BF januari 2024

Vad skönt att allt såg bra ut, här gick allt också strålande! Även vi fick se en liten snopp och det var så mycket rörelser att det inte gick att få någon bra bild. 🙈 Så roligt att vi följer varandra, för vår lilla krabat var också större än förväntat. Är tydligen i vecka 13+4 idag med bf 15/1. Eller ja, jag vet ju exakt när befruktningen skedde så jag vet att mitt första datum stämmer, men grabben var större helt enkelt. 🙈 Hur blev det för dig, vad ?hamnade? du i för vecka nu? 

Vi pustar ut ett tag till i väntan på RUL om 6 veckor. Däremot fick jag veta att jag (tyvärr!!) har moderkaka i framvägg denna gången. Det kändes som världens börda när hon sa det, men det löser sig det med. 🙈😂

Aha då förstår jag! Då får vi se om du blir framflyttad något vid RUL eller om de stannar vid att bebisen är större än förväntat. 

Ja precis, moderkaka i framvägg betyder att moderkakan ligger mot magen istället för mot ryggen. Den hamnar ju lite som en sköld mellan bebis och magen vilket brukar kunna göra att man känner rörelser senare, men även "lugnare" än om den är i bakvägg. Förutom delen med att känna fosterrörelser kan det även ha betydelse för förlossningen. Skulle moderkakan ligga så att den blockerar "utgången" för bebis kan det göra att man får förlösas med kejsarsnitt. Enligt barnmorskan jag träffade igår tittar man närmre på detta vid RUL, skulle moderkakan inte ligga för då brukar det inte vara någon fara (då moderkakan brukar växa uppåt i takt med att magen växer). Skulle moderkakan däremot ligga helt eller delvis för blir det extrakontroller och då eventuellt kejsarsnitt. Jag vet inte hur statistiken ser ut för detta, men jag har en handfull människor i min närhet som haft moderkakan i framvägg och som pga det fått förlösas med kejsarsnitt. 

Jag tänker inte stressa upp mig för detta nu, utan kommer sitta lugnt i båten och tänka att detta får visa sig vid RUL. Jag tänkte dock läsa lite mer om statistiken för att bilda mig en uppfattning om hur "landet ligger" så att säga. Jag hoppas inte jag oroar dig nu, för det är med största sannolikhet ingen fara! 

Åh vad tråkigt att höra, inte att det kanske blir kejsarsnitt utan mer att du kanske inte har möjlighet att själv bestämma hur du vill föda. ❤️ personligen känns kejsarsnitt jäääättejobbigt, men det är nog främst för att min förra (vaginala) förlossning var helt magisk och något jag längtat efter att få göra igen. Det vore så tråkigt att inte få möjligheten. Men vi får se hur det blir! 🙈
Precis, det finns ju såklart fördelar med det också. Vi får fokusera på dem helt enkelt! 🙈😂

Jag förstår dig! Det finns nog flera fördelar med kejsarsnitt också, så skulle det bli så får du hitta tjusningen med det. Det blir bra oavsett hur det blir, huvudsaken är ju att bebis kommer ut frisk och kry! 😍

Nu kanske det är skillnad om man betalar för NIPT privat, eller om man får remiss, men när jag pratat med vår klinik om detta har de sagt att de aldrig tar blodprov innan ultraljudet. Utan först gör de ultraljud och ser att allt verkar ok, och sen tar de blodprov. Motiveringen är att blodprovet och analysen av det är så dyrt att man vill vara helt säker på att allt verkar ok med fostret per samma dag som de gör ultraljud. 

Som sagt var, det kanske skiljer sig mellan kliniker eller om man betalar privat eller ej, men jag vill ändå lyfta informationen jag fått när du nämnde det. Hoppas det är möjligt för dig att göra blodprovet först, så att du inte får vänta fullt lika länge. För oss tog det prick en vecka tills resultatet kom (vi gjorde ul och blodprov en onsdag, och svaret kom onsdagen veckan efter), dvs fem arbetsdagar. 🥰

Åh nej vad länge, men hoppas det bara handlar om värsta-scenario och att det går betydligt snabbare! Nu gjorde vi NIPT harmony, och jag ringde faktiskt dit och frågade om de har längre analystid under sommaren pga semestrar etc men det hade de inte utan de kör på i full takt hela sommaren. Vi håller tummarna att detsamma gäller för er! ❤️

Jag håller med dig om att tiden verkligen gått undan. Jag väntar andra barnet och på mig syns magen rätt tydligt till mina ynka 165 cm och 50 kg. Det är på ett sätt mysigt med magen, men även lite jobbigt då vi inte gått ut med graviditeten än och inte berättat för alla vi vill. En kollega som har semester såg mig på affären härom dagen och utbrast ?NÄMEN ska ni ha barn??, så jag överväger att strunta i att berätta för folk och bara låta dem lista ut det själva 🙈😂

Våra ultraljudsbilder blev en smärre katastrof så jag har inte så mycket att sukta efter där, så det kan du vara glad för att ni fått fina bilder! Har ni berättat för alla än? 

