Borderline tjej

Jag är själv, likt dig, "känslomässigt avtrubbad", så till vida att jag har problematiska anknytningsmönster. Vet inte om det är det du avser eller om du går på heroin.
Men med den bristande egenskapen så behöver jag ofta starka känslor för att känna attraktion. Just tjejer, kvinnor med borderline eller liknande har ofta hamnat inom min radar.
Men det är heller inte problemfritt. Så var beredd på att det kommer kosta en del i slutänden. Och om du är en sjysst person att det heller inte är tjejen som får ta hela kostnaden.

Tukt

Tue 10 Jan 2023 17:55

#7

Sjysst var bara ett stavfel som släntrade in. Menade schysst.

Men om någon känner så mycket, som personer med borderline-personligheter gör, så är det svårt att matcha det. Över tid blir det utmattande om en umgås för mycket. Det är också svårt veta om och när en gör rätt Det är svårt hänga med i de svängningar som kommer med diagnosen.
Du kommer förmodligen få mycket tillbaks av henne, men du måste också hantera en he del av hennes problem också.

Tukt

Tue 10 Jan 2023 20:46

#14

Anonym (PT) skrev 2023-01-10 18:57:12 följande:

Tukt, vad kan de ge tillbaks?

Det kan ge tillbaks att det är mycket och starka, rena känslor. Intensivt, äkta Sådant är viktigt för, i alla fall, mig. Sedan kopplat till sexualiteten är det såklart svårare. Kanske blir det intensivare även där. Kanske inte.

Tukt

Tue 10 Jan 2023 21:28

#17

Anonym (PT) skrev 2023-01-10 21:26:01 följande:

Tukt,

Så du menar att mycket känslor tillbaks kan vara 100% medan en hel del skit blir kanske 80% och mellanskillnaden blir 20%. Ja det är svårt med tanke på bra sex..

Får väl dumpa och fly.

Svårt göra statistik av det. Men med sådana här personer är det väldigt mycket av allt, både det dåliga och det bra.
Känner du dig tveksam, vilket du verkar göra, så ska du nog ta det försiktigt.

Tukt

Thu 12 Jan 2023 12:05

#52

Anonym (Borderlinetjej här :/) skrev 2023-01-12 11:54:21 följande:

Vill påpeka en grej och det är att vad gäller borderline så verkar det som att många lägger ihop negativa erfarenheter från olika kvinnor med störningen och gör det till en kvinna.

Bilden av en kvinna med borderline blir då helt horribel. Sakerna är inte påhittade men det är kanske det negativa med 4 olika kvinnor gjorda till 1. I själva verket är hon en fjärdedel så jobbig som du tror. Redan det är mycket jobbigt och skulle kanske räcka i sig för att avstå, det vill inte jag cara den som skall avgöra, men det blir som ännu mer uppblåst.

Jag har tex. aldrig vänstrat, aldrig gjort ett suicidförsök (haft suicidtankar dock) och aldrig fysiskt gett mig på någon (annat än misslyckade försök till självförsvar mot en våldsam ex.)

Du ska ju samtidigt inte förminska den skada, framför allt odiagnosticierade, gör mot sin omgivning. Framför allt nära och kära.
Att en del då försöker förstå vad som händer och har hänt helt själv, är ofta rätt svårt. Där är det risk att det blir en smula förenklat.
Men det här gäller såklart alla diagnoser, inte bara just borderline.

Tukt

Thu 12 Jan 2023 17:09

#61

Anonym (Borderlinetjej här :/) skrev 2023-01-12 15:23:40 följande:

Anonym (aspie som hatar drama) skrev 2023-01-12 13:11:58 följande:

Jag tror att vi är fler i tråden som har erfarenhet av en borderlinetjej i första hand. I mitt fall en nära fd. vän.
Varför tror du att vi känner 4 stycken och lägger ihop deras samlade egenskaper för att skapa en person? Du även drar slutsatsen att en bordis bara är en fjärdedel så jobbig som vi tror.

Om saker blir roliga eller inte är alltid upp till bordisens humör. Och man förväntas bara hänga med i alla känslomässiga svängar. För varje gång min kompis skrek på mig så tyckte jag lite mindre om henne, men sen när hon kom gråtande och sa förlåt och var både snäll och rolig så mjuknar man trots att jag hade bestämt att inte förlåta mer.
Ångest när man ser att man har 40 missade samtal när man kollar telefonen, varje samtal innebar alltid något negativt dessutom i 90% av fallen.
Hälsade jag på henne en helg så styrde hennes tillfälliga humör om det skulle bli en bra helg eller inte. Det kunde bli jättekul, men det kunde också bli helt hemskt, men jävlar om man föreslog att man skulle åka hem tidigare för hon inte verkade sugen på att umgås. Då var man en fruktansvärd vän.
Hon ville alltid ha garantier av sorten 'vi ska alltid vara vänner', vilket ju är omöjligt att ge, och kunde aldrig vara ensam.
Har sett henne in action med flera pojkvänner och där var svängarna och dramat ännu värre, gällde för honom att bete sig perfekt i hennes tycke för att hon inte skulle explodera. Svartsjukan var bara för mycket.
Även när jag skaffade kärleksrelationer var hon där och tydligt pissade revir, påtalade att hon känt mig längre och hörde ihop med mig lite mer, ja att vi nästan hade som en kärleksrelation fast utan sex. Pinsamt.
Ibland misstänkte jag att hennes största intresse var att hitta fel på tillvaron för att kunna få göra det hon älskade mest, att ställa till drama och skrika och göra bort sig.

