Sluta dömma

Ja, vissa rationaliserar sitt skitbetende genom att projicera det på andra, det blir inte så dåligt om du var otrogen först eller gör det sen, så de vill lida av svarsjuka som går ut över andra.

Säger personen som skriver en tråd för att hon inte fick de svar hon önskat sig i sin tidigare tråd 

Självinsikt är inte din grej va?

Jag är inte samma person. Dock vart jag illa berörd över hur den kvinnan blev behandlad. Och även jag själv har blivit dåligt bemött här inne. Det är ni som hoppar på och kränker. Gick tom så långt att hon anmälde vissa användare. Väldigt tråkigt att det ska behövas.

Jag förstår inte.
Du måste ha citerat fel inlägg?
Det som jag skrev i mitt inlägg har ju inget som helst samband med det du skriver!
Men om ditt citat ändå var riktat till mig så får du anstränga dig att åtminstone försöka resonera lite bättre omkring det som jag faktiskt skrev.

Jag upprepar:

Mitt råd är inte att vara otrogen.

(Men vi kan alla konstatera att otrohet trots allt är vanligt förekommande, mycket vanligare än vad de flesta vill låtsas om och mycket vanligare än vad som känns bekvämt för många att erkänna.)

Var menar du exakt att gränsen går för vad man får dölja, eller ljuga om? Tror du att alla människor sätter exakt samma gräns?

Vi vet ju att alla människor ljuger, alla löften, stora eller små löften, kommer att svikas förr eller senare, efter tillräckligt lång tid eller när omständigheterna har ändrats tillräckligt mycket.
Äktenskapliga löften blir ideligen svikna, religiösa löften bryts ofta, löften om fred mellan länder sviks, löften om klimatpolitiken bryts, politiska löften i kommunen, i landet och i världen sviks ideligen.
Vi vet alla, även du, att löften sviks.
Vi vet att alla människor ljuger, även du och jag ljuger.

Vi och de flesta av oss kanske (förhoppningsvis?) strävar efter att tala sanning och att inte svika våra löften, men det är ändå bara en strävan och det kan spricka med tiden eller när förutsättningarna ändras tillräckligt mycket, eller hur?
Vi menar bara väl när vi avger löftet, liksom världsledare, religiösa ledare och politiker menar bara väl (förhoppningsvis) med alla löften.
Men jag tror att även du känner till att löften sviks?

Rent sakligt, faktiskt och objektivt gäller att den som försöker förneka för sig själv att löften sviks,
den som lyckas inbilla sig själv att erhållna löften för alltid kommer att hållas,
den väljer att aktivt ljuga för sig själv och den väljer medvetet att tro på en lögn.
Detta går inte att bortförklara, eller hur?

Men notera att jag har inte kommenterat om jag tycker att det är bra eller dåligt, om det är något jag stödjer eller ej.
Jag har bara konstaterat och kommenterat det jag anser vara objektiva fakta.

Var vänlig skilj på dessa saker om du/ni vill svara och resonera med mig om det.

Jag har inte kommenterat om jag anser att en tillfällig sexuell upplevelse utanför tvåsamheten är hela världen eller ej.
Men jag skulle tro att de flesta väljer att inte vara öppen med sin partner om en tillfällig sexuell upplevelse för att det skulle skada relationen, partnern, barnen, familjen, jobbet och en hel massa andra orsaker.
Och detta har jag sett flera otrogna som har svarat i flera olika trådar, har du missat det?

Jag har inte sagt något om att det inte skulle vara fel,
tvärtom har jag ju tydligt sagt: "Mitt råd är inte att vara otrogen",
har du missat det?

Nej, om man inget vet så har man ingen magkänsla om det.

Du vill inte köpa sanningen för du gillar den inte. Det är obekvämt för dig att otrohet kan förekomma utan att du känner till det.
Ja, att du inte gillar det och att det är obekvämt för dig, det kan jag utan problem förstå och acceptera.
Men är du medveten om att man kan aldrig hindra sin partner från att vara otrogen?

Om du tycker och känner att det inte gällde i ditt fall spelar i praktiken ingen roll i det här sammanhanget.
Du hade ju faktiskt en magkänsla och då kan man inte rent objektivt säga att du ingenting visste.

Ja, jag håller absolut med om att man kan bli sårad om det kommer fram.
Men det motsäger ju absolut inte att "det man inte vet mår man inte dåligt av". Det måste du väl rent objektivt klara av att förstå, acceptera och hålla med om?
Om inte, på rent saklig grund, varför då?

Du kan ju inte hävda att pga att du inte gillar sanningen så gäller den inte?

När det kommer till otrohet så måste man ju också prata nyanser. Inte bara svart och vitt.

Det är ju skillnad på om ens partner aktivt går bakom ryggen på en än om det sker en dum engångsgrej på fyllan. I det förstnämnda fallet hade jag själv velat veta. I det andra hade i allafall jag inte velat veta om det.

Om man utgår ifrån ett perspektiv att man ska hålla ihop ett helt liv- är det rimligt att man själv eller att ens partner aldrig kommer såra en eller göra ett felsteg? Jag hoppas ju att man inte ska det. Men är det rimligt om vi pratar 40-50 åring relation?

