Padirac skrev 2023-12-25 20:20:17 följande:
Om du påstår att PS var rysk spion precis som AT var så har du väl precis nu sågat av en av de grenar du bygger ditt påstående om att S inte bekämpade kommunismen?
Eller hur tänkte du nu?
Om jag kommer ihåg rätt sa Andersson att Estland inte var ockuperat, utan Estland var annekterat enligt svensk kallakrigspolitik.
Det är som vanligt utan kontext som dina inlägg påstår än det ena , än det andra.
dspace.ut.ee/bitstream/10062/66928/1/BA_Janeli_Harjus_2016.pdf&ved=2ahUKEwjpkcf_pauDAxUaQVUIHeQ1B6wQFnoECA4QAQ&usg=AOvVaw3kdp2n5Dqq3cFyuxae5Yfh
"Sten Andersson-affären ? är Estland ockuperat eller inte?
I november 1989 besökte Sveriges utrikesminister Sten Andersson alla de tre baltiska
delrepublikerna och Moskva. Hans besök i Estland blev dock en mycket större händelse
inom samhället än förmodligen planerats. En Tv-reporter frågade nämligen om hans
åsikt om Estlands status ? är Estland ockuperat eller inte? Ministern förnekade att
Estland var ockuperat och några dagar senare i Vilnius även föreslog att bara en
minoritet i de baltiska länderna ville ha fullständig självständighet. (Fredén, 2004: 51)
Detta var inte någonting ester, letter och litauer ville höra och det väckte en vidsträckt
kritisk debatt mot Andersson både i Baltikum och Sverige.
Förklaringen till Anderssons svar är inte så ologisk ? medan Sveriges politik hade redan
sedan slutet av det andra världskriget visat Baltikum som en annekterad del av
Sovjetunionen, kunde det samtidigt inte vara ockuperat. Küng (1991: 136 ff.) säger att
redan under de första åren efter Estlands ockuperingsprocess av Sovjetunionen var det
klart, även utan något formell åsikt, att Sverige erkände Sovjetunionens närvaro som en
annektion. Bevisen på detta är många: den svenska medverkan vid stängningen av de
baltiska beskickningarna i Sverige och av de svenska beskickningarna i Baltikum
(augusti 1940), acceptans av den sovjetiska medborgarskapslagstiftningen i Baltikum
(september 1940), överenskommelse om sovjetisk ersättning för förstatligad svensk
egendom i Baltikum (maj 1941), båtutlämningen (1945), baltutlämningen (januari
1946), osv. Küng (1991: 139) spekulerar i att erkännandet av annektion skedde tack
vare Sovjetunionens framgång i det andra världskriget. Som en stormakt hade den
uppnått säkerhet, autonomi och prestige, vilka var tillräckliga att påverka andra stater att
bete sig enligt dess intressen. Ändå kan man säga att även om ett sådant uttalande var
taktlöst i avsikt av många, Andersson bara kände igen sitt rikes politiska beteende.
Fredén (2004: 44 ff.) fördömer Anderssons ordval, men reflekterar till Sveriges
erkännande av Estlands annektering som en god sak på något sätt ? utan officiella
relationer med Sovjetunionen kunde Sverige aldrig skapa avdelningskontoret i Estland
eller kunde inte närvara under frigörelseprocessen och i det unga fullvärdigt
självständigt Estland 1991."
Tack för att du letar fram riktiga källor. Det är emellertid några här i tråden som sannolikt inte kommer förstå sig på den diplomati som beskrivs..
?Jag funderade några minuter? (aftonbladet.se)