förlossningsdepression?

Hej!

Det kan vara utmattningen som hänger kvar. Hjärnan, med alla kognitiva funktioner inklusive tålamod, tar stryk och behöver läka. Skälen till att du gick in i väggen kanske inte har förändrats. Kanske du tar på dig för mycket, andra kanske kräver för mycket av dig och du får för lite uppskattning, avlastning och support.

Och till detta konstant sömnbrist och nya krav. Du behöver support.

Som någon skrev, under föräldraledigheten är barnet ditt ansvar under tiden du annars skulle jobba. Resten av tiden delar ni på ansvaret. Även om den som jobbar kanske behöver sova mer för att fungera på jobbet så behöver den föräldralediga också sömn för att orka.

Själv har jag fått utveckla rutiner för att komma runt problem och det finns säkert hjälp och stöd att få om man inte hittar något som funkar. Till exempel hatar min bebis att åka vagn och måste därför sova hela promenaden men vaknar jättelätt. Till slut lyckades jag få till fungerande rutiner för att komma runt problemen. Det blir säkert bättre när hon får sitta upp i vagnen. Det första halvåret är ofta krävande och något man måste ta sig igenom. 

Du som har varit utbränd känner säkert igen tecken på när du inte orkar mer, då får du säga till din sambo så du får en paus. 

Tänk efter vad du kan få till för att ladda dina batterier med sådant du tycker om.

Själv har jag hittat jättebra gamla klassiska serier på en app. Det går bra att titta på medan jag nattar bebis. 

Jag går upp före alla andra, lämnar över ansvaret för bebisen till min man 10-15 minuter, för att äta frukost i lugn och ro.

Jag kan prata av mig med min syrra vid behov, vi tillhandahåller varandra den tjänsten, och det är mycket värt.

Jag har inte varit på Familjeliv på flera år, men när jag av en slump såg det här kände jag mig manad att svara. Förr kunde man skriva meddelanden till enskilda medlemmar. Isf kan du göra det om du vill.

Styrkekram