Inlägg från: Anonym (empati) |Visa alla inlägg
  • Anonym (empati)

    Låta barn välja vem som kommer på deras kalas

    Anonym (Vuxenansvar) skrev 2023-06-27 21:57:08 följande:

    Jag tycker INTE barn ska få sköta sånt här på egen hand. Därför att de inte har vuxenperspektivet och därför inte ser konsekvenserna av sina handlingar. Om födelsedagsbarnet inte vill bjuda barnet pga någon liten grej som hänt just då måste föräldern visa på det längre perspektivet, att det andra barnet kan känna sig oerhört så sårad och utstött och om det verkligen är ett rimlig agerande att inte bjuda denne. 

    Vuxna måste ta ett ansvar kring sina barns relationer ganska långt upp i åldrarna, just för att motverka både medveten och omedveten mobbning.  


    Instämmer helt i det. Och "som vuxen är jag inte tvingad att bjuda folk jag inte vill" är också det sämsta argumentet. För även som vuxen så skulle ingen normalt fungerande människa bjuda hela jobbavdelningen utom 1 på fest, eller planera sitt födelsedagsfirande med 2 av 3 personer i sitt kompisgäng. 
    Anonym (Viviann) skrev 2023-06-28 08:01:55 följande:

    Jag har själv varit i denna situation, kan vara värt att säga. Mitt barn ville bjuda alla flickor i klassen utom två. Man måste då som förälder gå in och förklara vad som är ok beteende och inte. Barnen i fråga hade aldrig varit direkt elaka, de är bara snorkiga och det tycker inte jag är skäl att utesluta dem i en situation när alla andra flickor bjuds. 

    (Alla flickor bjöds via sms till föräldrarna, och föräldrarna till de två som mitt barn inte tycker om svarade inte ens på inbjudan. Äpplet föll nog inte så långt från trädet?) 


    Mitt ena barn ville också bjuda alla tjejer utom 2 på kalas i förskoleklassen, detta för att de 2 tjejerna var rätt bråkiga. Men det var självklart inte ok att utesluta 2 och på kalaset (som var på lekland) så var det en av dessa som hon var allra mest med.

    Några år senare när hon blev utfryst av tjejerna i klassen så var det också denna tjej som var den enda som inte föll för grupptrycket och fortsatte vara med mitt barn trots att de inte var supernära innan och också den enda som bjöd mitt barn på sitt kalas. Så det var ett himla bra val att inte utesluta för att dagsformen just när inbjudan gjordes sa att hon var för bråkig. 
  • Anonym (empati)
    Lönnsirap skrev 2023-06-28 09:55:51 följande:
    Du har tolkat mig fel om du tror jag menar att man ska köra över barnet ang. vad den uttrycker. Tvärtom så tänker jag att man absolut ska planera ett kalas TILLSAMMANS med barnet och hjälpa barnet att göra en rolig fest.

    I min värld klarar inte en random 6 åring att själv styra upp alla detaljer och faktiskt helt själv bestämma ALLT. Som vuxen har man troligen bättre koll på om det är lämpligt att just inte bjuda ett barn och att detta faktiskt får konsekvenser. Man har troligen också lite koll på hur ens barn är som person och om barnet är impulsivt, eller eftertänksamt och vad som är lämpligt.

    Jag motsätter mig inte att lyssna på sina barn och ta deras känslor i beaktande. Jag motsätter mig att man totalt backar från eget ansvar och skyller på att "barnet ville".
    Instämmer helt i det. Kan bli väldigt fel också om man blint lyssnar på barnet som kanske just då den veckan tycker mest om vissa personer och därför riskerar att förstöra relationen med någon annan som den egentligen har en mer långsiktigt stabil relation med.
  • Anonym (empati)
    Spucks skrev 2023-06-28 11:27:52 följande:

    Ett tillägg, eftersom någon undrade om det var barnet eller mamman (jag) som blev mer sårad. Ja, det kan man undra, det vet jag inte än. Jag tycker det är självklart att det gör ont när man ser ens barn bli uteslutet eller på något sätt illa behandlad. Hur min son tar det vet jag inte än, för kalaset var igår. Han blev väldig ledsen när han såg födelsedagsbarnet gå hem till sig med sin mamma och de två andra barnen. Han förstod inte varför inte han får följa med.
    MEN: han visste då inte att B ska ha födelsedagskalas, för det har jag såklart inte berättat för honom. Men nu är han i förskolan så jag antar att han vid detta läget har fått reda på att de andra två barnen var på Bs kalas och att han själv inte var bjuden. Hur han tar det kommer jag få reda på om några timmar, när jag hämtar honom.
    Och jag vet inte hur jag vill att han ska ta det. Åt ena sidan vill jag såklart inte att mitt barn ska vara ledsen, för det vill man ju inte som förälder. Men åt andra sidan vill jag just det, eftersom det är en frisk reaktion. Jag vill inte att mitt barn tror det är helt normalt och okej att bli behandlad illa av sina kompisar.

    Till detta kommer också att min son har erfarenhet av att bli bortvald. Inte av kompisar, men han har en familjesituation som vi kan kalla lite knepig. Och då har han fått uppleva att bli bortprioriterad och besviken osv. av vuxna släktningar. Detta har såklart satt spår på hans själ. Nu förväntar jag mig såklart inte att mamma B tänker på sånt när hon tillåter sitt barn att vara elak bara för att, men det gör att det gör ännu mer ont inom mig att se mitt barn bli utfryst såhär.


