• Willoughby

    Levt på föräldrarna - förskott på arv?

    Hej!

    Situation:

    Jag, kvinna 34 år, har en halvbror (samma mamma) som är 18 år äldre än mig, alltså 52.

    Han har aldrig gjort något av sitt liv. Han har aldrig gjort klart någon utbildning och aldrig haft/kunnat sköta ett jobb. Psykiatrin och soc har erbjudit honom all hjälp i världen och han har blivit erbjuden både bistånd och bostad men nekat för han tycker att han i så fall ska ha "samma standard på lägenhet som han har hos föräldrarna" (som bor i hus byggt för 10 år sen...). Han har aldrig hjälpt till hemma heller. Aldrig hjälpt till med trädgårdsarbete, renoveringar, måla huset, handla mat, städa, laga mat etc. Mamma har till och med fått gå in och städa hans rum ibland för hon är rädd att det förfaller där inne och huset tar skada av all skiten.

    I alla år har han snyltat på vår mamma och min pappa, som är för snälla för att sätta ner foten och kasta ut eländet till någon soc-lägenhet som han ju har blivit erbjuden. Han har fått följa med på alla semestrar, vilket har varit många och dyra, alltid fått all mat betald, fått kurslitteratur när han fått för sig att försöka plugga för CSN har han inte kunnat få pga att han tidigare inte skött sina studier. Jag har inte heller haft en spikrak uppväxt men har alltid haft CSN, lön eller mina sparade pengar att klara mig på. De gånger jag behövt hjälp har jag lånat av mina föräldrar, vilket har betalats tillbaka i sin helhet.

    Något är ju fel i huvudet på honom, det begriper jag med, men han själv är mycket mån om att det inte är något fel på honom utan det är alla andra det är fel på, så nu får han bli bemött så som han önskar från mig i alla fall - som någon som bara har sig själv att skylla.

    Nu när mina föräldrar börjar komma till åren, och jag fortfarande är den som får hjälpa till med allt trots att han bor under samma tak som dem gratis, så har jag börja undra om man på något sätt kan åberopa alla hans år av snyltande som förskott på arv? Är ju svårt att bevisa exakt hur mycket allt kostat, men bilder från alla semestrar finns ju och att han inte haft någon inkomst går ju att visa genom att begära ut hans deklarationer väl? Tänker någon form av schablonbelopp i alla fall för alla års matkostnader borde kanske gå att driva? Det är ju hutlösa summor det handlar om som han kostat mina föräldrar sedan mammas föräldraansvar tog slut när han gått ut gymnasiet (eller skulle gått ut gymnasoet om han var kapabel till något), samtidigt som jag alltid klarat mig själv.

    Ja, jag är bitter. Han förpestade min uppväxt och har alltid mobbat och förminskat mig något kolossalt. Har ingen lust till att bjuda honom på en massa den dag föräldrarna är borta.

  • Svar på tråden Levt på föräldrarna - förskott på arv?
  • Egon den stora

    Jag förstår dig och du har rätt att känna dig sviken av dina föräldrar. 
    Ja det verkar som att man kan få detta till att räknas som förskott på arv om han inte betalat något alls eller betalat under marknadsvärde.  Det bästa är nog att du ber en jurist om hjälp, men kolla vad en inneboende i detta område skulle kunna få betala,  sen lägg på schablon för var mat sju dagar i verkan kostar samt ungefär vad semesterresorna har legat på, då får du ju ett hum.

  • TvillingmammaVästgöte

    Du kan nog det om du kan bevisa det, det beror ju lite på, du får anlita en jurist när dina föräldrar går bort. Men så länge de lever har de rätt att göra som de villande sina pengar, juridiskt. Om man ser det ur dina föräldrars synpunkt så ser de nog att de tar hand om ett barn, som inte klarar det själv.

