-
Meddelande borttaget
-
Svar på tråden Stora mobilberoendet, lilla livet
-
www.svd.se/a/ab3mKd/cluee-news-foraldrar-later-youtube-uppfostra-barnen
"? Jag har vid flera tillfällen sagt till min fru att jag önskar att jag blev cancelled, att jag bara förlorade allt. För det kostar ju på att hela tiden vara så uppe i smeten som vi är. I stort sett den enda tiden som jag inte kollar av flödena i sociala medier är när jag sover eller lägger barnen, säger han för att sedan snabbt återvända till uppsidan med livet som nätets skvallerkung:? Vad skulle jag göra om jag lade av? Gå tillbaka till mitt tidigare sju till fyra-jobb som svetsare? Nej, men det går inte att backa när jag som nu kan få motsvarande min svetsarlön bara genom att visa en energidryck i sändning. Sedan så är man väl också lite kåt på uppmärksamheten. Det är något med alla likes och kommentarer, det är som en drog. Det går inte att sluta". -
"Det kan tyckas en smula motsägelsefullt med tanke på vad han jobbar med, men Mikael Hallström har en kluven relation till sociala medier.Kanske beror det på att han förstår dem bättre än de flesta.-Youtubers offrar i dag sina liv för kommentarer, gör vad som helst för uppmärksamhet och likes. Det är läskigt och jag kan ibland känna att jag hamnar där själv men samtidigt så skulle jag kunna säga att Youtube räddade mitt liv.Från en höjd på vägen ner till Nols centrum skymtas Nödinge, den marginellt större grannorten som förärats ett driveinMcDonald?s. Där växte Mikael Hallström upp i ett radhusområde tillsammans med sju yngre halvsyskon. Extrapapporna kom och gick och uppväxtmiljön var stökig.När Hallström efter avbrutna gymnasiestudier flyttade hemifrån var det som att allt kom ikapp honom, främst i form av återkommande panikångestattacker".
-
"Twitter har nog gjort sitt för att undergräva allmänhetens förtroende för journalister och forskare, som borde ha kylan i ryggraden ? särskilt när man konfronteras med en gycklare (i Shakespeares mening) som Frick ? men förleds av de sociala mediernas gränssnitt.Reagerar, skickar ut, skördar likes.Nu har vi ett färskt exempel på denna entydiga dålighet.Jag har en enkel lösning: logga ut, i alla fall en stund.Läs en tidning, läs en bok.Ta en promenad.Touch grass".Nåja. Vi får se hur detta går. Jag har väl sagt hejdå sisådär fem gånger ikväll? Hur kan en människa som vet hur destruktivt Twitter är istället bli trollad av ett uråldrigt forum för småbarnsföräldrar?
Den som vet det vinner en promenadseger. -
www.dn.se/ledare/andrev-walden-ar-en-manniska-utan-laster-ens-manniska/
Jag tycker att Andrev Walden har skrivit en jättefin text om hur det känns att sluta snusa. Jag tycker att man ska läsa texten i sin helhet om man kämpar mot beroende. Den kommer i och för sig stärka dig i tanken att det är bäst att fortsätta vara beroende, eftersom det enligt Walden är det enda som förlänar en människa sin personlighet, så inte en bra text om man vill sluta med något. Men det är en mycket, mycket fin text skriven med just den sortens adrenalin med sordin som jag försökt avstå från att vada genom dagen i. -
Kul med ett svar i det här för mig viktiga ämnet, nätbeteende och nätbeteende. Det uppskattas! Jag är osäker, menar du att barnen klarar sig utan oss vuxna på nätet eller var du ironisk i din sista mening?Spucks skrev 2023-03-21 09:50:22 följande:
Jag håller absolut med texten i din trådstart (de andra har jag inte läst). Jag har länge förundrats över denna helt ologiska diskrepans. Inte så mycket gällande Sverige utan mer gällande länder som USA och Storbritannien .... fast som jag har uppfattat det har även barn i Sverige mindre och mindre friheter, när det kommer till att vara utan uppsikt.
Enligt föräldrar (och en del "experter") är allt så himla farligt. Barn kan inte vara ensam hemma för tänk om de dödar sig jälva med kniven eller sätta eld på huset eller en våldsman ringer på dörren. Ute kan de inte vara själva heller, för tänkt om de blir kidnappade eller påkörd av en bil.
Nej, det går absolut inte. Och inte heller kan man lära barnen att förhålla sig på ett så säkert sätt som möjligt, för de är ju alldeles för liten om de inte är minst 11 år, de har ju ingen konsekvenstänk och ingen förståelse för faror och dessutom vill varannan människa dem illa.
Men nätet? Stället där man aldrig kan veta vad som döljer sig bakom nästa länken, där man blir bombaderad med "information" som är svårt att kolla sanningshalten, där varenda människa kan utge sig för en 10åring som vill vara ens kompis för hen tycker lika mycket om dinosaurier än du .... ja visst ja, inget problem.
