Orosanmälan skolfrånvaro

Ja, det är en intressant fråga - om jag får flika in lite här. jag undrar nämligen också ibland. Är själv lärare och undrar: Varför blir det bara värre? När skolan gör mer och mer och mer hela tiden? Och jag märker att eleverna klarar mindre och mindre själva. Först trodde man ju - det är mest de som kommer hit som flyktingar, kanske traumatiserade och kan inte språket så bra än. Förståeligt. Men det är inte bara dem. 

Så, man funderar om barnen är så curlade. Hur kommer det sig att de inte verkar klara det minsta - eller är beredda att göra det. Igår hade jag en elev i 8:an där jag försökte med "skriv åtminstone en mening själv" (grupparbete där han inte gjorde något). Det gjorde han - skrev av en mening från boken och hade ingen aning vad det betydde. Och tjafsade sen att jag borde ha sagt att man måste veta vad det betyder. Allvarligt? Man skriver av något som man inte själv förstår och tror att det är en godkänd prestation? Men detta kan vara mer attityd än verkliga svårigheter.

En sak som jag tror kan vara en orsak är all distraktion - datorer, mobiler, osv. Barn är numera inte fokuserade. Och dessutom är de inte vana längre att lägga ner arbete på något, utan allt ska gå så enkelt. Jag kan tänka mig att även det psykiska måendet hänger ihop med detta. De kanske inte mår bra av detta splittrade input hela tiden? 

Ts: Skuldbelägt både förälder och barn? Finns säkert de som gjort det men jag har aldrig gjort. Ser inte vitsen med det. 

Du må tycka att det är trams och troll och att du blir förolämpad.... Själv undrar jag varför det tar dig massa inlägg innan du skriver att du funderar på att byta skola, och ÄNNU fler innan du säger att det ska göras. 
Att spekulera och kritisera socialtjänsten i allmänhet har du dock orkat sedan ditt första inlägg.
Är folk troll för att de inte håller med dig? Eller vad menar du? Varenda sak någon nämner blir ett nytt resonemang om något annat än att ditt barn inte går i skolan.

Vi må ha miserabla liv... men vem är det vars barn mår dåligt och inte får stöd i vardagen? Vi kanske inte finner nöje i att skuldbelägga dig, vi kanske finner liten tillfredställelse i att inte låta dina spekulationer om socialtjänsten stå helt oemotsagda. För vi kanske tror på barns rätt att inte fara illa. 

Att skuldbelägga barn och förälder. Det du påstår att jag gör. Det jag svarade på i inlägget. 

Du må tycka att det är trams och troll och att du blir förolämpad.... Själv undrar jag varför det tar dig massa inlägg innan du skriver att du funderar på att byta skola, och ÄNNU fler innan du säger att det ska göras. 
Att spekulera och kritisera socialtjänsten i allmänhet har du dock orkat sedan ditt första inlägg.
Är folk troll för att de inte håller med dig? Eller vad menar du? Varenda sak någon nämner blir ett nytt resonemang om något annat än att ditt barn inte går i skolan.

Vi må ha miserabla liv... men vem är det vars barn mår dåligt och inte får stöd i vardagen? Vi kanske inte finner nöje i att skuldbelägga dig, vi kanske finner liten tillfredställelse i att inte låta dina spekulationer om socialtjänsten stå helt oemotsagda. För vi kanske tror på barns rätt att inte fara illa. 

Du förutsätter massa saker! Man får lov att ha en åsikt om socialtjänsten utan att själv behövt ha stöd av dem, precis som du har rätt att ha en åsikt trots att du inte just nu har kontakt med dem.

Det är din tråd och din frågeställning och jag inbillar mig inte längre att du kommer ändra åsikt. Däremot tycker jag att det verkligen finns en poäng med att inte låta dina absurda påståendet stå helt oemotsagda. 

Jag upplever inte längre din tråd som en människa som vill ha lite stöd i vardagen av främlingar, utan som en tråd i syfte av att skrämma upp människor som faktiskt själv hamnar i en liknande situation.

Du må vara emot såsom samhället organiserat skydd mot barn, men jag står för att jag inte tycker man behöver vara rädd för dem. 

Detta eskalerade verkligen. Lite kritisk i början men nu rabblar du anti-socialen propaganda. Skulle förstått när du  började prata om institutioner som en risk för ditt mobbade barn.

 

Vilket i sig är väldigt svårt att faktiskt mäta då barnen har olika bakgrund, mående och förutsättningar. Kurt kanske klarat sig bättre hemma än i dåligt familjehem, Eva i ett bra hem mår ändå dåligt. Det går inte att avgöra.

Att barn med LVU mår dåligt psykiskt är ju inte särskilt förvånande. Det är ju dock inte samma sak som att det varit bättre att låta bli. 

Ts: Stöd är precis vad du och ditt barn behöver. För att komma till rätta med allt. Att du inte ser det eller vill ta in det.är tecken på bristande föräldrarförmåga. 

Varför tror du att ditt barn skulle bli LVUad? Det är lite drastiskt att tro det om det inte ligger saker bakom som du vet har en negativ påverkan på en eventuell orosanmälan. 

Ts: Stöd är precis vad du och ditt barn behöver. För att komma till rätta med allt. Att du inte ser det eller vill ta in det.är tecken på bristande föräldrarförmåga. 

Varför tror du att ditt barn skulle bli LVUad? Det är lite drastiskt att tro det om det inte ligger saker bakom som du vet har en negativ påverkan på en eventuell orosanmälan. 

