både hos social+familjerätten.  Däremot tycker hon att hon mår bra nu. Samt att fokus på hennes mående läggs för stort fokus på.

    Dialogen är fortfarande sämst!
    Jag har fått gå igenom socialen ibland för att få hjälp med saker som borde vara självklara.
    Hon har valt att kommunicera via barnen flera ggr samt blanda in dem i Orosanmälningar. ( sk vuxenfrågor)

    Barnen i den processen du beskriver va dock äldre🙈
    Jag är rädd att jag sitter här snart igen med ett juridiskt beslut och barn som mår dåligt pga ngt som inte funkar och v.v..


    Ja, sånt här tar tyvärr tid. Räknar jag in de där trassliga 3 åren innan han gick till rätten så tog ju allt 4,5 år (barnen var ca 8 och 10 när det började. Egentligen började hennes sjukdom tidigare men inblandningen av soc startade då) . Det var dock värt det! Ge inte upp. 
  • Anonym (ppp)
    Anonym (ppp) skrev 2023-08-01 18:14:12 följande:
    Ja, sånt här tar tyvärr tid. Räknar jag in de där trassliga 3 åren innan han gick till rätten så tog ju allt 4,5 år (barnen var ca 8 och 10 när det började. Egentligen började hennes sjukdom tidigare men inblandningen av soc startade då) . Det var dock värt det! Ge inte upp. 
    Jag skrev fel. Barnen var ca 6 och 8 när det började. 
  • Anonym (ppp)
    cityturk skrev 2023-08-01 22:42:52 följande:

    (TESS) Vad jag förstått så har egentligen inte föräldrar/vänners vittnande särskilt stark påverkan.
    Den ena sidan säger Hyllar medans den andra sågar, o tvärtom. 
    Vad är "viktigt" att tänka på i en utredning om vårdnad/boende som familjerätten gör?

    Socialens utredningar blir man mörkrädd av. Usch o tvi vad de kan fördärva.

    Återigen, jag ställer frågor för mina barns bästa inte sett till mig eller den andra föräldern. 
    Ett tryggt liv och vardag.


    Allt handlar om barnperspektivet. Så fort en förälder börjar prata om "jag vill, mina behov" etc, så bryr sig rätten inte om det. Om du håller tungan rätt i munnen och  enbart fokuserar på barnens behov, riskbedömning för barnen etc, så gör du rätt. Det är det familjerätten ska ha i fokus också. Det + hur vårdnadshavarna kan samarbeta/inte samarbeta i relation till om det skadar barnen.

    I familjerättens samtal med barnen är det superviktigt att barnen vågar säga vad de tycker så det kan du försöka prata med dina barn om. Att de ska våga säga om de nu inte vill bo hos mamma tex, och försöka säga något om varför. Ibland kan man tycka att de ställer fåniga frågor, men barnen får försöka svara så bra de kan ändå. Tex frågade de mina bonusbarn om vad de gjorde om dagarna när de var hos mamma (vad de lekte etc). Det kan verkar fånigt men det var väl för att få fram en helhetsbild, en känsla från barnen, om de fick mat etc. 

    En kompis barn, i samma situation, svarade mest "jag vet inte" på alla frågor så det materialet gav väl inte så mycket till utredningen. Då fick familjerätten försöka tolka varför pojken inte svarade mer än så (var han rädd tex?) 

    Och nej, släkt och vänners åsikter står inte högt i kurs vid en rättegång. Min mans ex tog med sig sin mamma men hon fick inte ens följa med in i salen utan fick vänta utanför. 
  • Anonym (ppp)
    cityturk skrev 2023-08-02 09:32:54 följande:

    Mitt ombud vågar ju såklart inte lova ngt mer än att det"ser bra ut" men man vet aldrig...

    Så det kanske inte ens är ngn större mening att förbereda vänner/familj på att vittna vid HF?


    Nej ingen större idé med släkt, men fråga din advokat. Det brukar vara domaren som bestämmer sånt där. 

    Det låter onekligen bra i alla fall. Håll bara huvudet kallt i rätten. 

    Viktigt att veta; om en person yrkar på enskild vårdnad och den andra på gemensam så har rätten utgångspunkten att försöka ha kvar gemensam (men inte till varje pris förstås. I min mans fall var det exakt så och han vann ändå, pga alla problem runt mamman). Om båda yrkar på enskild så måste rätten ta beslut om enskilt till någon och då ligger du väl bäst till, vad det låter som. 

    Umgänge behöver du ju också yrka på något, tex att hon har varannan helg och inte mer. Sen kan man göra upp om jul, påsk, skollov och sånt också. Alla gör inte det men det finns en standard där, att dela upp det 50/50 så gott det går. Det kanske du inte vill, tex att barnen skulle vara halva jullovet hos mamman kanske inte funkar? Har du inte pratat igenom detaljer med advokaten så gör det. 

    Man brukar skriva vad man yrkar på i första hand - tex 1. enskild vårdnad samt enbart varannan helg för mamman. Om rätten inte tycker detta: 2. enskild vårdnad och lite mer umgänge för mamman 3. Något mer som du och din advokat kanske har pratat om. 

    Mamman kommer ju göra likadant. Då kanske det står 1. gemensam vårdnad + varann vecka. 2. går med på enskild vårdnad till pappan men umgänge varannan vecka, eller kanske 3. mindre umgänge (beroende på vad som är viktigast för mamman) 
    Det här förhandlas hårt i rätten för att komma fram till ett förslag som båda godkänner (utifrån de förutsättningar som kommit fram). Om ni inte kan det, det är då domaren bestämmer. 

    I min mans fall fick exet veta direkt att hennes första yrkande inte skulle vara aktuellt så hon blev tvungen att tänka om. 