Hehe jag beställde också babyboxar härom dagen. Jag minns bara de bra grejerna från förra gången (typ filt, flaskor, nappar, blöjor etc) så jag har förträngt allt det dåliga. Vi får se vad jag tycker när de väl kommer. 🤪

Men allvarligt, att det skulle ta så länge skulle jag aldrig kunnat gissa. 😩

För mig känns magen enorm i förhållande till veckan, jag fattar inte var det ska sluta. Jag hade stor mage sist, men ska det fortsätta såhär vet jag inte hur det ska gå. 😂

Vi har inte heller berättat för andra än familj, vi får se om det blir något mer. Jag känner inget behov men sambon vill, så vi får se. 🙈

Jag har köpt några finare plagg från Livly, vi har kvar alla kläder sedan sist men det kändes kul med något nytt till bebis. Vi har några namn vi cirkulerar, men denna gång bestämmer vi oss nog först när han kommit. Förra gången var namnet bestämt redan i vecka 12 typ. 

För er då, har ni något namn? 🥰

KUB är ju bara ett sannolikhetstest, dvs de bedömer den statistiska sannolikheten för att någon med dina ingångsvärden (ålder, om ni blivit gravida naturligt eller via IVF etc) skulle få ett barn med en kromosomavvikelse. Det säger alltså inget om er eller om  er graviditet, det är bara statistik. Det tillhörande ultraljudet är väl det enda som ger någon form av faktiskt svar, då de precis som du är inne på mäter nackspalt osv. Om barnet skulle ha just trisomi 21, eller någon annan kromosomavvikelse som ger påverkan på kroppen, kommer det synas vid RUL. 

Jag tänker spontant att det var ett klokt beslut att avstå KUB, då risken är att det lett till mer oro än det givit lugn. Ni kommer få alla svar ni behöver vid RUL, som jag förövrigt är helt övertygad om kommer se strålande ut - ni har trots allt oddsen på er sida! ❤️

Det är nog jag som var lite otydlig. Nej precis man diagnostiserar inte kromosomavvikelser med ultraljud, det jag syftade på är att man vid RUL kan hitta avvikelser som tyder på kromosomavvikelse (inte bara trosomi 21 utan även andra). Alltså att RUL kan skvallra om avvikelser. Med tanke på att KUB bara är statistik är det på inget sätt säkrare än RUL. Resonemanget jag försökte få fram är alltså att om det stod mellan RUL och KUB är RUL minst lika säkert när det kommer till att upptäcka avvikelser. Sen håller jag med om NIPT, som jag själv gjort båda gångerna (just för att jag har noll tillit till KUB) men det var ju inte på tapeten här. 🙈

Åh jag förstår! Jag har gjort både NIPT och tidigt RUL, som numer erbjuds i min region. Jag har alltså fått ett mini-RUL redan så jag känner ingen oro alls för RUL om ett par veckor. Oro är ju inte alltid rationell, så även om man rent logiskt förstår att allt förmodligen är som det ska är det ju ändå lätt att oroa sig. Jag är helt övertygad om att allt kommer se bra ut med er lilla knodd! ❤️

Jag är som sagt var inte alls orolig för att man ska se avvikelser på RUL, däremot får jag ibland för mig att hjärtat slutar slå och att bebis är död. Så av den anledningen känns RUL nog så pirrigt. Sen var det ju det där med moderkakan jag funderat en del på. Men ja. 🙈 Alltid är det något! 😂❤️

Vecka 18 (17+1) och jag har gått ner drygt 5 kg, trots att jag inte kräkts något (utan ?bara? mått illa).

Jag har halvdåliga världen på TSH, någon som har erfarenhet om viktnedgång kan bero på det? Jag är orkeslös och trött, men det är svårt att härleda om det beror på att jag jobbar mer än heltid, att jag har en ettåring, att jag bara är gravid eller att jag har dåliga järn respektive TSH-värden. 🤷?♀️

Haha jag pratar om det som att det är det mest självklara i världen haha - förlåt! 🙈 Jag har varit så omringad av snack om TSH hit och TSH dit då både syster och morfar har problem. Men TSH är sköldkörtelvärde. 🥰

Jag är inte orolig alls för bebis, snarare att jag tycker det jobbigt för egen del. Förra gången gick jag ner 12 kg innan det vände, men sedan rasade jag i vikt igen när jag ammade. Jag är rätt liten och späd redan som icke-gravid, så det är jobbigt att bli ännu tunnare. Inte för att jag är orolig, men jag vill inte gå ner i vikt öht. 🙈