Det är ju så livet är, det måste barnen kunna hantera och det klarar dem, för de är ju så kompetenta!
-
Nätbeteende och nätberoende skulle det vara.
-
Då förstod jag rätt. Vad tycker du att vi kan göra för barnen på nätet? Har du några bra tankar?Spucks skrev 2023-03-21 09:57:07 följande:Det var självklart ironisk.
-
Jag tror att du har rätt! Det borde vara lite mer som när vi var yngre - nu förutsätter jag att du liksom majoriteten av de nick jag känner igen här är medelålders - då böcker om förbjudna ämnen lockade i bokhyllan, men man som barn visste att man inte skulle gå dit. Vilket man gjorde ändå. Och de som hade kabeltv tittade förstås på Tv1000. Idag är det som om nätet - hela nätet - är allas lekplats alltid. Samtidigt som denna stora lekplats existerar så ville till exempel jag för några dagar sedan inte vara kvar på Familjeliv och är kvar ändå här idag.Spucks skrev 2023-03-21 10:19:29 följande:Det är rätt enkelt: barn och nätet passar inte ihop. De har inget där att göra.
Jag blev extra glad när någon annan - du-skrev i min tråd om internetberoendet. Barnen är mer sårbara men även vuxna. Min sambo försöker hjälpa mig att inte skada mig här men det är egentligen inte hans uppgift kan jag tycka, även om det är fint att andra försöker hjälpa oss som lider av beroende.
Avslutningsvis: Barnen kommer först! Så ska det vara. Men det är svårt att hjälpa dem när vi vuxna inte kan hantera nätet själva eller använder det som barnvakt. -
Utifrån din internethistoria kan vi båda ha träffat både varandra och de fula gubbarna i ett ännu mer uråldrigt chatforum än Familjeliv. Jag känner mig härmed manad att bjuda på ett minne från en privat chatrum på stenåldern. Ber om ursäkt ifall jag berättat det tidigare där du läst, människor är inte nådiga mot upprepningar i det här forumet.Spucks skrev 2023-03-21 12:19:04 följande:Medelålders .... // Jag har visst en vuxen dotter, men jag är 29 - har varit det ett tag och kommer förbli det ett tag till
Förbjudna böcker fanns inte hos oss, men så var mina föräldrar inte de som läste böcker och jag själv blev en förtjust läsare först när jag blev vuxen. Så nej, det känner jag inte igen.
Min familj var en av de sista i min vänkrets som skaffade kabel-TV och en av de första som skaffade internet (för det skaffade vi tillsammans) och då var jag 17 år. Det fanns inte så mycket då (i alla fall inte vad jag visste), men jag hamnade ändå snart i ett sorts beroende när jag började vara med i ett chatforum. Såklart fanns det då ingen större medvetenhet om hur det kan vara farlig, att man kan stöta på människor som inte är vad de utger sig för att vara. Men i alla fall stängde mina föräldrar av nätet när de tyckte att jag var där för länge.
Nu finns mer vetskap om allt som pågår, men samtidig känns det som att folk bryr sig mindre hela tiden - både föräldrar och andra som har med barn att göra, som lärare.Sociala medier är ännu ett steg till från det "vanliga" nätet. Min dotter fick inte ens vara med på sociala medier när hon som tonåring fick sin första smartphone. Jag ser inget som helst positivt med barn/ungdomar på sociala medier.CyniskOptimist skrev 2023-03-21 11:15:38 följande:Tänkte efter lite läsande och grubblande ändå slänga in lite input då jag också fascineras (och skräms) av effekterna av social media.
I chatrummet:
-Vad har du på dig? Frågade han.
- Gamla blå joggingbyxor med blå rand och en T-shirt som jag har smulat på, svarade jag.
Jag minns inte vad han svarade men jag minns tydligt hans besvikelse. Jag anade vad den berodde på men visste inte vad jag vet nu.
Jag har också upplevelsen att internetberoendet är så utbrett att få orkar kritisera det, precis som med det kemiska knarket. Man orkar inte kritisera det trots att knarket också gör att unga dör av överdoser innan de fyllt 18. Jag förstår de som blir beroende av kemiska substanser bättre nu. Min hjärna är verkligen kidnappad av internet. Jag antar att dokumentären som det länkats till ovan handlar om sådana saker.
Min smala lycka är att jag inte orkar med ljud och bild så länge. Jag är beroende av nätet men bara av att läsa. Jag gissar att det är värre om man är beroende av att se på porr eller Tiktokklipp. Många barn verkar ha fastnat i det senare. -
Här står att sociala medier är så svårt att stå emot eftersom det handlar om att låta barnen tillhöra gruppen, vilket säkert stämmerFröken Allvar skrev 2023-03-21 12:48:57 följande:Utifrån din internethistoria kan vi båda ha träffat både varandra och de fula gubbarna i ett ännu mer uråldrigt chatforum än Familjeliv. Jag känner mig härmed manad att bjuda på ett minne från en privat chatrum på stenåldern. Ber om ursäkt ifall jag berättat det tidigare där du läst, människor är inte nådiga mot upprepningar i det här forumet.
