Svärmor rasist

Vilken hemsk svärmor du har. 
Även om hon nu tycker så, så kan väl ändå knipa käft om det.
Har hon liksom inte vant sig efter ert långa förhållande???

Din man måste ta tag i detta, detta är inte ett krig för dig att utkämpa.

Finns svärfar kvar i livet? Hur är han i allt detta isåfall?

Hon var inte sån här innan  utan blivit det sen efter jul. hon bjuder mig och bebis hem till dom och sen slänger hon ur sig massa skit. jag vet inte hur jag ska bemöta henne. Går hem och är ledsen istället. Många sömnlösa nättern nu 😞 

min man ville gå hem till henne och ta det med henne men jag stoppade honom För att hon kommer aldrig erkänna att hon säger såna saker till mig. Är rädd att hon vänder min man mot mig:/ 

svärfar finns men han har inte varit i närheten när hon säger sånt. 

Aha, så hon nyps när inga vittnen finns. Såklart. 

Svårt läge, men kanske du bara ska säga att om inte barnbarnet duger till henne pga sin hudfärg så är hon fri att avsäga sig farmorskapet.

Umgås inte med henne själv, det är iaf det absolut första steget att ta. Det bästa vore om du kunde lyckas att spela in henne, men det är ju lättare sagt än gjort. Säger hon alltid såna elakheter när ni är ensamma med barnet?

Nu måste jag till jobbet, men återkommer vid lunch och ser om du fått några fler råd.

Så här kan du iaf inte ha det. Och ditt barn ska på inga villkor växa upp och tro att hon är en andra klassens människa för att hennes hud är lite mörkare än farmors.

Vem säger att ljust är bättre än mörkt heller förresten?

Ävla kärring, jag sitter här och blir förbannad!!!

Jag är själv farmor till två barnbarn. Jag hade älskat dem precis lika mycket om de var gröna, skära eller gredelina. Än har den sista idioten inte fötts.

Du ska givetvis säga ifrån till henne. Oavsett om hon hade pratat om klädstil, matvanor eller hudfärg så spelar det ingen roll. ´
Jag tycker absolut att din partner kan prata med henne, var inte rädd för det. Han kan göra det först (eller så gör ni det tillsammans - svår för henne att sitta där och påstå att hon inte sagt saker, om du är med).  Nästa gång hon säger något till dig, så biter du ifrån, påminner om samtalet han/ni haft med henne. Gör man så varje gång så ger hon snart upp. 

Sen behöver inte du umgås med henne ensam. Ni behöver inte vara bästisar och du behöver inte tacka ja om hon vill att du och barnet ska komma. Tycker du tackat nej nästa gång med hänvisning till att det inte är så trevligt att umgås med henne när hon säger sådant. 

Riktigt svinigt beteende har hon. Och detta har vara kommit nu efter jul. :/ förstår inte hur hon kan säga såna saker. Och har  bara låsats Som jag inte hör och gått hem och varit så ledsen. 

nu är bebisen lite. Men den blir stor och kommer bli mer medveten. vill inte att hon ska bli ledsen som jag blir när jag får höra sånt:/ 

jag vill men kan inte säga ifrån. Blir så paff så orden är slut liksom. Sen går jag hem och ältar istället. 

hon Kommer vända de så mot mig. så jag kommer känna mig dum. Vet inte om min man tror på mig heller. För hon är verkligen inte den personen som säger såna saker öppet. Hon är smyg rasist helt enkelt 

Förbered din telefon och starta en inspelning redan innan du går in genom dörren. Ha telefonen gömd innanför tröjan eller nåt och så får den stå och gå bara under hela besöket. Säger hon nåt elakt då så kommer det med på inspelningen och den kan du visa din man så får han ställa sig bakom dig sen när ni konfronterar farmor!

Det låter rasistiskt, men behöver inte nödvändigtvis vara det.

I Kina anses det vara "finare" att vara blek i huden exempelvis, vilket inte har så mycket med ras att göra, eftersom kineser själva strävar efter att vara/bli/se bleka ut.