    Instämmer i det du skriver i ditt inlägg där du anger att du inte var den inbjudande föräldern.

    Och en kommentar till detta så skulle jag tro att du tar det hårdare än ditt barn. När mitt barn blev utfryst i klassen så var hon självklart ledsen och mådde dåligt och jag kommer själv ihåg hur jag mådde som barn när jag var med i sådana situationer (var inte den populära tjejen om man säger så). Och jag har definitivt blivit mer ledsen och upprörd när mitt barn blivit utsatt än vad jag var när jag själv blev det som ung (villet inte betyder att jag inte blev ledsen eller att det inte satte spår, men när ens barn blir illa hanterat är för mig ännu värre än när man själv blir utsatt).

    Det du kan göra är väl dels att spela ned det så mycket som möjligt och dels uppmuntra att hitta andra vänner. Och för stunden göra något mysigt tillsammans. 
  • Anonym (empati)

    Och ja. Barnet blir tyvärr uppfostrad till att potentiellt bli en mobbare så det är inte helt fel att få den här tidiga signalen om det och möjligheten att hitta ett bättre umgänge.

  • Anonym (empati)
    Spucks skrev 2023-06-29 17:12:38 följande:
    Ja, exakt som jag tänker. Det sista sa jag även till föräldrarna. Eller något åt det hållet - jag sa de ska komma ihåg hur de tänker (de är ju övertygad att de gjorde allt rätt) i fall ett av deras barn hamnar på mottagarsidan av sådant beteende i framtiden.
    Lika bra att det är sista dagen på förskolan och möjlighet att träffa bättre vänner på det nya stället. 

    Båda mina barn har haft problem med vänner i lågstadiet och bytt skola (pga detta) till mellanstadiet vilket varit super. Det som deras sk vänner gjort har suttit som en tagg i dom så länge de har träffats i skolan och mycket grubbel och gråt, men när de bytt och fått nya vänner så har de slutat tänka bakåt utan bara varit glada över det som de har. 
  • Anonym (empati)
    Anonym (Barnet bestämmer) skrev 2023-06-29 18:26:36 följande:

    Det beror ju på om det bara är en fnurra på tråden eller om det är något djupare. Hur trygg man är med sin kompis. Är man rädd att man inte har nån kompis alls om man inte leker ihop. Osv. 

    Som förälder har man en skyldighet att försöka förstå så man inte tvingar in sitt barn i relationer de inte trivs i. Man ska givetvis lära sitt barn att vara snälla, inkluderande och vårda sina relationer men också stå upp för sina egna gränser.


    I just detta fallet så känns det som att det är kalasbarnet som beter sig illa. Först har han kalas itan att bjuda någon han jämnt leker med. Dagen efter stoltserar han med att kompisen inte var bjuden för att han vill bestämma för mycket. 

    Ts barn tar över och bestämmer. Vanligt hos många barn och något som föräldrar vanligtvis tacklar grnom att prata med barnet om det. Kalasbarnet är rent ut sagt elak och först fryser ut och är sedan nöjd över det. 

    I det långa loppet har ts barn tur som slipper en sådan vän 
  • Anonym (empati)
    Anonym (H) skrev 2023-06-30 11:17:25 följande:
    Detta tycker jag inte handlar om ditt barns känslor, då hen, inte dör av att det inte blir exakt som hen önskar. Detta handlar mer om din uppfostran, att lära ditt barn att ibland behöver man vara lite osjälvisk då världen inte enbart kretsar kring hen. Man bjuder snyggt och ser till att ingen i en naturlig grupp känner sig utanför, eller så bjuder man inte alls. För mig är detta vanligt bondförnuft. Tänk tvärtom, om alla i en grupp blev bjudna utan ditt barn - där kan vi prata om mkt dåliga känslor för det utsatta barnet
    instämmer. Mitt ena barn gillar inte kalas (har npf och svårt för stökiga situationer) och det senaste kalaset som hades var det bara de två bästisarna bjudna men även det blev för mycket då även ett av de barnen har npf och blir superuppspelt på kalas.

    Så året efter var det inget kalas alls men vi tog med den lugnare av de två kompisarna på utflyktsfirande istället för aldrig att jag hade ordnat ett kalas och uteslutit en vän i en gruppering. 

    Vi sa inte något till den medbjudna kompisen att det var födelsedagsfirande utan det var bara bestämt med vårt barn att istället för kalas så åker vi på den här utflykten (så det var inga presenter eller officiellt firande på den). Och det funkar alldeles utmärkt för de 3 sitter inte ihop och åker på utflykter i 2 och 2-konstellationer utan att någon känner sig utesluten, men att bara bjuda en av dom på ett kalas hade varit riktigt dåligt föräldraskap. 
  • Anonym (empati)
    Anonym skrev 2023-07-02 01:20:40 följande:
    Anmält
    ??? Varför då?
  • Anonym (empati)
    Anonym (Paul) skrev 2023-07-02 07:20:53 följande:
    Jag håller med. Jag har själv varit med om att barnen inte vill bjuda någon. Oftast handlar det om att den personen är snäll men lägst i den sociala hierarkin. Dessa barn har blivit bjudna tillsist.
    Ja det är min erfarenhet också. Att de som blir bortvalda inte blir det för att de är mobbare utan snarare för att det är socialt accepterat i klassen/gruppe att frysa ut de barnen.
Svar på tråden Låta barn välja vem som kommer på deras kalas