0,25 låg det på senast, jag ska tillbaka om två veckor och ta nya prov så kanske blir jag klokare då. Kanske är det helt normalt att ha lägre TSH under graviditet utan att det behöver betyda något? 🤷?♀️ Detta med TSH-värdet var nog mest ett försök att greppa halmstrån från min sida som förklaring till viktnedgång och trötthet, samtidigt som det finns en handfull andra anledningar som också kan förklara det - såklart. 🙈

Jag är idag i vecka 22(21+0) och jag var till BM förra vecka på torsdag, dvs 20+2, för att bland annat få moderskapsintyget. Det var samma tid förra graviditeten. Region Norrbotten tillhör jag, om det spelar roll. Vecka 25-26 tycker jag spontant låter sent. 🤔

Jag har också superlågt blodtryck, lågt HB och låga järndepåer. Jag käkar också järntabletter, men jag blir också lös i magen av dem. Det var precis samma vid förra graviditeten. Så att järntabletter gör en hård i magen stämmer inte för alla. 🥰

Jag är i vecka 26 (25+0) idag och har också moderkakan i framvägg. Jag har känt bebis otaliga gånger om dagen de senaste veckorna. Förra veckan var det en dag jag kom på mig själv med att jag inte uppmärksammat några rörelser under dagen. Han som annars sprattlar runt som en dåre hade inte gett sig till känna. När jag insåg det där på kvällen la jag mig på sidan (det är då jag tycker han kommer igång mest, eller i vart fall då jag känner det) och buffade en stund på magen. En stund senare var han igång och sparkade igen. Jag insåg då att jag haft en ovanligt hektisk dag, och att det faktiskt var mycket möjligt att han hade hört sig tidigare under dagen utan att jag registrerat det. Kan fallet vara så för dig? Har du testat med de klassiska grejerna, buffa på magen, dricka sött, dricka kallt osv? 

Förra graviditeten hade jag moderkakan i bakvägg och det är klart att det är annorlunda att ha den i framvägg, men med tanke på hur rörelserna känns låter det för mig konstigt att det ska vara normalt att inte känna något alls bara för att moderkakan sitter fram. Därmed inte sagt att något är tokigt för dig, tvärtom kommer det säkert igång med besked snart! ❤️

Har någon av er erfarenhet av GBS? Jag var på ett vanligt barnmorskebesök för drygt två veckor sedan där jag berättade att jag har mycket onda sammandragningar. Urinsticka togs för att kunna utesluta UVI, detta var en tisdag. På onsdagen kom svaret att det fanns spår av protein i urinen och även leukocyter. BM hörde inte av sig så jag tänkte inte mer på det. På kvällen fick jag feber och sjukdomskänsla, utan att ha några symptom på förkylning. Natten var värre och morgonen efter mådde jag hemskt. Fundersam på om det ändå var UVI ringde jag till VC och fick komma in akut. Efter provtagning och bedömning skickades jag vidare till akuten. Summan av kardemumman blev njurbäckeninflammation. Svaret på urinodlingen dröjde, så jag gavs en bred antibiotika som jag fick börja med direkt. 

Dagen efter (fredag) mådde jag bättre och febern var sånär som borta. Sent på eftermiddagen ringde läkaren och berättade att odlingen tyvärr visade GBS. Jag fick knapphändig information om att vara på min vakt om jag börjar må sämre, att jag skulle måsta komma in till förlossningen i god tid (vad nu det betyder) för att få antibiotika minst två timmar innan bebis är ute, risken för tidig födsel, risken att bebis blir sjuk osv. 

Jag känner att jag inte vet hur jag ska förhålla mig till informationen, varken kring riskerna eller hur jag ska resonera framgent. Har någon av er haft UVI eller kanske rent av njurbäckeninflammation orsakat av GBS? Om det inte vore för att proverna hos BM var något avvikande hade jag aldrig tänkt tanken på UVI när jag fick feber, utan hade bara tänkt att det var en förkylning på g. Därför känns det extra svårt att veta om jag får tillbaka det. 🤷?♀️

Igår, en vecka före bf (eller nästan två veckor innan första beräknade datumet) kom vår lilla gosse i raketfart. Sambon släppte av mig på förlossningen och for sedan i ilfart med storebror till barnvakten. 1,5 timme efter att jag entrade sjukhuset var bebis ute. 😬

Om än allt gick bra, och vi hade helt fantastisk personal vid vår sida, känner jag mig lite berövad av upplevelsen. Förra gången hann jag känna in, testa mig fram, vänja mig, känna att jag hade kontroll på situationen. Denna gång kände jag noll kontroll, jag hann inte med alls. Så det är något av en sorg, efter förra gångens totalt magiska upplevelse. Men huvudsaken är att vi mår bra, och att han är här. 

Pga min tidigare njurbäckeninflammation, i kombination med att jag inte hann få antibiotika i tid innan han föddes, blir vi kvar några dagar. Sambon har precis åkt och hämtat hem storebror, och kvar på sjukhuset är jag och bebis. Det känns så tomt och konstigt. Men snart är vi hemma allihopa ❤️