Förr (17-1800-talet typ) så ansågs det bland vita västerlänningar vara finare att vara blek i huden då solbrändhet talade för att man var av enkel arbetaklass som jobbade mycket hårt utomhus.

Sedan ändrades modet och vita skulle skulle bli bruna genom att sola mycket eller använda brun-utan-sol-kräm.

Men prata med din kille. Det är huvudsakligen han som ska hantera sin mamma, särskilt i ämnen och ärenden som kan vara väldigt svåra och känsliga för dig att ta med svärmor. Din kille borde också försvara dig när omgivningen bemöter dig illa.

Jag tänker att du definitivt ska fundera på om din svärmor faktiskt fått någon sjukdom som påverkar impulskontrollen. Och var inte ensam med svärmor, utan se till att faktiskt vara i närheten till vittnen.

Det är din man som ska säga ifrån om detta. Om han inte förstår det så föreslår jag att du beställer tid på familjerådgivning.
Du ensam ska inte tampas med svärmor

Hej TS! Det kanske finns orsak att bli orolig här, om hon betett sig bra förut. Vissa former av demens uttrycker sig i personlighetförändringar, kan det vara så att svärmor börjar bli lite vilse i sinnet? 

Vad menar hon med uttalandet? Menar hon att HON tycker det är dålig att vara mörk, eller försöker hon visa dig att hon är orolig för att ANDRA kommer döma henne på grund av hennes hudfärg. 

@TS: Va vidrigt din svärmor uppför sig och deffo inget du ska acceptera. Du måste skydda dig själv och din dotter så inte hon tar åt sig att hon skulle va sämre bara pga sin hudfärg/sitt ursprung. Att mötas av rasism från främmande människor är hemskt men att behöva ta sånt från sin farmor som ju borde va en kärleksfull och stabil person i hennes liv måste ju va fruktansvärt. :/

Är själv svart och har mött rasism i mitt liv och vet det inte bara är att skaka av sig utan det kan sätta sig djupt. Fick under uppväxten av kompisar (som själva va invandrare) höra jag va smutsig, att min hud va mörk för jag inte tvättade mig. Jag VET att jag inte va smutsig som barn eller nu som ung vuxen men ändå har det satt spår i att jag är extra noga med att hålla mig ren och dofta gott. Tänker att människor kanske äcklas av min mörka hud och tänker jag är smutsig. Nä asså, du måste skydda ditt barn så inte hon får såna här keffa tankar. Barn tar åt sig. :/

Sen slås jag av samma som flera andra i tråden nämligen att om det kommit sådär det plötsligt kanske det kan bero på sjukdom som demens eller psykisk problematik. Eller så va hon smygrasist hela vägen som inte längre kunde dölja det när hon fick se sitt barnbarn. Så hemskt istf känna kärlek och glädje över att ha fått ett litet fint barnbarn. Rasism är ett f*****g gift!

Kanske borde du göra som föreslagits försöka dokumentera va hon utsätter dig och barnet för. Spela in med mobilen och se till så din man fattar du inte hittar på. Och se till att skydda både barnet och dig! Ditt barn måste få en bra start i livet, inte nedlåtande skitsnack som får henne känna hon är mindre värd!

Ta hand om dig och din dotter! 

Jag beklagar att du har en sån person i din närvaro. Som andra sagt så kan det handla om begynnande demens. Men om hon lyckas "skärpa" sig när hennes son är med så undrar man. Låt inte ditt barn vara ensam med farmor. Undvik kontakt, och framförallt säg ifrån. Som någon sagt, om hon vill bjuda över dig, tacka nej med hänvisning till att hon beter sig dåligt. Du har inget ansvar över att bli trampad på.

beter sig en person dåligt = säg ifrån och håll distans.

även om det är lätt för mig att sitta här och tycka, så är det svårare för dig som befinner dig i situationen. Jag förstår det. Tänk på att skydda ditt barn. I förlängningen så ser barnet hur du agerar och kanske väljer att bli trampad på när hen blir äldre.

låt mannen ta det med svärmodern. utgå inte från att svärmodern ska neka. oavsett om hon gör det får ju mannen visa att han står bakom dig inför henne.

låt mannen visa att han står upp för dig. stoppa honom inte. konstigt att du gjorde det, tycker jag, bara för du utgick att svärmodern skulle ljuga. din man tror väl på dig, så det spelar väl ingen roll vad kärringen sig när han säger ifrån?

sluta hälsa på henne med barnet. om hon undrar förklarar du att du tycker hon uttrycker sig fördomsfullt och att du blir ledsen av det.

