Ni som träffat ”någon annan”?

När jag var ung var jag tillsammans med en kille som tekniskt sett var gift, men de låg i skilsmässa, så... Vi träffades genom gemensamma vänner, klart man visste om bakgrunden rätt snabbt. Var inte orolig för skvaller, dels var han ju singel i allt utom på papper, sedan skulle våra kompisar aldrig skvallra till den där sjuka personen han var med (och det säger jag inte för att ta hans sida, hon var verkligen en märklig person, liten stad, alla vet allt om alla typ). Han berättade nog aldrig om oss, fanns ingen anledning.

Jag har i princip alltid haft nya beundrare som uppvaktat, så det finns alltid någon som väntar på sin chans.

Nr 3: Vi var i Europa på utbytestermin, väldigt intensivt, bodde ihop i en etta, gick i samma skolklass, umgicks 24/7. När vi kom hem till Sverige ville han ha paus och ringde inte ens på 3 hela veckor. Då blev jag istället ihop med killen som stod utanför min dörr med rosor och komponerade en låt till mig som han spelade och sjöng för mig.

Nr 4: Låtkillen tog ett jobb utomlands i ett år, han försökte hålla ihop oss men det blev rätt lite kontakt. Under tiden började jag hänga med fler vänner till en vän jag redan hade, och blev sugen på en nallebjörns-kille där som var väldigt mysig och lugn. Det slutade med att jag förförde honom, vi blev ihop och jag fick göra slut med låtkillen när han kom hem för att träffa mig på min födelsedag- ajajaj.

Nr 5: Nallebjörnen visade sig inte ha växt upp riktigt, och vår relation var på döende eftersom han både var skyldig mig rätt mycket pengar och velade mellan fortsatta studier och att ta över pappas firma men aldrig bestämde sig. Jag blev dödskär i en gemensam fäktarvän och vi strulade lite, det var två månader överlapp innan jag hade fått ordning på det praktiska så Nalle kunde flytta ut och Fäktaren flytta in.

Nr 6: Det gick många år. Jag hade tröttnat på Fäktaren och givetvis fanns det en ny kandidat som jag börjat utvärdera. Han hade drömt om mig i flera år redan och var helt överlycklig att jag tog kontakt.

Alla nya män har vetat att jag är i en relation. Bara två som fått inviter har hittills känt sig hindrade, och då inte av min relation utan den de själva är i. Nr 5 och 6 var själva upptagna när de inledde saker med mig.

Ja och det där verkar vara ett återkommande mönster. Det är i princip alltid tjejer som träffat ?någon annan?. Varför är ni inte ärliga mot er pojkvän och tar ansvar för hur ni känner? Ifall det känns som ni glidit isär eller vad det nu kan vara så ta ansvar och säg det istället för att gå bakom ryggen på honom. Från hans perspektiv kanske allt är frid och fröjd. 

Det är ju inte alls sant att det ALLTID är tjejer, nu övertolkar du igen.
Jag råkar vara ett rätt speciellt exemplar.

Vet många tjejer som gråtit ögonen ur sig över killar som vänstrat/lämnat, och hur många trådar finns det inte här om det? 

Jag har också sagt en hel del saker till mannen innan det har blivit så, givetvis.

För när jag släpar karlen till parterapi för 1600 spänn i timmen, tror du han fattar då att han hänger på en skör tråd eller vad ska jag mer göra för att vara tydlig tycker du?

Jag var gift och vi hade det extremt dåligt. Jag vågade inte göra slut / be om skilsmässa men borde gjort det många år tidigare. Blev senare förälskad i en man jag träffat genom ett forum på internet och senare även i verkligheten. Var tyvärr otrogen under någon månad och hade jätteångest. Anförtrodde mig till en gemensam vän som informerade maken om vad som pågick och då blev skilsmässan äntligen av. Skulle ha skilt mig innan jag var dum att vara otrogen. Kommer aldrig mer göra det misstaget. 

