• Anonym (Vilkenväg?)

    När inget fungerar med ena föräldern?

    Jag vet inte längre vilken väg jag ska ta? Jag har pratat med socialtjänsten om råd och de gav mig olika alternativ.

    Att kämpa för egen vårdnad har jag aldrig ens tänkt tanken på innan. Jag vet faktiskt inte om det skulle hjälpa. Just nu behöver barnet en paus från pappan vilket pappan gick med på (mest av rädsla för att bli orosanmäld igen av skolan). Vad händer då när han ångrar sig. Då har barnet inget val än att åka dit. Sist han var där en kväll tog det flera dagar innan han blev någorlunda sig själv igen. 

    Samarbetssamtal. Vi har testat för massa år och det han skriver i sms nu är samma sak han pratade om då. Vi har kommit fram till att vi ska börja om och om igen typ 100 gånger men samma sak händer. Det går några veckor sen skriver han igen. Sen har det varit lugnt eftersom det gått bra för honom men något kanske har hänt för nu är det som att vara ihop med honom igen.

    Bakgrund

    Jag har en 12 årig son som vägrar åka till sin pappa. Han har länge sagt att han inte vill vara där men nu är det tvärstopp. Han mår så dåligt nu och jag kan inte göra något åt detta. Han är såååå arg hela tiden. Han säger att det inte är på mig men det går såklart ut över våran familj.

    Vi skilde oss för ca 7 år sedan. Jag kan fortfarande få sms att jag ljuger, att det är mitt fel att de har diagnoser. Det är helt vansinniga anklagelser.

    Det barnet har uttryckt är att pappan försöker hela tiden få honom att inte tycka om mig. Barnet kan prata om saker som hänt innan han ens var född men situationerna är formade så att jag är världens sämsta mamma. Barnet råkade en gång läsa ett sms (han spelade på min mobil och han läste smset innan jag ens fattat att jag fått det) från pappan om en sak barnet ska ha sagt där men han säger att "pappa slutar inte förrän jag hållrt med honom". 

    Jag är så jävla rädd för den här mannen och går inte in i samma rum som han utan min man. Orosanmäler vi honom nekas min man att vara med i samtalen. Jag behöver hans stöd. 

  • Svar på tråden När inget fungerar med ena föräldern?
  • Anonym (Lina)

    Det var inte lätt. Du tycks ändå kunna härbärgera din sons känslor och tänka praktiskt kring vad som blir bäst för ditt äldre barn. Försök att ha bra stunder tillsammans i vardagen. Din föredetta är väldigt besviken över hur livet blev, och har svårt att acceptera nuet. När sonen blir äldre kommer ni att kunna prata, om han vill. Om pappan har en diagnos som inte upptäckts men som gått i arv till barnen kan det också vara svårt och en anledning till att han håller diagnoserna ifrån sig. 

  • LFF

    Rent spontant: Enskild vårdnad och att barnet får bestämma själv om eventuellt umgänge med pappan. Barnet är i en sådan ålder att han bör lyssnas på i rätten (även om det verkar bero väldigt mycket på vilka som sitter i rätten om man faktiskt lyssnar på barnet eller inte).

    Spara all kommunikation mellan dig och pappan. 

  • Anonym (Lex)

    Familjerätten och fastställt umgänge.  Eventuellt tingsrätten Se till att sonen får prata med FR. Överväg EV. 

    Ta hjälp av jurist 

  • Anonym (Enkelt)

    Känns som en "lättlöst" situation. Enskild vårdnad (umgänge nekas ändå inte pga just den biten) och att sonen får säga nej till umgänge, han är gammal nog att få bestämma det helt själv nu. Börja med FR, man måste gå genom dem innan man ansöker i tingsrätt om vårdnad.

Svar på tråden När inget fungerar med ena föräldern?