  • Mantrasina

    Det låter kanske som att det är lättare att prata med mamma och pappa, och se om de kan skriva nåt om att deras avsikt är att bostad och mat som din bror fått ta del av ska räknas som förskott på arvet. Men jag är inte juridiskt kunnig utan ta hjälp av någon som är insatt i arvsrätt med mera!

  • Themis

    Läs detta till att börja med:

    www.bjornlunden.se/juridik/f%C3%B6rskott-p%C3%A5-arv__177?utm_referrer=https%3A%2F%2Fwww.google.com%2F

    Men jag kan säga att vi har samma sits med ett syskon och i praktiken är det mycket svårt att hävda förskott på arv om det bara gäller levnadsomkostnader, om inte föräldrarna uttryckligen skriver i testamente att det ska räknas så.

    Det kan vara svårt nog att enas med en diagnosperson ändå i en arvssituation och det kan ta år av obstruktion att bli klar med dödsboet om de inte ser saken på samma vis.

    Så det är i princip nödvändigt att föräldrarna då är väldigt tydliga med hur de vill att arvet ska fördelas.


    Det är många det är synd om, men inte alltid för det de tror.
  • Willoughby
    Themis skrev 2023-07-23 10:34:52 följande:

    Läs detta till att börja med:

    www.bjornlunden.se/juridik/f%C3%B6rskott-p%C3%A5-arv__177?utm_referrer=https%3A%2F%2Fwww.google.com%2F

    Men jag kan säga att vi har samma sits med ett syskon och i praktiken är det mycket svårt att hävda förskott på arv om det bara gäller levnadsomkostnader, om inte föräldrarna uttryckligen skriver i testamente att det ska räknas så.

    Det kan vara svårt nog att enas med en diagnosperson ändå i en arvssituation och det kan ta år av obstruktion att bli klar med dödsboet om de inte ser saken på samma vis.

    Så det är i princip nödvändigt att föräldrarna då är väldigt tydliga med hur de vill att arvet ska fördelas.


    Jag har försökt ta upp detta med dem men de har liksom inte den mentaliteten att reda ut sådant typ. Jag har försökt prata lite med min pappa, som ju inte är pappa till min bror, om det men han har också helt fel för sig hur det fungerar med särkullbarn och arv och menar att när han går bort ärver jag direkt, men det gör jag ju inte utan mamma kommer ju ärva honom och sedan kommer väl det delas helt lika mellan mig och min bror.

    För mig är det inte viktigt att jag får mest egentligen, eller något alls för den delen, utan det viktiga för mig är att min bror inte gynnas ännu mer. Han har varit så otroligt röten mot allt och alla i alla år och inser inte alls hur mycket mina föräldrar gjort för honom, utan han anser sig faktiskt ha rätt till att bo hos dem gratis och äta dem ur huset och kosta en massa pengar och frustration. Han anser att vår mamma är skyldig honom det. Mamma köpte till och med en lägenhet till honom för en herrans massa år sedan, som hon dock behöll i sin ägo och så fick min bror bo där. Slutade med att han fick flytta hem till mamma och pappa igen och sen fick pappa (som är snickare) sanera och totalrenovera hela lägenheten för den blivit så nedgången under det året min bror haft den. Det genererade sedan en vist i försäljningen i alla fall, men fy hundan vad pappa slet. Och när pappa som nybliven pensionär byggde till ett uterum på nuvarande huset och behövde hjälp med något enstaka tungt lyft ställde min bror till med världens drama och menade på fullaste allvar att han lever som en slav hemma hos dem. Sist pappa hade bett honom om hjälp med något var typ tre år tidigare när han frågat om min bror inte kunde tömma diskmaskinen.

