Anonym (Nej) skrev 2023-08-01 07:43:28 följande:
Efter att ha läst igenom hela tråden säger jag bara: genomför aborten! En abort är alltid ett stort och jobbigt beslut, oavsett hur söker man är på det står man ändå där och velar.
Att ha barn med en man man inte önskat som pappa är en fruktansvärd situation. Du kommer inte kunna göra något utan hans samtycke om han skulle vilja ha gemensam vårdnad, du tvingas involvera honom i allt. Han kan alltså driva igenom gemensam vårdnad bara för att jävlas med dig, som ett sätt att kontrollera dig. Du kommer inte kunna motsätta dig det, då domstolen värnar om barnets rätt till båda föräldrar.
Att få barn som ensamstående kan såklart vara tufft, men att få barn med en olämplig pappa är än värre. Det finns såklart aldrig några garantier för att pappan blir en bra sådan, men med dina ingångsvärden är det dömt att bli katastrof. Jag jobbar med vårdnadstvister dagligen och möter många kvinnor vars ex plötsligt börjar strida om barnet, från att ha haft noll intresse. Även de män som inte har en manipulerande bakgrund, såsom din faktiskt har, resonerar egoistiskt och utan barnets bästa i fokus. De vill ha en himla massa saker utan att tänka på konsekvenserna. Där står kvinnan, som i sin enfald trodde hennes största problem skulle vara att klara allt själv - men som i själva verket blev att klara av allt själv samtidigt som en man ständigt motarbetar och försvårar det hon försöker bana väg för. Alltifrån flytt till skolbyte, pass vid utlandsresor eller läkarbesök. 10 års erfarenhet av vårdnadstvister, och av all omtanke för dig och ett eventuellt barn: gör aborten och skaffa barn på egen hand!
En nära vän till mig genomgick nyligen en insemination på egen hand och har för ett par veckor sedan fått en son. Hon är 39 år och fick hjälp inom ett år (Västra Götaland). Hon pratar ständigt om hur tacksam hon är att hon gjorde det på egen hand, och att hon inte nöjde sig med första bästa pappa bara för att få ett barn.
Om du nu blivit oplanerat gravid lär dina möjligheter för att få ett barn på egen hand vara goda. Inte ens för de som anstränger sig för att pricka in ägglossningen är det en självklarhet att bli gravid, så att det blev av ren slump för dig talar ju för dig!
Fast med ditt resonemang, skulle det vara bäst för
alla kvinnor att inte skaffa barn med män, ens inom äktenskap, eftersom de där hemska vårdnadstvisterna kan uppstå även när ett långt äktenskap går i kras. Kanske i synnerhet då, eftersom det finns så mycket bitterhet i samband med en skilsmässa.
Hur skulle samhället då se ut, hade du tänkt..? Kvinnor lever ensamma med sina barn, som inte vet vem/vilka pappan/papporna är? Barnen är på dagis och fritis långa dagar, på grund av att mamman måste arbeta heltid ända från att barnet är ett år gammalt? Och majoriteten av alla lovveckor, då mamman bara har fem veckors semester? Barnen fostras i en kvinnovärld nästan helt och hållet?
Männen lever ensamma på sitt håll? Kvinnorna lämnar barnen till en institution ibland (kanske dygnet runt-dagis) för att träffa någon av de ensamma snubbarna för en kärleksnatt? Skattebetalarna står för underhållsstödet (och alla andra barnrelaterade bidrag som ensamstående mammor får, bland annat ett saftigt bostadsbidrag), då det inte finns någon pappa som bidrar ekonomiskt? Allla de ensamma männen har gott om pengar, då de slipper försörja några barn?