Hur gammal är farmodern? Det kan vara demens förstås men det kan också vara så att hon bara är extremt klumpig när hon pratar för att hon är rädd för att flickan ska utsättas för rasism. Rasismen finns överallt. Kanske hon vill skydda sonen men tänker att du vet mer om rasism och därför på ett väldigt klumpigt sätt vill diskutera detta med dig men tar upp det med dig på ett dåligt sätt. Jag tror det bästa sättet att bemöta detta är att fråga varför så du förstår vad det är hon vill ha sagt egentligen. 

Om hon säger att det sämsta man kan vara är att vara mörk fråga henne varför hon tycker detta? Är det därför att hon är rädd för att flickan ska fara illa p g a vad andra tycker eller tycker hon detta själv? Självklart har du all rätt i att strunta i vad hon tycker och det skulle inte vara fel att du vägrar träffa henne mer men i de flesta relationer så vill människor väl men uttrycker sig dumt p g a att vi tillhör olika generationer, olika sociala klasser o s v. Om du förstår vad hon vill ha sagt så kan ni diskutera detta på en annan nivå eller så kanske det visar sig att hon är rasist och tycker illa om mörkhyade. Jag tycker dock att du ska ge det en chans genom att fråga varför hon tycker så eftersom hon är din svärmor. På lång sikt är det bra om ni har en någorlunda bra relation och problemen enligt din trådstart började efter ni fått barn

Obs! Om hon tillhör högre medelklass och uppåt är det bra att säga "Hur kommer det sig att du känner att det är dåligt att vara mörkhyad?" eftersom de upplever att en fråga såsom "Varför tycker du att det är dåligt att vara mörkhyad?" som aggressiv. Jag anser att det är samma fråga (då jag är uppväxt i arbetslöshetsklass) men det gör stor skillnad i hur de från övre medelklass och uppåt reagerar på din fråga.  Nyckelorden är "hur kommer det sig att" samt "känner" undvik ordet varför även om det är det du egentligen undrar.

@Tom Araya & Anonym (Fråga mer): Det kan ju möjligen va som ni säger att TS svärmor inte är rasist även om jag har svårt se det när jag läser det TS skrivit. Men visst är det absolut så att somligt som alltför snabbt klassas som rasism inte alls behöver va det, att det kan handla om missförstånd eller okunskap men också om rasistiska åsikter som inte sitter så djupt och kanske kan typ kureras genom dialog.

Är själv försiktig med anklaga människor för va rasister om det inte är helt uppenbart och tycker det är farligt om vi urholkar begreppet för mycket. Så om det är möjligt kan det nog va bra försöka prata med svärmor va hon egentligen menar. Handlar det om missförstånd eller klumpigt sätt att uttrycka sig borde man kunna lösa problemet. Va säger TS?

Jag tänker att om hon var rasist så skulle du varit utsatt tidigare för henne förmodligen. Så jag undrar om det är som i min mammas fall. Min syster träffade en man från Marocko och gifte sig. Inga som helst problem med det. Men när de fick barn några år senare så kom kommentarer som t.e.x. vad synd att hen fick svart hår som pappa, och att hen blev mörkare i hyn än min syster mm mm. Vi fattade absolut ingenting och blev jättearga och min syster helt förstörd av kommentarerna. Så jag åkte hem till vår mamma för att prata vett med henne och det visade sig att det grundade sig i rädsla för vad barnbarnet kunde råka ut för under uppväxten. Min mamma hade läst så mycket otäckt i tidningarna om vad människor, även barn blev utsatta för av rasister och var alltså livrädd för den lilles skull. Jag vet ju inte om det ligger till så när det gäller din svärmor men tycker ändå att din man ska ta ett snack med henne om varför hon kläcker ur sig såna dumheter. 

Jag hade brutit kontakten med henne.