Nu frågade du inte mig men? jag får känslan av att du driver det här lite orimligt? Hittar du på? Är detta på riktigt? Det jobbet du inte gör är att få ditt skolpliktiga barn till skolan. Det jobbet du inte gör är att se till/tjata/anmäla/följa till skolan så att ditt barn inte blir mobbat. Istället tycker du på axlarna och menar på att skolan inte kan tvinga andra barn att vara med ditt barn. Skolan ansvar är att ditt barn inte blir mobbat. Hur skolan ser till att ditt barn inte blir mobbat är olika. De kan prata med eleverna, de kan faktiskt till och med omplacera elever. Soc kan sätta press på skolan men nej de kan inte ge skolan varken föreläggande eller vite. Du kan också polisanmäla elever som mobbar ditt barn om det är av sådan karaktär. Och ja rent hypotetiskt och rent objektvit kan ditt barn LVU för att du inte får barnet till skolan. Hur mycket du än påstår att det inte finns problem hemma. Nej ditt barn mår förmodligen inte bra av LVU om allt är bra hemma men rättigheten att gå i skolan samt skyldigheten att gå i skolan är stark i Sverige. Det ska ingen ta ifrån ett barn. Just nu gör du det då du inte tycker det finns så mycket du kan göra då allt är skolans fel och inget fel hemma finns .. Hade du krigat för att få ditt barn till skolan och gjort allt i din makt för att få barnet till skolan hade jag tyckt annat. I tråden framstår du som rent nonchalant över skolan betydelse och vad du som mamma bör göra.

Ts: Fin ovilja att ta emot hjälp från bla socialen tyder på bristande föräldrarförmåga. Inte att sitt barn blir utfryst och mobbat. Men hur du hanterar det. 

Ts: Var har jag skrivit att man ska LVUa barn som far illa i skolan? Eller att detta ska vara för barnets bästa? 

Ett tips är att läsa och svara på det du faktiskt kommenterar. Har märkt att du ofta kommenterar på sådan som inte står eller ens är tagit upp, istället för att kommenterar på det som faktiskt står. 

Jag måste säga som mamma till ett barn som blir mobbat och vägrar gå till skolan att det var inte hjälpt mig alls att vädja och berätta hur livet kommer bli utan gymnasiekompetens. Jag har verkligen försökt hur många gånger som helst. Immun dotters fall handlar det om att hon är rädd och den rädslan är för stark, vilket inte är konstigt eftersom hon även blivit misshandlad i skolan. Polisanmälan är självklar gjord.

nu har vi fått till undervisning men på annan plats i skolan, men det tog tid innan mitt barn vågade gå dit också. 

Skolans ansvar är att se till att skolan fungerar för ditt barn. Bland annat med en tydlig åtgärdsplan för mobbingen. Annars kontakta skolinspektionen.
byta klass? Byta skola? Var har barnet kompisar?

Min erfarenhet som lärare är att det gynnar barnet att vara i skolan. Och att om barnet inte är skolan och föräldrarna inte är tydliga med vad de gör för att få barnet till skolan så är det vår skyldighet att anmäla till socialtjänsten. Oftast ger det kraftigt ökad närvaro för barnet och en gynnsammare skolgång.

Jag vet att föräldrar tycker det är jobbigt och ibland känns det orättvist men för de allra flesta barnen ger det en bättre närvaro och en bättre skolgång efter en anmälan.

Fö många barn är problematisk skolfrånvaro en kraftig indikation på att något är fel.

Jag tycker du fokuserar alldeles för mycket på en eventuell orosanmälan och potentiellt negativa konsekvenser av detta. Huruvida skolan gör en orosanmälan eller inte är inget du kan påverka och du har redan bestämt dig att det kommer bli negativa konsekvenser för dig och din familj om det nu sker en orosanmälan.
Försök istället fokusera på vad ni kan göra för att ändra på detta. Byta skola, plugga mer med dottern själv, klarar hon skolan annars? Är det enbart frånvaron som är problemet? 

Kan ju säga att jag själv hade över 30% frånvaro i 8an och halva 9an men mina föräldrar blev aldrig ens kontaktade (detta var länge sedan dock) och jag gissar det var för att jag skötte skolan bra ändå. Jag gick ut med högsta betyg i alla ämnen och sedan på gymnasiet hade jag 100% närvaro under tre år. 

Byta skola tycker jag är rätt steg fram, din dotter ska inte behöva möta sina mobbare varje dag. Klarar hon av att sköta skolarbetet på egen hand så kan ni försöka komma överens om något hon faktiskt kan leva upp till.  (Min erfarenhet är dock att de allra flesta tonåringar Inte är disciplinerade nog att sköta skolan på egen hand och att de behöver stöd av både lärare och föräldrar och struktur som man bara får om man faktiskt går till skolan)

Byt klass/skola OMGÅENDE, försök inte att få skolan att förstå. Våra erfarenheter är mycket dåliga och har kämpat i flera år med detta och förstört vår hälsa.
Har fått kopiöst med orosanmälningar under åren men stått på mig. Beror också på om ditt barn kan prata för sig självt hur modigt du "får" vara. Förvänta dig inte rättvisa. Försök lösa allt själv, be inte om hjälp om det går. Soc tänker inte som vanligt folk på jorden tyvärr och är mycket inkompetenta, förstår sig inte på något.

Nej, de kan inte tvinga dottern till skolan men de kan hjälpa er att sätta press på skolan så de gör sitt jobb och dottern får den undervisning hon har rätt till.

Jo, de kan de göra. Och nej, det utreder inte bara hemsituationen.