Våga ge upp amningen?

Äh, sluta om du inte gillar det. Det är inte för alla och det är absolut inget måste. Skit i vad andra tycker i frågan. 

Jag ammade bara ca 2 månader med båda barnen, mådde så mycket bättre när jag slutade med det. 

Jag tycker 8 v är för tidigt att ge upp något som inte är katastrof. Du skriver ändå att det går bättre, det är fördelar för dottern  (de är dessutom fler än just näring och immunförsvar) så att du avslutar med " har god lust att släppa det helt" blir märkligt. Då tänker du enbart på dig själv. 
Jag har egen erfarenhet med tre dåliga och en problemfri amning så jag vet mycket väl vad du går igenom. 

Som priset på ersättning blir högre och högre hade jag fasen försökt allt i min makt att få amningen att funka 

4 barn - det är inte enbart för min egen skull. Den energi jag lägger på att tänka och ha ångest över amning tar ju energi från att vara en bra mamma. Det är inte heller så att jag och min dotter anknyter särskilt mycket när jag ammar eftersom jag bara längtar efter att hon ska bli klar. 99 % av gångerna är hela situationen ren stress för mig. Jag tror nog att en avslappnad mamma som inte har kronisk ångest över nästa mattillfälle gynnar min dotter också. 
Vilka fler fördelar finns och vilken källa har du på det? När jag läst på verkar mycket av "fördelarna" mest bygga på myter. Nya studier visar exempelvis inget samband mellan amning och mindre risk för astma och allergier. De flesta studier som man trott påvisat stora fördelar med amning handlar i själva verket om att det är kvinnor från olika socioekonomiska skikt som ammar vs flaskmatar. Högutbildad medel/överklass ammar oftare än under/arbetarklass. Därmed kan man inte veta säkert att skillnaderna verkligen beror på amning. 
Jag tar inte ett lättvindigt beslut, jag har läst på och funderat över för och nackdelar och skulle aldrig ens fundera över stt sluta om jag trodde att der verkligen kunde innebära stora konsekvenser. Och även om det skulle vara "själviskt", varför pina sig när det finns ett bra alternativ och slippa? 

Fast om priset för amningen är en stressad mamma med ångest är det också ett väldigt högt pris.

mvh en mamma som kämpde med amning i 6 mån pga näthets och mest minns den första tiden som en sjö av tårar.

För mig började det som för dig med amningen. På grund av en dålig start (han vägrade ta bröstet) drabbades jag av D-mer.

Jag fick olustkänsla och kände mig stressad när jag ammade, och ville bara att han skulle vara mätt. Det liksom kröp i kroppen på något sätt. Jag hade aldrig ont på något vis i bröstet eller så, så det har inte med smärta att göra.

Ska tilläggas att jag inte drabbades av det med andra barnet, så det är inte alla gånger man får så :)
Också större risk att drabbas om man har haft ångestsyndrom eller depression tidigare i livet

Vette fasen det. I samma takt som priset går upp nu så är vi väl uppe i 500kr/burken om några månader 😬😬😬 Kanske mammas stress går ner när amningen blir lättare om ytterligare några veckor, däremot.

De som matar med flaska ger ju oftast inte barnet samma mysiga närhet som det får vid amningen. Den mysiga hud mot hudkontakten i matsituationen tror jag är viktig. 

Sen får ju barnet viktiga antikroppar från mjölken. Och självklart är det bättre med färsk mjölk gjord för människobarn  än torkad komjölk med tillsatt näring?

Så det finns stora fördelar. Jag kämpade för att amma mina tvillingar åtminstone delvis i sex månader var min plan, men det blev åtta månader. 

Jag hade ingen plåga av det men det tog ju oerhört mycket tid. 

Om man mår dåligt av det förstår jag det är värre. Det finns väl en punkt då det är bättre att sluta antar jag.

Ibland fick jag mjölkstockning, det är inte trevligt. Det avhjälptes dock snabbt av följande fyra åtgärder. 
Se till att aldrig frysa om brösten
Varma duschar
Fetvadd i BHn
Bröstmassage som min man gjorde åt mig, den var supereffektiv,vet inte varför det inte pratas mer om detta. Detta gör man med kor som får juverinflammation, min man gjorde samma med mina bröst, funkade utmärkt. 

Eller så blir det som för mig. Total stress, ångest, gråt varje dag över min otillräcklighet, en oroad sambo och en kamp i 6 månaders tid som helt färgade den första tiden.