Mor och farföräldrar kräver umgängesrätt med barnbarn?

Mor- och farföräldrar bör självklart inte ha automatisk umgängesrätt, men det är bra om det finns lagligt utrymme för att pröva saken vid behov.

Om det handlar om barnens rätt att behålla trygga och viktiga relationer.

Då får inte våldsamme farfar eller alkoholiserade mormor umgänge. Samtidigt kan en förälder inte bara bryta med halva barnets släkt och isolera barnet om den andra föräldern dör t ex.

Till TS: Självklart finns det fall där det faktiskt är barnets föräldrar, inte morföräldrar eller andra släktingar, som är olämpliga eller inte har barnets bästa för ögonen.

TS, ja det kan finnas tusen anledningar. Att vara full är inte heller olagligt, ändå är det olämpligt i närheten av barn.

Hur många olämpliga släktingar tror du skulle försöka pröva saken rättsligt om de inte fick träffa sina barnbarn, syskonbarn etc? Och hur många skulle få igenom det? Rasister, religiösa fanatiker och allt vad du nu nämnde? 

Jag är öppen för att stärka barnskyddet och att föräldrar inte ska vara allsmäktiga när det gäller vilka barnen ska umgås med. Inte att olämpliga släktingar ska kunna tvinga till sig umgänge.

Saken borde kunna prövas rättsligt om det ligger _i barnets intresse_ att upprätthålla en viktig relation. Det gör det knappast om det gäller alkoholister, rasister, religiösa fanatiker eller andra olämpliga.

Men det kan lika gärna vara barnets mamma eller pappa som dricker eller är med i en sekt. Som isolerar barnet från omvärlden osv. Då blir andra släktingar desto viktigare om de är vettiga. 

Att förbjuda föräldrar att flytta kan man givetvis inte göra, men då kan barnen ha telefonkontakt eller Skype-kontakt med nära och kära. 

Man behöver inte införa juridisk umgängesrätt för morföräldrar eller andra släktingar. Det kan räcka med att stärka barnskyddet och barnens rätt till trygga och viktiga relationer.

Det är nog tyvärr mer regel än undantag att föräldrar som använder sina barn som "vapen" på det sättet (dvs inte tänker på barnens bästa), även har andra problem. Dvs de barn som mest behöver en nära relation med stabila och trygga morföräldrar, farföräldrar eller andra släktingar, löper störst risk att inte få det.

Sunda föräldrar VILL att barnen ska ha bra kontakt med andra anhöriga, om dessa är någorlunda vettiga. Eftersom morföräldrar, farföräldrar, men även fastrar, morbröder, kusiner osv, ibland kan betyda oerhört mycket för barnen.

Sunda föräldrar hjälper barnen att upprätthålla sunda relationer, vilket naturligtvis utesluter pedofil-farfar, elaka faster eller mormor när hon är full eller hög. En stärkt rätt för barn att upprätthålla viktiga relationer med andra anhöriga än de allra närmaste, är ju inte samma sak som att kasta barnen i famnen på olämpliga.

Men era barn existerar ju inte för er skull? De är egna individer med egna rättigheter och behov.

Att inte vilja umgås är en sak, men att hota era egna barn med att göra dem arvlösa? 

Jag har inte påstått att man skaffar barn för släktens skull.

Vad jag skrev är att era barn inte är era ägodelar, utan egna individer med egna rättigheter och behov.

Du svarade inte på den viktigaste frågan. Varför får barnen inte kontakta sin släkt, eller ens prata om dem?