Saknar diskussion kring nyanser av otrohet i den här tråden generellt. Jag har själv varit utsatt för otrohet och svek som sårat mig mycket och påverkat min tillit- men tycker ändå man måste kunna diskutera bakomliggande faktorer till otrohet utan att det förkastas så aggressivt som många gör här i tråden.

Du kanske inte har gett rådet att vara otrogen.
Vad då kanske???
Klarar du inte att ta till dig mina mycket tydliga ord:
Mitt råd är inte att vara otrogen.
Jag ber dig vänligen att ta till dig och begrunda dessa ord innan du skriver ditt nästa inlägg till mig.

du resonerar på ett sätt som att det skulle vara ok.
Nej, jag resonerar absolut inte så!
Det där är bara din tolkning som du gör för att du låter dina känslor styra dig.

Visa annars var jag rent objektivt, faktiskt och sakligt skulle ha resonerat så?
I så fall är det fel av mig och jag vill i så fall få chansen att rätta till det och jag lovar dig att rätta till det, om så skulle vara fallet.

Jag kan mycket väl förstå att du har svåra känslor omkring detta ämne, du gillar inte det som jag rent objektivt för fram och det känns inte bekvämt för dig att otrohet är relativt vanligt förekommenade och att du aldrig kan hindra din partner från att vara otrogen.
Jag förstår det, jag förstår dina känslor och jag accepterar utan problem att du känner så.

Jag har heller aldrig kommenterat om det skulle vara ok eller inte i de fall det inte kommer fram.
Utan jag konstaterar bara att med en enkel bedömning av sannolikheten så kan vi alla förmoda att väldigt många fall, enligt mig sannolikt de flesta fall, förblir okända.

en "tillfällig sexuell upplevelse utanför förhållandet" och alltså inte hela världen, som du så fint skrev.
Nej, det har jag inte skrivit.
Jag kan i vart fall inte hitta att jag "så fint skrev" det?
Visa gärna med nr på inlägget och citat tack, så lovar jag att rätta till det.
Eller jag får förklara om jag skrivit på ett sådant sätt att det enkelt kunde missförstås av dig?

Att människor inte är öppna och ärliga om det, och människornas anledningar till det, har ju radats upp i massor av trådar.
Jag konstaterar bara att det enligt min bedömning, enligt alla rimliga bedömningar, är mycket vanligare att människor väljer att dölja det än att vara öppna med det.
Jag tänker inte upprepa alla dessa orsaker och anledningar och jag ids inte resonera om vad som är bra och dåligt i vad olika människor väljer att framföra.

När det gäller ditt och andras vanliga argument att man bör välja ett öppet förhållande så är ju det för de allra flesta inte realistiskt.
Det är ovanligt att en enskild människa föredrar ett öppet förhållande och det är EXTREMT ovanligt att två människor som föredrar den livsstilen skulle passa för varandra, skulle ha alla de personliga egenskaper som i allt i övrigt passar ömsesidigt för båda parter.
Sannolikheten att dessa två människor skulle välja en relation med varandra är självfallet i det närmaste obefintlig.

Vad som faktiskt och realistiskt gäller angående svikna löften har jag objektivt redogjort för. 
Misshandel, eller våld, har jag också kommenterat i ett annat inlägg och tycker inte jag behöver säga mer i det här sammanhanget, annat än att jag noterar att det är lagbrott. Förskingring eller andra lagbrott väljer jag avstå från att kommentera då jag inte tycker det hör hit.
Otrohet är väl inte ett lagbrott, åtminstone inte enligt Svensk lag?

Även dig ber jag vänligen om att:
Försök åtminstone undvika att lägga ord i min mun som jag aldrig har tagit.
Undvik påstå saker som jag skulle ha sagt men som inte stämmer i sak.
Men resonera gärna och svara på just det som jag faktiskt har skrivit.
Läs gärna lite mera noga och håll dig till det jag faktiskt har skrivit i stället för att hitta på egna saker.

Men självfallet får du gärna berätta för mig och andra vad du känner och vad du själv tycker.
Jag uppskattar att du delar med dig och att du framför din åsikt. Men om du gör det och citerar mig så var då noga med att citera korrekt.

Ja det är olika grader av trauma och svek. engångsfyllegrej är ju sällan planerad medan att ta sig en älskarinna eller älskare är något helt annat- ett aktivt val av svek. 

Jag menar att ingen har kunnat förklara, ingen har lyckats förklara det för mig, just det, alltså VAD som egentligen på djupet är så allvarligt.

Men bara för att jag har konstaterat att ingen lyckats förklara det så har jag ju absolut inte tagit någon ställning. Eller hur?

För att göra det lättare att förstå så brukar jag ta exemplet att om min partner skulle ha en tillfällig sexuell upplevelse med någon annan så medför det ju inte att jag rent fysiskt har förlorat en hand, eller något liknande.
Så vitt jag kan se så medför ju inte handlingen i sig någon som helst faktisk konsekvens för mig.
Särskilt då om jag slipper få reda på det, då finns det ju absolut ingen som helst faktisk konsekvens och då inte ens någon som helst risk att jag skulle påverkas känslomässigt.

Jag kan inte se VAD som är så allvarligt, vilken allvarlig konsekvens det får för mig, och därför önskar jag att du eller någon annan på saklig grund kan förklara det för mig.
Återigen menar jag bara att hittills har ingen lyckats förklara det.

I slutet slår du in öppna dörrar. Jag har aldrig sagt att otrohet är rätt.