Oskyldigt anklagad för otrohet

Lite bakgrundsinfo:

Min telefon var trasig och då lånade jag en av hans telefoner och loggade in på mitt Google-konto där. När jag sedan fick tillbaks min telefon tänkte jag inte på att logga ut. 

Nej, vi brukar inte kolla varandras tidslinjer normalt sett. Han var hemma sjuk och använde telefonen, exakt varför han fick för sig att kolla tidslinjen vet jag inte. Han noterade då att den visade att jag inte var på jobb. Detta tog han upp när jag kom hem. Vi gick då igenom tidslinjen och de andra dagarna visade korrekt information.

Jag själv brukar aldrig granska hans tidslinje. Jag tycker att en relation ska bygga på tillit. Jag förstår heller inte varför man sätter sådan extremt hög tilltro till teknik. Att han väljer att lita mer på tekniken än på mig gör mig naturligtvis svinförbannad. Att han lämnar mig är en sak, jag skulle ju aldrig tvinga någon att vara med mig. Men att bli lämnad på felaktiga grunder är för mig förkrossande, speciellt med tanke på att jag aldrig har och aldrig skulle vara otrogen. Jag vill verkligen bevisa min oskuld!

Han tror att jag har varit borta hela dagen, eftersom tidslinjen visar det. Avståndet mellan min arbetsplats och badhuset samt grundskolan (de två byggnaderna ligger bredvid varandra) är ca 13 km. Men jag var naturligtvis på jobb hela dagen! Jag arbetar på myndighet och det är ett krävande jobb, jag har verkligen inte tid att vara borta och ägna mig åt annat! Någon undrade om min telefon varit med mig hela dagen; ja, det har den. Det är klart att så väl kollegor som chefer kan intyga att jag var på jobb men det känns ju pinsamt att blanda in dem. Han kommer dessutom att tro att de backar upp mig...

Det var en person som påstod att det säkert finns skäl för min make att misstänka mig. Jag vill förtydliga att jag aldrig har varit otrogen. Skulle jag få intresse för en annan man skulle jag genast avsluta min relation. Aldrig att jag går bakom ryggen på min partner!

Vid två tillfällen har jag haft kontakt med en killkompis, som han uttryckligen hade bett mig om att inte ha kontakt just pga vännens könstillhörighet. Ja, det var väl dumt av mig att ringa en kompis bakom hans rygg. Han anser att när man är gift har man inte kompisar av motsatt kön. Personligen tycker jag att det är löjligt att känna sig hotad av sin partners kompisar. Men vi är alla olika så klart. Min åsikt är att man får umgås med vem man vill, oavsett kön och civilstånd. Sedan var det som sagt dumt av mig att prata med min kompis bakom hans rygg, jag borde förstås ha hanterat situationen annorlunda. Jag har bett om ursäkt och detta var flera år sedan. Jag tycker att han borde komma över det, även om det inte är så känslolivet fungerar. Dessutom har det visat sig att min make gjort samma sak, han har själv umgåtts med kvinnor utan att säga något till mig. 

I övrigt har jag inte ljugit om saker. Undantaget är typ småsaker som att säga att jag har städat fastän jag inte har det för att inte göra honom besviken. 

Problemet är att han sätter extremt hög tilltro till teknik. Enligt honom används platshistorik som fällande/friande besvisning vid rättegångar, t ex vid mordfall.