Våga ge upp amningen?

Jag tycker det borde erbjudas mer hjälp för kvinnor som har problem med amning men också prata om riskerna när det faktiskt inte funkar (dvs att hamna i en depression , svårare att knyta an till barnet osv) och att det inte ska ske till vilket pris som helst.

Men jag tycker inte man ska bortse från den forskning som finns bara för att mammor kan må dålig över det.
Det är ju lite som att neka att mycket halvfabrikat är dåligt för barnen för mammor riskerar att må dåligt när de inte klarar av att ge ett bättre alternativ. Jag tycker det är bra att sträva mot att ge sitt barn det bästa alternativet även om skillnaderna är små men alternativen är ju inte samma för alla.

Alla som kämpar med amning misslyckas ju inte (som jag tex gjorde) och för många är ju det värt att kämpa för. Jag tycker absolut inte man ska anklaga någon som bestämt sig för att sluta men tycker också man ska uppmuntra mammor som vill amma att försöka, ibland behöver vissa bara lite uppmuntran i svaga stunder. 

Jag fick nästan för mycket hjälp med amningen trots att det inte gick, vilket bara fick mig att känna mig misslyckad.

Jag skulle också önska mer information på de faktiska fördelarna och hur länge de varar. Det känns ofta som mam (jag) fick höra att det fanns så många ovärdeliga fördelar med amning utan att faktiskt se studierna som visade på dem. Varvat med inlägg om att det faktiskt gått jättebra för de barn som inte ammats eller bara delammats. Det kändes som det fanns så många sanningar därute som inte jag såg något bevis för (som att mjölken alltid sinar vid 3 mån annars om man inte helammar, som jag sen hittade motstående information om).

Jag försöker ju i och för sig att undvika att ge mina barn industrialiserade och konstgjorda ämnen, så mycket det går. MEN det är ju bra att det finns tillägg av hög kvalitet! Mina tvillingar blev koppmatade med tillägg på BB. Sen när vi kom hem helammande vi i fyra veckor, sen fick de en kvällsflaska med tillägg för att sova bättre. Mina tvillingar var för tidigt födda och små, då är det extra viktigt med modersmjölken, eftersom mammans kropp producerar en mjölk med proportioner som är perfekta för just det lilla för tidigt födda barnet. De som inte kunde amma på neo fick donerad bröstmjölk av det skälet. 

Sen är det ju inte alltid säkert att bröstmjölken är näringsrik. Det kan säkert vara så att tillägg kan vara bättre i vissa fall, då den är berikad med all näring barnet behöver. Om mamman inte har en god näringsstatus så kan ju inte bröstmjölken hålla toppkvalitet, det säger sig självt. Tex har många mammor brist på vitamin D och då finns det inget vitamin D i bröstmjölken. Så jag tror inte att bröstmjölken alltid är bäst, man får se till helheten och fatta sina egna beslut. Och stå för dem. 

Amning är krävande och tar tid, jag hade aldrig fixat att amma tvillingarna om inte pappan ställt upp helhjärtat. De första fyra veckorna hemma efter neo så koncentrerade tvillingarna och jag oss helt på att amma och sova. Pappan bytte blöjor, lagade mat, städade och tvättade. Tack vare tiden på neo, tio dagar, fick jag också förstklassig hjälp av barnmorskor där att komma igång med amningen, det var inte så lätt, tvillingarna var små och trötta och hade svårt att komma igång med att suga. Jag fick kombinera koppmatning och tillägg på neo. 

En fördel med amning är att man får vackrare tänder. Tack vare en mer naturlig mun och gomträning så får tänderna en bättre placering i munnen. Jag läste detta någonstans när jag var gravid och för oss stämde det. Både pappan och jag har fula tänder , trots tandställningen vi hade som små. Vi blev väldigt lite ammade båda två. Och båda våra tvillingar som delammade i åtta månader, har fått perfekta tänder som sitter perfekt.

Idag tillsätts fiskolja till ersättningen , det gjorde man inte när mina åt tillägg. Fiskoljan är viktig för hjärnans utveckling. Om mamman inte äter fisk regelbundet kan det därmed idag vara en fördel med ersättningen. Kanske är det bästa egentligen att kombinera ersättning och amning? Mina tvillingar har inga allergier eller andra problem, trots att de utsattes för både kejsarsnitt och tillägg redan på BB.

