Är incel något man förtjänar att vara?

"Det är inte en uppoffring att vara utan sex. Det är ditt val.". 

"Det är som någon skulle sagt att det är ingen uppoffring att bli våldtagen. Det är ditt val". 

Det går inte att bli utan sex mot sin vilja men det går att bli våldtagen mot sin egna vilja? 

Sjuk?
Det jag själv som avgör ifall jag är utan sex ofriviligt. 
Men ni får ha åsikter

Jag gjorde en jämförelse med våldtäkter för att vid våldtäkter så är det den personen som vill inte ha sex, som avgör. 

Ordet förtjäna r en tolkning i dom här sammanhangen 

Sjuk?
Jag skrev att det skulle vara konstigt om någon sa det 

"Det är inte en uppoffring att vara utan sex. Det är ditt val.". 

"Det är som någon skulle sagt att det är ingen uppoffring att bli våldtagen. Det är ditt val". 

Det går inte att bli utan sex mot sin vilja men det går att bli våldtagen mot sin egna vilja? 

Sjuk?
Det jag själv som avgör ifall jag är utan sex ofriviligt. 
Men ni får ha åsikter

Jag gjorde en jämförelse med våldtäkter för att vid våldtäkter så är det den personen som vill inte ha sex, som avgör. 

Då anser du att det är orättvist.

Du får ta synonymer på det som låter som ni menar är rättvisa. 

Varför säger ni saker som inte jag sagt, saker som ni tolkar??

Om jag säger att det låter som ni menar något, det behöver inte alls handla om någon lögn.

Jag skrev bara utifrån vad du menade är ett frivilligt val. 

Jag vet inte om jag tänker att du ljuger men för mig verkar det som att du saknar erfarenhet och förståelse för sunda ömsesidiga relationer. Dina jämförelser tyder på det. Det blir obehagligt, oavsett om du menar att vara obehaglig.

Det är även väldigt svårt att kommunicera med dig, både kring hur du uttrycker dig och hur du tolkar det andra säger.

Jag tror att du känner att få en kärleksrelation och sex är ett omöjligt uppdrag för dig. När vi säger att det ligger på dig, att du måste förändra dig så har du svårt att relatera till detta för det ligger så långt ifrån vad du tror att du kan åstadkomma.
(Jag kan ha fel förstås.)

Har du eller har haft vänner? (Obs du behöver inte svara, utan detta är för att få dig att fundera)
Om nej, varför?

Om ja:
Fundera på hur ni blev vänner och varför vänskapen fortsatt eller tagit slut?

Blir man vän med vem som helst? Kan någon kräva att vara vän med dig? Kan du kräva? Vill man umgås med någon som är otrevlig, enbart bryr sig om sig själv och sina behov, vill man bli vän med någon som uttrycker sig missunnsamt om den grupp/det kön man tillhör?

För kärlek och sexrelationer påminner mycket om vänskapsrelationer även om det finns skillnader.
Den stora likheten är man väljer varandra och att det finns ömsesidighet (slå upp ordet och fundera på vad det betyder)

Om du inte har vänner.
Börja där.
Börja att jobba för att få och behålla ömsesidiga relationer.
Ta hjälp av exempelvis en terapeut/psykolog eller habiliteringen (om du har en funktionsnedsättning).
Det går men det är inget som bara blir utan det är ditt mod, självinsikt kring dina begränsningar och dina ansträngningar som måste till.

Du kan debattera ihjäl dig med oss men det kommer inte förändra din livssituation.
Du kommer inte bli lyckligare av att skicka ut hundratals meningar i denna tråd och du kommer inte få det du vill ha.

Det är helt hopplöst att skriva i den här tråden eftersom ingen vill ta till sig av några argument, vilket har fått de få vettiga personer som fanns här att ge upp.

Frågan var inte hur du tycker att dejtingappar ska fungera, utan om du ser kopplingen mellan dem och kvinnors ändrade beteenden som leder till utsortering av män och skapandet av incels.