    Jag minns i en tråd här på forumet där ena parten enbart hade yrkat på enskild vårdnad men "glömt" ta upp umgängesfrågan (dålig advokat kanske?) och hade bytt ort så det blev för långt för barnet att bo v.v. När den andra parten vann vårdnaden så fick denne person automatiskt bara varannan helg. Personen hade iskallt räkna med att vinna vårdnaden och därmed boendet, men så blev det inte. Det hela slutade med att personen flyttade tillbaka till den orten för att kunna träffa sitt barn mer än v.h. 
  • Anonym (ppp)
    cityturk skrev 2023-08-03 10:40:28 följande:

    Hur ser familjerätten på ens boende?


    Vad tänker du på då? Det ska givetvis finnas plats för barnen men det antar jag att du har eftersom de varit så mycket hos dig förut? 

    En släkting fick plötsligt sina 2 barn boendes hos sig på heltid efter att bara haft varannan helg och då bodde de i en rätt liten lägenhet, men det var inget som Soc hade någon åsikt om. 
  • Anonym (ppp)
    cityturk skrev 2023-08-03 11:41:04 följande:

    Hur kan man gå från Vh till heltid? Bortgång eller?


    Var frågan till mig? 

    Barnen ifråga var 12 och 14 och ville inte bo hos mamman längre. Samma dag ringde Soc pappan och frågade om barnen kunde bo på heltid där, vilket han så klart blev jätteglad över (han hade försökt få mer umgänge med barnen men mamman hade vägrat, men denne pappa hade inte gått till tingsrätten utan försökt på egen hand och ja, du vet ju hur svårt det är när man inte drar jämt). 
  • Anonym (ppp)
    cityturk skrev 2023-08-04 09:40:55 följande:

    En förälder som aldrig hör av sig till barnen trots utsatta telefon tider för denne förälder. Hur ser Tr/familjerätten till det?

    Barnen hör ibland av sig men det är svårt när de ser att X i detta fall inte gör detsamma eller att svar på deras sms kommer timmar/dagar efter.
    Barnen tappar intresset och jag har svårt att puscha och motivera trots att jag försökt hämta hjälp från många olika instanser...


    Jag tänker att det är förälderns ansvar att hålla upprörda tider. Det är inte barnens ansvar att agera vuxet. 

    Tycker inte du ska pusha, mer än att barnen vet att det är ok att de ringer om de vill. 
  • Anonym (ppp)
    cityturk skrev 2023-08-05 22:04:57 följande:

    Hur hade "ni" agerat om ni fått sms från era barn när det är umgänge med den andra föräldern.

    Jag vill hem
    Jag har ont i magen
    Hämta mig snälla
    Jag är ledsen

    Det gör ont i mig, jag vet inte vad jag ska göra längre.
    Jag har valt att inte svara utan har sagt till barnen att behöver ni mig under umgängestiden med X så ring mig. Dels för att inte bli sittande i en sms konversation men också för att behöver de verkligen mig så är det lättare i ett samtal.
    Jag vill ju att de ska ha det bra där också. 

    Jag sparar ju givetvis o dokumenterar. Men vem lyssnar på "dem" inte mig utan barnen!?


    Menar du att du inte svarade till barnet? Varför inte? Barnet kanske inte kunde ringa utan bara vågade messa (eftersom det hörs om man pratar). Du kan inte villkora sättet barnet försöker kontakta dig på heller. Dessutom är det så nuförtiden att unga messar mer än de ringer. 

    Eller så ringer du upp dem själv, när du fått ett såns sms, försöker ta reda på mer. Så pass små barn kan inte ta det vuxenansvaret, att bedöma om det är läge för att ringa eller för att messa tex. Att ens våga skicka ett sms när de vet att den andra föräldern säkert inte skulle vilja att de gjorde det (eftersom hon inte vill få dig "på" sig). 
    När ett barn kontaktar dig så är det ditt vuxenansvar att ta reda på vad som skett. Om man vet med sig att ett barn har det bra hos sin andra förälder och bara slentrianmessar för att den är uttråkad eller längtar hem till sin dator eller liknande - då kan jag förstå om man inte svarar - men så är väl inte fallet? 
  • Anonym (ppp)
    cityturk skrev 2023-08-07 13:21:10 följande:

    Ang kommunikation: Är det vettigt att kommunikation sker mellan en förälder och mor/farförälder och inte den andra vårdnadshavaren? Hur ser Tr/familjerätten på det?


    Vettigt kan det vara om de är bra personer som kan hjälpa dig och exet. Vad rätten säger om sånt har jag ingen aning om. Gissar dock att de anser att allt som underlättar kommunikation är bra verktyg. Sen är frågan om dessa personer vill/orkar hålla på och vara kommunikationsansvariga mellan er. 

    Jag har en kompis som hade ny sambo, och exet också hade ny sambo. Alla fyra kallades in på samarbetsavtal innan det skulle upp i rätten, där det betonades att alla var viktiga individer i barnens vardag och därför behövde/skulle vara delaktiga när kommunikationen inte gick så enkelt mellan föräldrarna. 
  • Anonym (ppp)
    cityturk skrev 2023-08-07 18:19:24 följande:

    Örebro må vara stort men när allt kommer till kritan är Örebro mindre än newyork😉


    Nu blir jag nyfiken, vi bor i samma stad. 
  • Anonym (ppp)
    cityturk skrev 2023-08-07 20:11:15 följande:
    Du ser... därför vill jag ändå hålla det ngt diskret
    Jag är rätt säker på att jag inte känner dig i varje fall. Känner ingen med den åldern på barnen, så du kan vara lugn. 
Svar på tråden Vårdnadstvist