Anonym (Fröken bitter) skrev 2023-03-20 00:58:32 följande:
Jag var ihop med en gift man i över tio år, så ljuga för mig själv och hitta olika sätt att ursäkta både mig och honom på olika sätt har jag blivit duktig på. Det där funkade rätt bra ett tag.
Poängen är att man kan hitta sätt att hantera det dåliga samvetet eller tom bära det och känna sig som en martyr. "Åh vad synd det är om mig som bär skuldkänslor hela tiden"
Det är faktiskt starkt av dig att genomskåda egen försvarsmekanism och erkänna det. Jag skulle gissa att du är på rätt väg nu.
Jag har varit älskare i ett halvt år eller så, när jag var yngre. När jag insåg att hon inte kommer lämna honom tappade jag intresset. För mig var det inte bara förnedrande, utan helt ointressant att sitta och vänta som en hund tills hon ska vissla efter mig. Det fanns ju andra. Så för mig är det mest intressanta hur i helsike kan ni leva så där i flera år. Blir ni inte galna av tanke hur han har sex med sin fru? Hur kan ni nöja er med kärlekspartner som ni inte kan ringa eller träffa när ni vill? Det är så himla otillräckliggt?
Det största problemet, som jag ser det, är risken att ni slösar bort era fertila år på någonting som ni 90% säkert kommer ångra sedan.