Överäter
Det måste avdramatiseras kring mat!
Jag har samma problem, nu en bra bit in i vuxenåldern, inte tjock men skulle absolut kunna tappa ett par kilon, trots att jag tränar mycket och är väldigt aktiv.
Min mamma har under hela mitt liv fokuserat kring mat, hur mycket jag äter, om jag äter dålig mat, säger usch vad äckligt om jag tar en kaka, pratar om andras matvanor, hackar och kommenterar hela familjen. Helt klart har hon ätstörningar och jag har fått ett sjukt osunt förhållande till mat.
Set enda som hände med hennes pikar var att jag började dölja maten, överåt när jag fick chansen och smusslade med onyttigheter.
Jag har haft alla möjliga ätstörningar och har det fortfarande.
Önskar så att hon hade avdramatiserat maten istället för att lägga fokus på den.
Hon håller fortfarande på, jag blir irriterad och tar en kaka bara för att och sen blir det världens cirkus med att jag provocerar och alltid ska bråka. Låt mig vara, låt mig äta det jag vill utan att kommentera!
I Sverige har vi en kultur av att unna oss något när vi gjort något bra? Unna oss choklad osv - extra gott på helgen. Mat ska vara fokus och gott men kan vi sluta belöna oss med den?
Jag vet ett bra Instagramkonto jag gärna tipsar om som tar upp det här med skeva förhållanden till mat.
Jag tror att du ska försöka låta någon annan hjälpa dig att avdramatisera ätandet för honom, kan ni försöka få kontakt med en dietist?
Jag tror verkligen inte att det hjälper att skambelägga ätandet.
Lycka till!