Kvinnor, sällskap och alkohol

Ja, men det sant att jag bekymrad över att min sambo försvarar hennes väninnas beteende. För mig alltså svårt att dra gräns för vad det är som är rimligt när det gäller förhållningssätt till hennes beteende. Att försvara hennes vaninna innebär för mig att hon tycker det är OK med sånt beteende vilket krockar med mitt mitt sätt att tolka saken och tom mina värderingar.
Jag har alltid varit gladd för hennes skull, när hon går på sociala sammankomster, after work mm. Men varit tydligt att hon ska dricka ansvarsfullt och och inte vara sent ute. Jag vill bara inte att saken eskalerars så att båda mår dåligt av det. Ibland är det svårt dock då hon håller fast vid sitt eget omdöme. Hoppas att jag lyckades framföra min oro.

Jag tror att du fattade mig fel och började rita egna scenario. Klart jag bryr mig om henne när jag ser en förändring åt det hållet. Hennes vaninna är en fin människa enligt henne, inte mig. Frågan handlar om att bevara en relation fint som Det har varit i några år. Jag har inga som helst kontrollbehov, hade jag haft det hade jag separerat mig tidigare och sparat mig ev oro. Att man bryr sig om sin partner behöver inte vara ett sätt att styra. Ett par behöver inte vara helt lika för att en relation ska fungera, tvärtom ska det finnas lite kontrast tycker jag. Jag är bara rädd att hennes vaninna beteende påverkar henne på så sätt att hon blir likt henne, vilket jag då inte kommer uppskatta. Jag är dessutom helt emot det här konceptet med att skilja sig så fort ett problem dycker upp, då innebär det att relationen aldrig varit seriös och personer i fråga är inte riktigt mogna för livets utmaningar. Jag kan ha fel, men så tycker jag iaf när jag är 53 år.