• Anonym (Hm)

    Min livslånga sorg

    Guldnovan skrev 2023-02-03 22:02:55 följande:
    Jag känner igen mig i det du skriver minus barnsituationen eftersom mina var äldre och flera redan flyttat. 
    Jag sörjer att det vi fantiserade om, att ge våra ev barnbarn det vi fick av våra mor- och farföräldrar inte längre är möjligt. Att tillsammans måna om våra barnbarn...ta med dem till vår stuga, umgås och vara barnvakter. Jag kommer kanske bli mormor eller farmor men inte på samma vis. Morfar kommer vara någon annanstans. 
    Låter kanske konstigt men för mig är det en sorg jag ännu inte släppt. 
    Hm... du känner igen dig i det TS skriver, utom i det enda hon skriver om?
  • Anonym (Hm)
    Guldnovan skrev 2023-02-04 00:37:46 följande:
    Ja, jag känner igen sorgen över det som inte blev som planerat/önskat iom skilsmässan. Mina två äldsta hade  flyttat hemifrån och resten gick på högstadiet så det med vv och småbarn slapp jag. 
    Mitt inlägg är knappast luddigt. 

    Att inte vara mormor/morfar tillsammans och hjälpa/umgås med barn och barnbarn som vi själva växt upp är en sorg för mig.
    Nej, inte alls luddigt, och jag menade inget illa! Jag tyckte bara att det var lite lustigt att Ttrådstarten ENBART handlar precis om sorgen vad gäller barnen, och så skriver du att du känner igen dig UTOM i det ENDA trådstarten handlar om, om du är med. Lite som om nån hade skrivit att hen var så lessen för att hen hade förlorat jobbet, och får till svar av nån att åh, hen känner igen sig för att hen är lessen över sin dåliga ekonomi, men förlorat jobbet har hen inte gjort. Är du med på hur jag menar? Inte elakt menat, som sagt, utan mer bara en lustig grej Solig
  • Anonym (Hm)
    Anonym (L) skrev 2023-02-04 02:55:54 följande:
    Vi vet inte hur gamla barnen är, men det vanligaste är ju att barnen bor varannan vecka, med båda föräldrarna. Och det står ingenstans att barnen inte vill bo med deras pappa.
    Anonym (Ina) skrev 2023-02-04 05:03:21 följande:

    Ser man att ens barn mår dåligt av växelvis boende så behöver man ta upp ämnet med den andra föräldern. Alla barn är inte gjorda för att bo varannan vecka och det får dom vuxna acceptera. 


    Min syrra och hennes ex löste problemet genom att låta ungarna bo på samma ställe hela tiden, men föräldrarna bytte boende varannan vecka. Tycker det var en svinbra, ansvarstagande och schysst lösning. Varför ska barnen straffas för att de vuxna inte kan leva ihop, liksom?

Svar på tråden Min livslånga sorg