    Numera så hejar jag på mina föräldrar fullt ut varje gång de vill spendera pengar på sig själva. Det bästa scenariot tycker jag hade varit om de satte sprätt på varenda krona så där inte finns något kvar den dagen de båda gått bort. Jag missgynnas ju inte av det - jag har jobb, hus, besparingar, ordnad ekonomi. Men min bror som inte har någonting skulle vara totalkörd.
  • FuckGoggleAskMe
    Willoughby skrev 2023-07-23 11:56:47 följande:
    Jag har försökt ta upp detta med dem men de har liksom inte den mentaliteten att reda ut sådant typ. Jag har försökt prata lite med min pappa, som ju inte är pappa till min bror, om det men han har också helt fel för sig hur det fungerar med särkullbarn och arv och menar att när han går bort ärver jag direkt, men det gör jag ju inte utan mamma kommer ju ärva honom och sedan kommer väl det delas helt lika mellan mig och min bror.
    När din pappa går bort, ärver din mamma. När hon går bort får du först arvet efter din pappa som tillfallit din mamma. Sedan är det din mammas del kvar, som du och din bror delar på.

    Din pappa kan testamentera sina ägodelar direkt till dig, så att inte din mamma ärver det. Eller ordna äktenskapsförord, bodelning inom äktenskapet etc så att det han äger åtminstone går odelat till dig, så inte din mamma ärver det och kan fortsätta att ge pengar till sonen av detta. Om nu pappa går bort först ?
  • GGN

    Säg allt det du skrivit till dina föräldrar. Om de vill kan de testamentera så du får större del av arvet. Men bli inte förvånad om de istället skrivit/kommer skriva testamente så han får behålla huset... Kanske deras val, eller så har han lurat i dem det. Han kommer inte flytta i första taget, om föräldrarna ännu äger huset när de faller ifrån. 

  • Willoughby
    GGN skrev 2023-07-23 15:27:52 följande:

    Säg allt det du skrivit till dina föräldrar. Om de vill kan de testamentera så du får större del av arvet. Men bli inte förvånad om de istället skrivit/kommer skriva testamente så han får behålla huset... Kanske deras val, eller så har han lurat i dem det. Han kommer inte flytta i första taget, om föräldrarna ännu äger huset när de faller ifrån. 


    Nu har föräldrarna tack och lov precis sålt huset och köpt en mindre, billigare bostadsrätt (dock fortfarande med ett extrarum som han ska bo i... Och hjälper han till att packa? Nej.).

    De gjorde rejäl vinst på husförsäljningen men har ändå valt att lägga in så lite kontantinsats som möjligt just för att ha kapitalet löst att kunna sätta guldkant på tillvaron med, vilket gör mig glad. Hellre att de sätter sprätt på varenda krona och både jag och min bror står utan arv att tala om, än att han får sko sig ännu mer på dem. I alla fall min mamma är fast besluten att hon inte ska äga någon bostad när hon går bort, så jag hoppas att när sista av mina föräldrar för så finns det bara en hyresrätt.
  • GGN
    Willoughby skrev 2023-07-23 18:50:54 följande:
    Nu har föräldrarna tack och lov precis sålt huset och köpt en mindre, billigare bostadsrätt (dock fortfarande med ett extrarum som han ska bo i... Och hjälper han till att packa? Nej.).

    De gjorde rejäl vinst på husförsäljningen men har ändå valt att lägga in så lite kontantinsats som möjligt just för att ha kapitalet löst att kunna sätta guldkant på tillvaron med, vilket gör mig glad. Hellre att de sätter sprätt på varenda krona och både jag och min bror står utan arv att tala om, än att han får sko sig ännu mer på dem. I alla fall min mamma är fast besluten att hon inte ska äga någon bostad när hon går bort, så jag hoppas att när sista av mina föräldrar för så finns det bara en hyresrätt.
    Har du frågat dem varför de gör såhär, varför de låter sig utnyttjas?
  • FillippaFL

    Förstår inte riktigt. Det är väl bättre att du försöker sätta stopp nu än att vänta tills dina föräldrar dör. Den enda som har något att vinna på det efter deras död är du själv. Men om du pratar ordentligt med dina föräldrar nu så kan ni kanske komma fram till något. Förstår du hur jag menar? Tänker att det är lite för sent att göra det efter att de gått bort.

Svar på tråden Levt på föräldrarna - förskott på arv?