Tillägg är dock mer svårsmält och många barn blir idag förstoppade redan som bebisar, härmar modersmjölk bättre , bättre för magen. Man får väga för och emot och bestämma själv. Men om det gör ont och inte funkar borde man väl få hjälp av någon? Vet inte vem som kan hjälpa till, jag fick ju min amningsutbildning, väldigt grundligt , på neonatalavdelningen.

Finns studier på detta med tänderna och amning relaterat till annan genetik? Jag delammades och har haft enorma problem med tänderna. Har folk som också haft tandproblem deluxe med placering och ammats enligt rekommendationen då. 

Du har ju alla argumenten till varför du ska sluta amma. Gör det då. Amningshjälpen mm då? Det gör ont i tuttarna. Det ingår. Om det inte fanns någon poäng med att helamma och vid behöv ge tillägg skulle det väl rekommenderas. Hur du än vrider och vänder på det så är det en urkraft och naturligt. Har du gjort allt du kan och det inte funkar så bara sluta. Ingen biggi. 

Jag vet inte jag bara kommer ihåg att jag läste detta när jag var gravid. Jag tycker det låter rätt logiskt att munnen och gommen får jobba på rätt sätt. Men all forskning och alla studier har sina brister. Det man vet idag är inte alltid rätt imorgon. Till slut får man lita på sig själv och sin intuition och fatta sina egna beslut. 

Jag tänker bara att tandanlagen väl redan utvecklats i magen? Och att bröst ser så himla olika ut så barns munnar har olika att jobba med. 

Jag gillar evidens och studier själv, men det är också att jag reagerar rätt taggigt mot allt som tillskrivs amning mer på känsla, eftersom jag sabbade hela den första tiden med mitt barn i en extrem amningshets för att alla sa till mig hur illa jag skulle göra mitt barn om hen inte ammade, men ingen kunde visa på mer än känsloargument i princip (vilket ju räckte på mig där och då i det sköra tillstånd jag var). Och det vill jag inte ge nån annan mamma. 

Jag har gett mina barn ersättning från start de har inte ens fått peta på mina bröst får bara rysningar av tanken på att amma. 

Alla gör precis som de vill.

Tycker det är trist med amningshetsen som råder i Sverige. Ersättningen är minst lika bra som tutte. Att bebis inte får närhet med flaskmatning är bara bullshit. Finns bara fördelar med ersättning för mammor som inte vill amma.

Glad mamma = glad bebis. 

Vill du inte amma så är det absolut inget problem. Då kan du och pappan också dela på matningen. tänk på dig själv och bebis är mitt råd. Bebis mår bra när du mår bra. 

 

Först och främst är du inte en misslyckad mamma. Ärligt talat tycker jag inte att du ska tvinga dig att amma om det inte riktigt funkar. Du ska ju inte behöva må dåligt och ha ångest varje gång bebisen ska äta. Det håller ju inte.

Din bebis kommer ju må nog så bra på ersättning som bröstmjölk och ärligt talat tror jag också att hon kommer må bättre av att ha en mamma som inte har ångest hela dagarna. Amning fungerar inte för alla och det är okej. Du är inte sämre på något sätt om du slutar nu och ger enbart ersättning istället.

Jag tror det är svårt att göra tillförlitliga vetenskapliga studier på amning eftersom det vore oetiskt att lotta ut en kontrollgrupp och en försöksgrupp. Men jag tror inte skillnaderna är så stora där man har tillgång till rent vatten.

Jag tror också att ens känsla av misslyckande ligger mycket hos en själv också, det är så himla känsligt framförallt när man precis är nybliven mamma och alla hormoner sprutar överallt.

Jag har läst lite olika studier och bland annat har jag läst att immunförsvaret är bättre hos ammade barn under amning och en period efter (men inte att det hjälper hela livet) och också läst att det inte finns några belägg för mindre allergier. Ändå var jag helt knäckt över amningen medan jag tex inte hade blivit i närheten så knäckt om jag gav mina barn mamma scans köttbullar eller fiskpinnar 3 ggr i veckan i 5 år trots att jag tror det är betydligt sämre med halvfabrikat än skillnaden mellan ersättning och amning.