I chatrummet:
-Vad har du på dig? Frågade han.
- Gamla blå joggingbyxor med blå rand och en T-shirt som jag har smulat på, svarade jag.
Jag minns inte vad han svarade men jag minns tydligt hans besvikelse. Jag anade vad den berodde på men visste inte vad jag vet nu.
Jag har också upplevelsen att internetberoendet är så utbrett att få orkar kritisera det, precis som med det kemiska knarket. Man orkar inte kritisera det trots att knarket också gör att unga dör av överdoser innan de fyllt 18. Jag förstår de som blir beroende av kemiska substanser bättre nu. Min hjärna är verkligen kidnappad av internet. Jag antar att dokumentären som det länkats till ovan handlar om sådana saker.
Min smala lycka är att jag inte orkar med ljud och bild så länge. Jag är beroende av nätet men bara av att läsa. Jag gissar att det är värre om man är beroende av att se på porr eller Tiktokklipp. Många barn verkar ha fastnat i det senare.
www.dn.se/ledare/gina-gustavsson-ungas-psykiska-ohalsa-vaxer-bakom-skarmarna-men-foraldrarna-duckar-sitt-ansvar/ -
kampanj.expressen.se/hjarnfonden/forskare-sa-paverkas-barnens-utveckling-av-foraldrars-mobilanvandande/
Här står att barnens språkutveckling kan hämmas om föräldern missar vad som händer barnet på grund av att föräldern tittar i mobilen -
Tips för vuxna:
.Sluta passivt skrolla1. Gå igenom ditt flöde, reflektera över vilka konton som väcker negativa känslor. Avfölj konton på sociala medier som gör dig avundsjuk och nedstämd. Om du i stället blir inspirerad och peppad av konton, kan det ha positiva effekter på måendet.2. Om en särskild app får dig att må dåligt kan du flytta appen från hemskärmen och placera en app du vill använda mer på den tomma platsen. Muskelminnet gör att tummen automatiskt söker sig till den gamla appens plats. När den inte längre finns på samma plats krävs det mer för att du ska ta dig in på en app du vill spendera mindre tid på.3. Sysselsätt dig genom att boka in andra aktiviteter. Ofta fastnar man i passivt skrollande för att man har tid. Om du i stället planerar in att träffa en kompis eller träna efter skola och jobb, kommer du automatiskt bort från skärmen.4. Lägg mobilen utom räckhåll när du önskar att inte använda den. Många fastnar framför mobilen innan läggdags. Att lägga den utanför sovrummet och använda väckarklocka är ett sätt att ändra sina vanor.5. Var snäll mot dig själv. Det är lätt att klandra sig själv för att man fastnar i passivt skrollande. Då är det viktigt att komma ihåg att många brottas med samma problem - och att appar är designade för att fånga din uppmärksamhet.Källa: Siri Helle -
www.expressen.se/kultur/victor-malm/det-ar-inte-influencers--som-far-oss-att-ma-skit/
Tycker det här var ganska bra. Fina formuleringar, referenser till några klassiker som gymnasister (och Fröken Allvar) kan känna igen, själens obotliga ensamhet. Ett trevligt hopkok. Ändå, hur fan slutar jag använda mobilen?!? -
"Nätanalytikern Christian Skettrup skapade en Snapchatprofil där han utgav sig för att vara minderårig och ställde frågor som gjorde att Snapchats AI-robot gav honom en guide om självskadebeteenden.I podcasten ?Enter? får han detaljerade råd som exempelvis handlar om vilka föremål man kan använda, hur man gör, var på kroppen och hur våldsamt man kan välja att göra självskadan"
-
www.dn.se/kultur/filippa-werner-sellbjer-utan-smartphone-blev-jag-personen-jag-hoppades-fa-vara/
Många människors dröm? Hon påstår att hon hade tråkigt ett par dagar men sedan började läsa böcker. Swish? BankID? Hur gör hon allt? -
Men problemet kan inte bara hanteras av lagstiftare eller de som producerar innehåll. Vi användare har också ett ansvar.Nätjättarna vill inget hellre än att göra oss alla till mobilmissbrukare. Så varför låter vi dem?Bevisligen är det svårt att stå emot skrollandet. Men det är inte omöjligt att rå på. Nuförtiden finns gott om verktyg för att begränsa både barns och vårt eget beteende: inställningar för skärmfri tid och mobilhotell är bara några.Det handlar om att ta tillbaka makten över våra liv. Ingen annan kommer göra det åt oss.
-
Jag vill ha den här tråden raderad. Det hjälper inte att trådstarten och inlägg från några användare är raderade. Nu kan jag inte ens anmäla tråden då trådstarten är raderad.