Hjälp! Jag är gravid!

Jag blev också chockad då jag upptäckte att jag var gravid när våran första dotter var så pass liten, en hel del ångest och tårar men jag tror inte att jag någonsin funderade på abort...varför jag inte såg det som ett alternativ vet jag inte. Andra dottern kom då äldsta var 14 månader. Jag ska inte sticka under stolen med att det periodvis var tufft (två st som tokvägrade att sova på nätterna varav den ena hade bekymmer med magen och ammade/hängde i tutten var 15:e minut). Dåligt samvete för äldsta, ja... MEN, de har ett fantastiskt band mellan varandra och har alltid haft, trots att de har väldigt olika personligheter. Lekt och tagit hand om varandra osv Nu är de 11 och 12 år och hänger fortfarande ihop (ja, det syskontjaffsas emellanåt också såklart). Jag ångrar ingenting och hade inte velat ha det på något annat sätt men ibland funderar jag hur jag orkade...men det rullade bara på. Jag förespråkar inte att du INTE ska göra abort, jag bara berättar hur det var för mig Hoppas du får klarhet i dina tankar, det är såklart inte ett lätt beslut!