Oplanerat gravid med tvillingar fjärde och femte barnet

Jag vet en som fick 5 barn inom 3 år. Hon hade 2-3 barn sen innan också. Hon beklagade sig aldrig utan tog det för vad det var. De barnen var iofs planerade, men min poäng är att allt går lösa om man är inställd på det.
Du får tänka framåt helt enkelt. Vilket beslut kan du leva med? Av vad jag kan läsa mig till vill du behålla. Ni har i så fall 8 månader på er att landa i detta. Övriga barn hinner bli lite äldre, ni hinner planera det praktiska.

Tack för ditt svar! Vi funderar nu på hur allt det praktiska skulle gå att lösa. Så får vi se hur det blir helt enkelt.

Jag hade inte behållt. Det är ingen planerad graviditet och jag tänker på de redan existerande barnet samt er förhållande. Så mkt kan gå fel, dvs med tvillingarna, de redan existerande barnen, ert förhållande, ekonomin osv. Jag hade aldrig tagit risken, i värsta fall är ni skilda med 5 barn varann vecka och någon eller några barn  har diagnoser eller andra problem samt trångbodda med dålig ekonomi.

 Jag förstår, men vi har iaf ett väldigt bra och stabilt äktenskap och bra ekonomi. Boendet är stort, bilen är redan stor. Men självklart tänker vi mkt på barnen vi redan har. Och även på om någonting går fel med den här graviditeten. Inget är klart än...

Jamen då har ni ju en rätt bra grund redan. Ibland tänker jag på hur det var förr. Min pappa hade 10 syskon och de bodde i 1 rok och en vindskammare sommartid. Det gick det med. Idag ska det nästan alltid tänkas i skräckscenarion ang. både ditt och datt så fort man pratar om fler barn än 3 eller tätare än 2 år mellan nåt av dom. Den sits man hamnar i som man valt eller inte har nåt val med får man acceptera och göra det bästa av. Så är det med allt här i livet. Småbarnsåren är några få år av ens liv. Sen växer de upp och allt blir enklare.

Jättefint att din man stöttar dig vad du än beslutar men jag förstår det ändå som att det är något han absolut inte vill egentligen.

Och om det ändå inte var planerat och vi hade tre barn sedan tidigare hade jag med väldigt stor sannolikhet inte velat behålla. Hade tyckt det var jobbigt  med vetskapen om att det här var inte det beslutet han innerst inne ville.

Skulle inte vilja göra så mot min man. Men visst, det säger jag med vetskapen om att jag inte har något som helst etiskt emot aborter. 

Hade jag velat ha flera barn hade det självklart varit ett tuffare beslut men de premisserna du beskriver, 3 barn sedan innan, ej planerat, din man vill inte så hade det varit ett hyfsat lätt val för mig.

Tänker också att vissa män innerst inne hade kännt någons sorts bitterhet mot att man väljer att behålla i sådana här situationer.  Som de flesta absolut inte skulle erkänna för självklart håller de i teorin med om att det är kvinnans kropp och kvinnans val. Men står man i den sitsen kanske de innerst inne känslorna ibland säger annat. 

Om ni känner att det är det här ni vill och att det fungerar så kör. Jag har svårt att förstå hur folk med många barn får ihop vardagen. Vi fick nummer tre för snart ett år sedan och jag tycker vi har händerna fulla. Känner inte att vi räcker till åt alla barn. Så för min del skulle jag inte kunna ha fler barn av just den anledningen även om jag gärna hade varit gravid och haft en bebis igen. Som någon skriver innan så är tvillingar en högriskgraviditet där många föds för tidigt. Så risken finns att man behöver ligga in flera veckor efter förlossningen.

Hej! 

Jag fick fem barn på 3,5 år. Tvillingar två gånger. 
Allt går om man vill. Visst var det tufft stundtals men jag upplevde aldrig att vi hade det jobbigare än folk med 2-3 barn faktiskt. Samarbetet är det viktigaste, och att vara lyhörda för varandra. 

