Inlägg från: Mimosa86 |Visa alla inlägg
  • Mimosa86

    Sluta dömma

    molly50 skrev 2023-03-28 12:31:36 följande:
    Du kanske inte har gett rådet att vara otrogen.
    Men du resonerar på ett sätt som att det skulle vara ok.
    Så länge det inte kommer fram.
    Och kommer det fram så är det ju bara en "tillfällig sexuell upplevelse utanför förhållandet" och alltså inte hela världen, som du så fint skrev.
    Om det är så,varför inte vara ärlig om det,om det ändå inte är hela världen?

    Jag kan inte låta bli att undra om du resonerar på samma sätt när det gäller andra sätt att svika sin partner på?
    Som att t ex förskingra pengar,misshandla osv?
    För det handlar ju också om lögner och svek.

    När det kommer till otrohet så måste man ju också prata nyanser. Inte bara svart och vitt.

    Det är ju skillnad på om ens partner aktivt går bakom ryggen på en än om det sker en dum engångsgrej på fyllan. I det förstnämnda fallet hade jag själv velat veta. I det andra hade i allafall jag inte velat veta om det.


    Om man utgår ifrån ett perspektiv att man ska hålla ihop ett helt liv- är det rimligt att man själv eller att ens partner aldrig kommer såra en eller göra ett felsteg? Jag hoppas ju att man inte ska det. Men är det rimligt om vi pratar 40-50 åring relation?

    Saknar diskussion kring nyanser av otrohet i den här tråden generellt. Jag har själv varit utsatt för otrohet och svek som sårat mig mycket och påverkat min tillit- men tycker ändå man måste kunna diskutera bakomliggande faktorer till otrohet utan att det förkastas så aggressivt som många gör här i tråden.

  • Mimosa86

    Tycker mycket svar här inne är på tok för svart och vitt.
    Otrohet är betydligt komplicerat  än att bara peka rätt och fel.

    Jag har aldrig varit otrogen. Jag har däremot varit utsatt för det vilket var hemskt.

    och jag lobbar aktivt just nu för att min väninna SKA vara otrogen, då hon sitter fast i ett äktenskap (finansiellt) med en man som verkligen inte behandlar henne eller barnen väl. Jag är övertygad om att hon skulle få tummen ur och kraft att lämna om hon skulle träffa en man som älskar och uppskattar henne. Det skulle ge henne energi att orka lämna. Hemskt förslag? Absolut. Men situationen hon har just nu i en trogen relation är fan värre.

  • Mimosa86
    molly50 skrev 2023-03-28 13:27:53 följande:
    Jag,för min del,vill veta även om dte skulle vara ett snedsteg på fyllan.
    Ett snedsteg på fyllan skulle däremot vara lättare för mig att förlåta än om det pågått ett längre tag bakom min rygg.
    En engångsgrej på fyllan kan ju vara ett misstag.
    Men pågår det under en längre tid så är det ju medvetet och systematiskt.

    Absolut fins det nyanser. Och bakomliggande faktorer.
    Men jag anser att om det har gått så långt att man ens funderar på att vara otrogen så förösker man pratra om det md sin partner och finna en lösning.
    Eller så gör man slut.
    Att vara otrogen är trots allt ett eget val och inget som kan skyllas på någon annan. 
    Man har alltid ansvar för sina egna handingar. 
    Oavsett om man är den som bedrar eller blir bedragen. 

    Ja det är olika grader av trauma och svek. engångsfyllegrej är ju sällan planerad medan att ta sig en älskarinna eller älskare är något helt annat- ett aktivt val av svek. 

  • Mimosa86
    ClumsySmurf skrev 2023-03-28 17:14:04 följande:
    "Jag har själv varit utsatt för otrohet och svek som sårat mig mycket och påverkat min tillit.."

    Blev du härdad eller är det ett bagage som kan innebära att en dum engångsgrej ändå får stora konsekvenser för relationen?

    "...om det sker en dum engångsgrej på fyllan. I det förstnämnda fallet hade jag själv velat veta. I det andra hade i allafall jag inte velat veta om det."

    för att det svider och tilliten riskerar att bli skadad, handlingen bör väl sättas i relation till konsekvenserna?
    Och jag antar att din man vet att du blivit sårad innan, handlingen blir ju inte direkt lindrigare om man vet sånt.

    "är det rimligt att man själv eller att ens partner aldrig kommer såra en eller göra ett felsteg?"

    Jag tycker det är rimligt att lägga ansvaret på sej själv att inte göra det och jag tycker det är rimligt att förvänta sej samma av en partner. Annars är det ju lika bra att diskutera öppen relation på en gång

    "Men är det rimligt om vi pratar 40-50 åring relation?"

    Jag tvivlar på att relationerna som oftast diskuteras håller hälften s
    Mimosa86 skrev 2023-03-28 13:06:40 följande:

    Tycker mycket svar här inne är på tok för svart och vitt.
    Otrohet är betydligt komplicerat  än att bara peka rätt och fel.

    Jag har aldrig varit otrogen. Jag har däremot varit utsatt för det vilket var hemskt.

    och jag lobbar aktivt just nu för att min väninna SKA vara otrogen, då hon sitter fast i ett äktenskap (finansiellt) med en man som verkligen inte behandlar henne eller barnen väl. Jag är övertygad om att hon skulle få tummen ur och kraft att lämna om hon skulle träffa en man som älskar och uppskattar henne. Det skulle ge henne energi att orka lämna. Hemskt förslag? Absolut. Men situationen hon har just nu i en trogen relation är fan värre.



    "jag lobbar aktivt just nu för att min väninna SKA vara otrogen, då hon sitter fast i ett äktenskap (finansiellt) med en man som verkligen inte behandlar henne eller barnen väl."

    Är man en skit får man kanske vad man förtjänar men det är inte så skitar resonerar, om det kommer fram finns det en risk att det eskalerar.

    "Men situationen hon har just nu i en trogen relation är fan värre."

    Något mer nyanserat än att likställa små och stora fel, likställa fyllehånglet när någon var 25 med något som kan sluta med skilsmässa och ha barnen vv (alla gör misstag)

    Mitt ex var en narcissistisk skitstövel. Den notoriska otroheten (ingen engångsgrej) var en en av många skadliga faktorer. Men jag valde att inte låta det sänka mig. Våga lita på min nästa partner och våga riskera att bli sårad. Den tuffa verkligheten. Hur ska man annars orka leva?

    Nej jag är fortfarande av uppfattningen att en fyllegrej inte är detsamma som att aktivt planera att svika sin partner. Jag vill inte veta om det skulle ske så länge det inte var mer än så. Vad hade jag gynnats av det? 


    jag tror på livslånga relationer och 40-50 år. Därav anser jag att man då kanske få ha överseende med viss form av känslomässigt övertramp. Vi människor är sällan perfekta och vi lever längre nu än förr.

    och jag står fast vid att jag vill att min väninna ska hitta någon annan och få känna sig åtråvärd och älskad. Han ekonomiska och känslomässiga misshandel av henne är betydligt värre. Hon behöver bli ett svin absolut.

Svar på tråden Sluta dömma