Hej alla! Imorse plussade jag äntligen efter att ha försökt få till ett syskon i typ fem år! Jag grät av lycka! Mitt första barn fyllde sju i år, så det blir en mycket större åldersskillnad än vi hade tänkt. Nu hoppas jag bara att detta blir något med tanke på att det har varit så svårt att bli gravid denna gång. Det kanske är positivt att jag är trött, har ömma bröst och molvärk. BF 18 mars.
Jag hade sån fruktansvärd migränliknande huvudvärk igår. Det värsta var att jag inte kunde ta vare sig Naproxen eller Treo som kan hjälpa ibland. Fick ta Alvedon och en Pepsi Max och då blev det lite bättre, haha. Kommer sakna dessa läkemedel som faktiskt hjälper. Magen har också bråket med mig, kanske för att jag precis innan jag blev gravid behövde ta antibiotika. Har ingen koll på hur sånt funkar men det känns lite märkligt att jag blev gravid dagarna efter min antibiotikakur. Har jag haft någon bakterie i kroppen som liksom stått i vägen för en graviditet? Man blir lite fundersam! Har fortfarande ömma bröst och tycker att jag känner av ett förändrat lukt- och smaksinne.
Grattis till alla som har plussat! Nu håller vi tummarna att vi får följa varandra hela vägen in i mars.
Hej alla! Är det bara jag som är extremt trött och liksom behöver en siesta varje dag?! Är verkligen orimligt trött. Kommer inte ihåg att jag var så trött i början förra graviditeten men det kanske jag har förträngt. Hoppas att detta går över innan jag börjar mitt nya jobb om några veckor.
Angående illamående hjälper det ofta att äta något litet, till exempel salta kex eller så. Postafen kan funka men tar ju en timme innan den börjar verka. Mitt illamående var som värst från vecka 10 och framåt förra gången. Då behövde jag äta något innan jag gick ur sängen på morgonen (typ ett kex), annars kräktes jag. Hoppas på mindre illamående denna gång men vi får se! Är bara i vecka 6+2 än så länge.
Nej verkligen inte, mitt går upp och ner men sover typ en halvtimma fyrtio min på lunchen på jobbet.
Vad bra idé med kex! Har spytt redan otaligt många gånger på jobbet, gick in i vecka 8 idag (7+0) mitt blev värre från i helgen så hoppas de inte ökar massor. Är så jobbigt när man är på jobbet och behöver akut springa på toa.
Jag skrev i facebookgruppen inatt, men om det är någon som inte är med i den så skriver jag här också. Vi fick missfall igår kväll (6+4). Ingen aning om det var en missed abortion eller om det faktiskt hände igår. Mina symptom försvann tidigt i vecka 6, men har förstått att de kan komma och gå.
Vi har sörjt hela dagen nu och ska försöka samla ihop oss för att orka med vardagen nästa vecka.
Jag har läst på olika ställen att det kan vara lättare att bl gravid direkt efter ett missfall. Har ni några erfarenheter? Jag behöver hopp.
Känner med alla som mår illa och kräks, så jobbigt! Jag mår också illa, vissa dagar riktigt illa. Som tur är brukar jag inte kräkas men då kanske jag hade mått bättre? Känner att illamåendet har hållit i sig länge nu, sedan typ vecka sex och är i vecka nio nu. Första graviditeten började jag bli illamående i vecka tio så detta kändes väldigt tidigt. Ni andra som har varit gravida förut, känner ni att ni har värre symtom denna gång? Eller väntar jag tvillingar?!
Igår började jag på mitt nya jobb. Jobbar som lärare. Väldigt dålig timing men så får det vara. Känns inte jättekul att snart behöva säga till nya chefen att jag inte ens kommer vara där en och en halv termin innan jag ska vara föräldraledig. Hoppas också att det inte kommer bli för jobbigt med nytt jobb och graviditet.
Detta med att berätta på jobbet, någon som berättat för chefen än eller avvaktar ni? Jag tänkte berätta om ca en och en halv vecka, då är jag i v 11 och har bm besök veckan efter så tänkte det var passande då jag behöver smita iväg från jobbet. Har bokat nipt och första ultraljudet 1a september så väntar med att berätta för kollegor tills jag sett att allt ser bra ut. Men är sååå nervös att berätta för chefen, varit anställd i 1,5 år men hade vikariat först och fick fast anställning i våras så är rädd att han ska bli sur. Vet att detta är något jag målar upp i mitt huvud men jag tycker det är riktigt jobbigt att ?vara till besvär? på arbetsplatsen? Kommer kännas skönt när jag väl fått ur mig orden iallafall 😂
Vill först och främst beklaga när det gäller missfall och avvikelser. Känner verkligen med er och kan inte föreställa mig vad ni går igenom! Hoppas att ni alla blir snabbt gravida igen om ni vill det.
