Orosanmälan fet barn

Sluta slå, sluta äta, sak samma. I ena fallet tvingas den vuxne, i andra fallet tvingas barnet.

Man kan inte ta alla barn som far lite illa. Det finns regler som gör att det måste vara tillräckligt illa för att ingripa

Jag instämmer. Jag tycker Socialtjänsten omgående bör besluta om ett akut omhändertagande med stöd av LVU för alla barn som hyser någon form av övervikt. Det tyder på omsorgsbrist. De kanske bara får chips till middag exempelvis?

Jag tycker man kan orosanmäla om man ser ett barn fara illa, oavsett om det handlar om extremt dåliga matvanor eller misshandel av andra sorter. 

Det har hänt och händer att barn omhändertas pga att föräldrarna inte kan följa enkla kostråd till ett gravt överviktigt barn och jag känner faktiskt några som har fått hem dietist osv pga överviktiga barn. De senare har inte fått någon orosanmälan vad jag vet, men skolsköterskan har lotsat dem vidare på det spåret. 

Dessutom är det ju så att om det kommer in fler orosanmälningar från andra håll, t ex skola eller vården så blir det sammantaget mer att gå på.

Frågan är bara vad du hade tänkt att skriva/säga i din orosanmälan? Har du en uppfattning om att barnets föräldrar saknar insikt och kunskap för att bidra till ett friskt barn? 

Man får nog vara lite mer specifik än så. Fetma kan ju bero på så många saker. Barnet kan exvis gå på någon medicin eller ha en sjukdom.

Och traumat att tas ifrån sina föräldrar är inte farligt och kan påverka barnet för resten av livet? Nej, övervikt är inte bra,  men att ersätta ett ont med ett annat är inte ett bättre alternativ.

Okej. Då får du också acceptera att just din anmälan inte kommer att ges så mycket tid eller engagemang eftersom det saknas många detaljer om din oro. 

Det det alltid risken. Det finns dessutom exempel på detta. 

Varför ska man inte ta barnen från föräldrarna om barnen far illa? Vill du att de ska fortsätta fara illa?

Det begriper du väl att det aldrig kommer att fungera? Det finns ju en anledning till att situationen uppkommit. 

Det enda som gäller är LVU. Är man inte beredd att löpa linan ut ska man givetvis inte vare sig anmäla eller utreda. 

Ja du har verkligen en poäng i faktiskt allt du skriver.

Visserligen OT men luftföroreningar kommer förmodligen att bli värre även här. Det finns flera platser i Sverige som direkt hotar barns hälsa, även om det "bara" är astma och sämre, men oftast inte ens märkbar försämrad lungfunktion än så länge som hotar och inte svår astma, kronisk bronkit och lunginflammation.

Gemene man är inte lika upplysta än när det gäller luftföroreningars skadliga verkan på hälsan som fetmans. Forskarna tror att det är ännu farligare än man vet idag och orsak till betydligt fler problem.
Kanske man då lär ha ett ansvar som förälder att inte bosätta sig nära vägar?

Jag som är vuxen och frisk kanske skulle slå till på en br på Hornsgatan när priserna sjunker som en sten? Skämt åsido. 

Haha alla barn som hyser någon form av övervikt?
Min son är överviktig. och vi försöker laga bra mat. vi portionerar ut hans måltider, ger endast en liten chipspåse på lördagen och en halv kexchoklad. 

Han är alltid fortfarande hungrig efter måltiderna men får då istället en morot eller liknande. 

Till och med i skolan klagar han över att jag svälter honom. Fast jag inte gör det. Han får bara lagom. ändå har han gått upp i vikt fast vi försöker få honom att stanna i vikten. Han har så lätt att lägga på sig. 

Men när han är hemma hos kompisar så ska det fikas och ätas hur mycket som helst. Jag kan ju inte förbjuda honom från att leka med kompisar. Hellre social och fet än osocial och smal. 

Men jag försöker som sagt lära min son att ära nyttigt och lagom. 

Nåja, ett barn ska kunna få lite onyttigt ibland också. Om allt annat passar, blir man inte fet av det. Men i övrigt håller jag med dig - om det man försöker inte funkar, kan man utgå ifrån att man gör något fel och försöker något annat eller se till att få hjälp.
Och kompisars föräldrar kan man faktist uppmärksamma på problemet och be dem att inte erbjuda onyttiga saker till barnet.

