Inlägg från: Anonym (Förstår) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Förstår)

    Ångest, var ju inte hemma

    Jag förstår dig! Jag skulle också ha skuldkänslor, bara för att jag är en sån person som lätt får skuldkänslor. Jag råkade säga mitt ex?s namn i sömnen en gång (jag pratat mycket i sömnen) och fick sån jävla ångest och mådde dåligt hela dagen när min sambo fråga vem jag pratade om. 

  • Anonym (Förstår)
    Anonym (qwqw) skrev 2023-07-13 09:00:19 följande:
    Han blev så klart lite besviken på att han inte kunde ge dig rosorna. Han hade väl sett för sig hur glad du skulle bli när du öppnade dörren, du skulle falla i hans famn, kanske skulle ni ha sex osv. 
    Jättemysig med en romantisk pojkvän, härligt!
    Nu funkade inte planen eftersom han inte hade fått kontakt med dig, men det är som sagt INTE ditt fel. Det är ingens fel, ibland blir det bara så. Den enda han kan anklaga är sig själv, eftersom han inte väntade tills han hade fått svar från dig. 

    Och han har ju rätt: rosorna stannar hos honom den här gången. Det betyder inget mer än att det just blir så. 

    Eftersom du verkar ha ångestproblem sedan innan, så behöver du jobba extra på att inte falla in i sådana tankar. 

    Eller grundar sig din oro  den här gången i att du tror att han inte gillar att du är ute med vänner? Att han kom oanmäld för att kontrollera att du var hemma? Att rosor bara var ett svepskäl?  - Finns det något sådant så kan du ha skäl att fundera över om även denna pojkvän inte är så bra för dig. Finns det inget sånt - sluta känna skuld. 

    Jag tror TS förstår vad vi menar med att hon inte ska ha skuldkänslor MEN att det är svårt att släppa tanken och gå vidare. Jag är lika dan. Jag har ångest, oro, övertänker och framför allt ältar jag saker så det går hål i huvudet på mig själv. Jag är även något som heter högkänslig eller HSP. 
    Kanske är ts också det. 

Svar på tråden Ångest, var ju inte hemma