Idag går alla våra 5 i skolan. Mannen och jag är fortfarande gifta och lyckliga! Så vi överlevde 😁

Bara att fråga på om du undrar något! 

Tack för alla svar! Jag blir genuint glad! Känns lite roligt i och med att det är första gången jag skriver här.

Jag håller med om att det inte är kul att behålla om ens man inte vill, men vi kommer komma fram till ett gemensamt beslut har vi bestämt. På så sätt tror jag det kommer kännas bäst för resten av livet. 

Ja tre barn är mycket men det kände jag redan med två. Nu känner jag absolut att det är hanterbart, man vänjer sig. Tror fem också skulle kännas väldigt mycket, speciellt i början innan alla vant sig.

Wow, väldigt imponerande med 5 barn på 3,5 år! Hur orkade ni med nätterna? Ammade du? Hur var det att vara ute med alla fem själv? Är ju i såfall första gången för oss med tvillingar så det undrar jag lite över hur det skulle vara?

Någon skrev ovan att man aldrig skulle kunna göra så mot sin man (om han inte ville behålla) och att många män nog skulle känna bitterhet även om de aldrig sa något.

Men tvärtom, då? Om du vill behålla är det väl minst lika viktigt att ta dina känslor och vilja med i ekvationen. Lika stor risk att din man skulle känna bitterhet, är det väl att du skulle känna bitterhet att du aldrig fick dina två barn.

Det finns såklart inget enkelt svar här. Men bådas viljor är iallafall minst lika viktiga. Glöm inte det 

Nätter har aldrig varit ett problem för oss, men jag är å andra sidan en nattmänniska. Min man är morgonmänniska. Ammat i några månader på båda tvillingparen, sedan flasmatat. 
Ute med alla fem har inte varit några problem, jag är en rastlös människa så mina barn är vana med att haka på alla möjliga saker! Allt från långa bilresor till bada i badhus och stranden själv med barnen. Tror nyckeln är att inte stressa upp sig, bara ta det lugnt. Jag har aldrig tyckt jag har mycket barn eller "händerna fulla", men å andra sidan vet jag ju inget annat eftersom vi gick tvillingar direkt, sen en bebis efter 2 år och ytterligare tvillingar efter 1 år. 

Att pressa någon till abort mot sin vilja är då okej att göra mot någon? 
Jag har inget som helst etisk mot aborter heller så länge personen som är gravid vill själv göra abort.
Men vill hon inte är det en annan sak. 
Mannen kan sterilisera sig om han är helt säker på att inte vilja ha flera barn någonsin istället av att bli bitter på kvinnor som inte gör abort mot sin vilja. 

Gemensamt, betyder det också att han har rätt att säga att han inte vill ha fler barn och att du kan lyssna på det, likväl som han visar att han kan lyssna om du vill ha fler barn? Jag förstår inte hur du kan överväga att behålla under era omständigheter. Ja, allt går om man vill och kan ta en ekonomisk smäll om det skulle bli så, det betyder inte att det är ett bra beslut.

Det här var oplanerat, alltså är det barn som ni inte aktivt ville ha och kan lika gärna se till helheten istället för att utgå från att behålla bara för att du råkat bli gravid. Låter hårt förstår jag men abort är faktiskt inte det värsta alltid. Och fundera på hur ni ens kunde hamna i denna sits så ni slipper det i framtiden. Din man borde definitivt fundera på sterilisering eftersom det är han som verkar ta detta hårdast.

Försök gärna ta in hans perspektiv också. Han säger att han skulle gå under om ni behåller. Vifta inte bort det som en del gör i tråden med att det säkert går bra ändå, utan respektera vad det skulle kunna göra med honom, med er relation, med er familj. Man borde inte alltid behålla bara för att man råkat bli gravid.