Orosanmälan från fsk

Men de ser ju hur mycket vi älskar vår son, han är glad, framåt, social, pratar mycket. ett otryggt barn som blir slagen hemma står i ett hörn, pratar inte, är aldrig glad? ser man inte sånt ? 

fördtår de inte att barnet säger så för att få uppmärksamhet?

Det är mycket som KAN ske, men hur tror du på allvar att socialtjänsten skulle kunna förhindra det?

Finns nog inte en människa som inte blir arg ibland på sina barn. Skulle det vara ett kriterium för att få sina barn omhändertagna skulle inte ett enda barn bo med sina biologiska föräldrar. 

Att säga att en förälder inte är känslomässigt tillgänglig är förutom en stor kränkning något oerhört subjektivt och det finns ingen rimlig chans att en socialsekreterare skulle kunna göra en objektiv bedömning av den saken genom några samtal..  Hur "känslomässigt " tillgänglig är det okej att vara innan man blir känslomässigt otillgänglig och hur ska det mätas på ett objektivt sätt och ligga till grund för ev domstolsbeslut? 

För mig framstår dessa utredningar som väldigt mycket av gummibedömningar. Visst, det finns säkert solklara fall, där föräldrar sitter fast i grava missbruk, inte ger sina barn mat, kläder och håller efter deras hygien, men de fallen är garanterat inte i majoritet bland de som blir ifrågasatta av socialtjänsten.