Efter fem års syskonförsök börjar detta kännas verkligt, även om jag fortfarande oroar mig. Häromveckan gjorde vi ett ultraljud och allt såg bra ut, även KUB-testet. Det finns en liten bebis därinne som verkar må bra, hurra! Idag går jag in i vecka 15. Nu vill jag bara att tiden ska gå fort så att jag får träffa den lilla.
Jag har mått ganska dåligt och varit väldigt trött sedan vecka 6 ungefär. Som tur är brukar jag inte kräkas men illamåendet är ändå jobbigt. Hoppas verkligen att det släpper helt nu när jag går in i andra trimestern. Igår mådde jag superdåligt med migrän. Hoppas att ni andra har börjat må bättre!
Hej alla!
Jag har varit väldigt inaktiv här är ett tag. Intressant att läsa om era resor!
På tisdag är jag 32 hela veckor in. Det är alltså mindre än två månader kvar, iiih! BF den 19 mars.
Detta är mitt andra barn men det kommer vara nästan åtta år mellan systrarna, så jag räknas tydligen som en förstföderska?! Eftersom min första förlossning blev ganska jobbig och traumatisk med igångsättning som efter flera dygn slutade i akut kejsarsnitt där jag behövde sövas kan jag tyvärr inte säga att jag känner mig så mycket lugnare än er förstföderskor. Det bästa jag kan informera er om är att man kan vara 9 cm öppen och tro att man snart ska börja krysta men att det ändå kan gå tillbaka till 7-8 cm och sluta med kejsarsnitt. Tyvärr fick jag reda på att detta kunde hända när jag var på förlossningen och det hände mig så jag brukar berätta det för folk som ska föda för att de ska slippa den chockerande upplevelsen.
Med tanke på min förlossningsupplevelse ska jag om en vecka till specialistmödravården och diskutera min kommande förlossning. Jag kan tänka mig både vaginal förlossning och kejsarsnitt men vill verkligen undvika igångsättning eftersom det inte funkade särskilt bra på mig. Har ni börjat göra någon plan för era förlossningar? Vad känns viktigt för er?
Mitt första barn kom ut drygt 10 dagar efter BF och henne fick vi ju tvinga ut till slut. Jag tror aldrig att jag kände några sammandragningar när jag var gravid med henne så nu är jag så osäker på om jag har sammandragningar eller inte. Förlossningen är ett töcken så jag kommer inte ihåg värkarna. Känns det som mensvärk? Känner mig så dum som inte vet! Jag kan känna något som liknar mensvärk ibland och ibland känner jag något som gör lite ont i sidorna av magen. Min barnmorska tror att det är ligamenten som flyttar sig när jag känner av sidorna.
Detta är alltså vad jag tänker på nu!
@Zlender
Tack för svar! Det är tråkigt att så många inte får den förlossningen de vill ha och får tråkiga överraskningar. Min dotter låg också fel och min kropp var för trött för att krysta ut henne. Eventuellt hade det aldrig gått oavsett hur jag mådde. Hoppas att vi alla får helt ok förlossningar!
Jag tror att jag skulle fatta om jag fick riktiga värkar innan man åker till förlossningen. Det jag inte riktigt förstår är just hur sammandragningar känns, haha. Nåja. Jag kanske märker det till slut.
Är era bebisar också väldigt aktiva varje dag? Det är så skönt att känna den lilla varje dag, då tänker jag att hon mår bra.
1 månad till BF idag, hurra! Ska jobba till den 29 februari. Längtar så tills jag får vara ledig och ta det lite lugnt.
Precis som vissa av er har jag hemsk halsbränna just nu och Samarin hjälper verkligen dåligt! Borde jag köpa Omeprazol eller något annat istället?
Bebisens huvud är i alla fall fixerat, så det känns bra. Har ganska länge känt att hon liksom är under magen med sitt huvud. Känns som att hon är halvvägs ute ibland, haha! Hoppas verkligen att detta blir en snabbare och smidigare förlossning än med storasyster som kom ut på elfte dagen efter BF och det var efter flera dagars igångsättning och till slut halvakut snitt där jag fick sövas. Denna gång har jag fått hjälp att planera olika scenarier på kvinnokliniken, så det känns skönt.
Nu kanske de tidiga marsbebisarna snart börjar födas! Någon kanske rentav har fött redan?! Min lilla är som sagt beräknad till den 19 mars, så hon får gärna vänta till mars i alla fall.
Lycka till med allt allihopa!