Jodå, man är medveten om en massa negativa effekter gällande luftföroreningar, men man tror att det är boven bakom ännu fler av våra problem.

Menar heller inget om att man ska strunta i barnens kost bara för att man är medveten om luftföroreningar. Varför antingen eller? Kan man inte göra både och om man är mån om sina barns hälsa? Både ge dem nyttig kost, utan att bli fascist som Core skriver om, men även låta bli att bosätta sig nära motorväg eller innerstadsvägar med tung trafik om man har möjlighet att själv välja sitt boende?

Okej, jag lägger ner. Bara barnfetma för hela slanten hädanefter: )

Min bror är en liten oxe. 12 år, väldigt stor och gigantiskt stark. Även aktiv. Han är med på idrotten i skolan och kan gå mil om dagen. Simmar mycket i perioder. 

Hans vikt har varit föremål för folks oro nästan sedan han föddes. Han föddes stor och har alltid varit stor. När han började skolan började karusellen med orosanmälningar och samtal på riktigt,men inte så mycket hände så länge han bodde med mamma. Mamma gjorde nämligen rätt på pappret. Maten var hemlagad, varierad och näringsriktig. Godis, snacks osv begränsat, särskilt som brorsan inte direkt gillar sånt. Portionerna var, enligt mammas uppgifter, normala. Han rörde på sig och var asstark. Så ofta blev det ett konstaterande att han helt enkelt är stor ändå. Det mamma inte förstod själv tror jag, var att portionerna var långt ifrån normala för vanliga personer. Hon tyckte själv att hon och brorsan åt lite eller lagom när de delade en falukorvsring. Vi kunde dela 4 pers, jag har en syster också, på 1 kg tacofärs med tillbehör, där de två åt minst 2/3 själva. 1 kg pasta gick åt och kanske blev en matlåda över. En fläskkotlett tunnare än 2 cm fanns inte på kartan. Och massor av kolhydrater och massor med sås och massor med onödigt socker. Inte som godis, utan i såsen, i gratängen, i panneringen, I köttbullarna.

Jag tror som sagt att mamma inte förstod att det här inte är normalt. Hon tänkte nog aldrig på sånt som portionsstorlekar och dolt socker, och om något var hon fetträdd, och reagerade aldrig på skillnaden mellan min och brorsans portion. 

Mamman fick en stroke förra sommaren. Hon bor på vårdhem nu vilket är jobbigt och sorgligt. Min lillebror bor hos mig och min familj. Maten är lite annorlunda sammansatt med mindre kolhydrater och mer fett, men frför allt är de mer normalstora. Mellan det och att han är lika aktiv dom alltid, och han växer på längden har han börjat smalna av. Fortfarande väldigt stor, dock.

Orosanmälningar kan Vara bra, men inte alltid det händer något ändå. 

Är det barns bästa att drabbas av två hemskheter istället för en?

Ja, att dubbla elände är ju såklart alltid bra.... seriöst? 

Alla föräldrar har någon brist. Exakt alla. Men nästan aldrig är det värt att traumatisera(och skapa ytterligare problem som ofta dessutom blir en ond cirkel) ett barn för att föräldrarna har någon brist. Min brist är att jag har ett stort sömnbehov och är otrevlig på morgonen och på kvällen om jag är trött. Jag vet att det är ett problem och jag jobbar på det. Ibland lyckas jag hålla ihop ett tag, men sedan trillar jag dit igen. Det är min brist. I övrigt är jag en bra förälder. Mina barn skulle inte tjäna på att flyttas till ett annat hem med  en ständigt glad och trevlig mamma. Skulle de flyttas till ett sådant hem skulle de få gladare morgnar, men helt andra problem(som troligen skulle sitta kvar för alltid) skulle skapas.

Det behöver inte handla om att vägra hjälpa. Det kan lika gärna handla om en oförmåga, problem hos föräldern, brist på ork etc. Dvs en brist. Är det bra i övrigt så tjänar inte barnen från att tas ifrån sina föräldrar. Alla. Exakt alla missar något i sin barndom. Är det i det stora hela bra kan man missa något. Att skapa trauman är att sabba det mesta. Få människor kommer ut ens lite hela efter något sådant.