Har till och från varit otrogen med andra kvinnor både genom brev/chatt fysiskt...är fortfarande gift och har en fin relation med min fru. Hon har också träffat andra utan att hovet att jag vet...vi har ett öppet förhållande utan att vi har deklarerat det för varandra

Vi träffades som kollegor på jobbet, vi blev goda vänner och började skriva till varandra dagligen, vi pratade om allt mellan himmel och jord och allt vi gjorde när vi inte sågs. Båda fick känslor för varandra. Vi brukade alltid hålla på och busa med varandra på jobbet. En dag var vi själva kvar och buset slutade med att vi kysste varandra. Vi gjorde inget mer den dagen. Dagen efter var samma sak och det slutade med att vi hade sex på vårt kontor. Vi har fortfarande en hemlig relation idag 2 år senare. Jag separerade dock rätt omgående efter händelsen och han lever kvar i sin relation trots att han blivit påkomme.

Jag tycker du låter som en ganska typiskt egoist Ja, att egoister finns det av båda könen. Men det gör ju inte din egen egoism bättre.Att terpain inte ger önskat resultat är väl ingen ursäkt för att inleda någon nytt vid sidan av? Det är lite som att säga att det är ok att bete sig som ett rövhål bara man gör ett ärligt försök först, det funkar inte så. För att du ska anses vara ärlig måste du vara ärlig hela vägen, dvs även när det är jobbigt inte bara när det passar dig.

Det enda det här visar är att när det bli jobbigt så väljer du det som är enklast för dig, dvs du skaffar dig nåt nytt vid sidan av och när du känner att du har ditt på det torra så går du vidare. Det är säkert jättepraktiskt att göra så, men knappast ärligt.

Om alla snubbarna visste att du var i en relation så var de förmodligen lika egoistiska och opålitliga som du. Lika barn leka bäst men då kan man ju heller inte förvänta sig en trogen och ärlig relation.

Nr 3: Väljer man paus i en relativt ny relation får man skylla sig själv när det händer andra saker faktiskt.

Nr 4: Distansrelationer är alltid svårt och tar ofta slut. Vi var 20 år bara, och jag kunde ha gjort slut direkt över telefon men jag väntade ett par veckor tills vi kunde tala öga mot öga. Det är det mognare sättet brukar folk säga.

Nr 5: Låt bli att låna pengar och vara en vindflöjel så kanske din partner inte lessnar på dig.

Nr 6: Här har jag dåligt samvete. Jag har varit trogen och ärlig (och såvitt jag vet han med) i massor av år innan det blev som det blev och jag har tagit upp att jag har behov som skulle kräva en annan partner, någon gång ibland. Jag fick inget svar på min fråga och inget hände.

Japp, men bara för att andra betedde sig knäppt så betyder ju inte det per automatik att ditt agerande blir ärligt.

Nr 3. En paus betyder en paus INTE fritt fram att knulla andra lite som man vill för då har man gjort slut inte tagit en paus, och det ärliga hade varit att du då sagt att "för mig betyder en paus att göra slut så nu tänker jag träffa andra".. men det gjorde du inte utan tog den enkla vägen.

Nr 4: Ja distansförhållanden kan vara svåra och ja det är ärligare att göra slut öga mot öga, men då springer man väl INTE ut och träffar andra under tiden eller hur? För att springa runt och knulla andra medan man fortfarande är ihop med någon som man tänkt göra slut med men bara "väntat med att säga det" är ju knappast ärligt utan snarare jävligt falskt. Då hade det varit betydligt ärligare att du sagt det på telefon. Samma sak där, du gjorde det som var bekvämast för dig.

Nr 5: Ja det finns mycket man kan göra som kan vara irriterande för en partner, men det är ju ingen ursäkt för otrohet. Du använder hans brister som ursäkt för dina egna.

Nr 6: Eftersom du verkar ha en lång vana av att göra lite som du känner för och rättfärdiga det för dig själv med diverse "förklaringar" så är det inte så förvånande att du agerade likadant mot nr 6.

Summa summarum, ja du är nog en ganska egoistisk person