Vad gör man?

Du kanske inte kan lämna barnen hos en pappa som frivilligt flyttade, medveten om att han inte kunde ha dem varannan vecka. Han kommer nog inte orka ta hand om dem - eller? 

Tycker du först ska se över möjligheterna att hitta annat jobb eller variant. 

Prata med din chef! Det kanske finns en lösning som du inte tänker på. Jag har en liknande jobbsituation, är ensam ämnessakkunnig, men vi är fortfarande människor, vi kan bli sjuka, våra barn kan bli sjuka, andra saker kan inträffa. Nu bor jag i Danmark och min arbetsgivare betalar full lön vid vabb så de flesta vobbar, man gör det man absolut måste när man är hemma med sjuka barn, eller vad man kan när de sover eller tittar på tv, sen får resten vänta. Kanske går liknande lösning för dig, du vabbar halvdagar och jobbar några timmar hemifrån, sen får resten helt enkelt vänta. 

Kommer du ändå till slutsatsen att barnen får bo hos pappan under veckorna så går det så klart bra. Nu när han flyttade så måste det ju bli att barnen bor mer hos ena föräldern, och det kan lika gärna vara hos pappan som mamman. Jag utgår  från att han är en bra förälder eftersom du överväger att låta dem bo där.

Du behöver bestämma dig om du tycker att jobbet är viktigare än att delta i barnens vardag. om inte så prata med din chef om ni kan hitta en lösning, kanske det finns något jobb du kan göra hemifrån när det krisar. annars får du leta annat jobb och vara hemma för vab när det krävs, det har du laglig rätt till.

få personer ångrar att de inte jobbade mer m/hårdare när de ligger på dödsbädden, det är större sannolikhet att du ångrar att du inte deltog i barnens vardag.

Hur långt bort ska exet flytta och vad är anledningen till det beslutet (att han inte prioriterar sina barns vardag)?

men kan du ha dem ifall du inte behöver vabba? 

hänger allt på vabb? Isåfall måste jobbet lösa det 

 fast vänta vänta. du kan inte vabba? det kan du visst. Det är upp till arbetsgivaren att lösa det.

Det är alltså pappan som har tagit all vabb i 6 år? Jag börjar förstå varför han flyttar. Han kanske tycker det är din tur att dra lasset. 
ingen är oumbärlig på jobbet, blir det mycket vann får nu träna upp en kollega eller anställa någon så det funkar. Det är inte din sak att lösa utan arbetsgivarens. När det gäller att vara mamma så är du oersättlig på riktigt men det gäller ju även pappan. 

Stackars barn. En pappa som flyttar ifrån de och skiter i hur oftas han ser dem, och en mamma som prioriterar jobbet över barnen.