Ja ni är flera med olika erfarenheter, vilket TS och andra som läser kommer slå ihop till en person om de träffar någon med diagnosen eller bara misstänkt och därför undvika. Jag säger inte att tex jag är ett bra parnerval, men har vart med om det där, utdömd för att någon verkar tro att jag som person är allt det där samtidigt, allt dåligt hämtat från flera med diagnosen sammantaget.

Jag tror egentligen inte ditt problem är att folk "slår i hop" negativa upplevelser och applicerar dessa på dig. Tror snarare att du verkar oförmögen att ta till dig de problem diagnoser ställer till för nära och kära.
Nu har jag inget problem, utan snarare tycker om folk med diagnoser. Men så länge de är tydliga med det, eller har det diagnosticerat.
Men det som den grupp ställt till med, för mig, för mina barn, arbetskamrater och annat är ganska omfattande. Och om någon med en diagnos vill bli accepterad och respekterad, så måste en nog börja inse just den biten.

Tukt

Thu 19 Jan 2023 10:00

#65

Anonym (.......) skrev 2023-01-19 08:45:25 följande:

Ingår mer eller mindre i borderline att ha svårigheter med att mentalisera och på det viset inse hur betéendet ställer till det för omgivningen, kombinerat med en oförmåga att hantera sina egna känslor vilket leder till att det alltid är omgivningens fel om det blir fel. Likadant här, borderlinetjejen verkar inte vilja se att det finns en grupp med diagnosen som ställer till total förödelse för omgivningen.

För mig är det mer eller mindre en diagnos för sjukdomen att psykiskt och/eller fysiskt misshandla antingen både sig själv och andra eller bara sig själv.

Det där kanske ett proffs ska svara på. Men min egna erfarenhet är att människor med diagnoser, ofta mår så dåligt av dom, att de förtränger att de har dessa. Det gäller alla diagnoser och inte bara borderline.
Och även de som blivit diagnosticerade och är fullt medvetna om det, kan ofta ha svårt ha det med sig i vardagen. Men det viktiga är ju att om en är ärlig med det, så vet ju omgivningen det, och kan förstå, vara ett stöd och ta med det i beräkning.
Plus att den med diagnos också, förmodligen, har lättare ta till sig kritik och hjälp, om den är öppen med det, och inte lägger all energi på att låssas som något annat.

Tukt

Thu 19 Jan 2023 10:55

#67

Anonym (allmänt) skrev 2023-01-19 10:26:05 följande:

Det är också en del i själva diagnosen, att sakna självinsikt i sitt eget beteende samt insikt i hur ens beteende påverkar omgivningen. Sen om det är en förträngning eller inbyggd oförmåga till insikt är kanske oklart. Tyvärr innebär det också att dessa personer inte söker hjälp, de tycker att det är andras fel att de beter sig illa och mår dåligt eller att de inte ens inser att de beter sig illa och mår dåligt.

Nu är jag som sagt inte psykiatriker och tänker att det såklart är olika, vid olika diagnoser.
Men som jag tänker är det kanske mer ett sätt för hjärnan att hantera det faktum att en känner sig annorlunda och inte riktigt kan förstå, tolka omgivningen.
Men om man med sin diagnos, verkligen vill och jobbar med den, ofta förmodligen med en terapeut, också kan bli mer uppmärksam på när den kickar in.
Om en exempelvis har ADHD, så är förmodligen den spontana känslan att allt och alla är långsamma och energilösa runt en.
Men har man tränat och vet, när den tanken ofta dyker upp, så kan man också hitta sätt att "tänka om":

Tukt

Thu 19 Jan 2023 11:23

#69

Anonym (allmänt) skrev 2023-01-19 11:08:06 följande:

Det är säkert så, men det kan vara lång väg att ens inse att man behöver en terapeut om man nu saknar insikt om att ens beteende och dåliga mående ligger inom ens egen diagnos istället för hos omgivningen.

Jag är inte heller utbildad i ämnet men har (tyvärr) vuxit upp med en person med borderline. Den personen gick visserligen till terapeuter genom åren men kom ändå aldrig fram i sin process till att det handlade om något annat än att vi i omgivningen, även barn, var orsaken till hens beteende och mående. Än idag saknas all form av insikt om att hen ställt till skada för andra samt att vissa beteenden inte fungerar i samvaro med andra.

Har liknande erfarenheter, då diagnospersonligheter tenderar att attrahera mig på något sätt. Skrev om det i början av tråden.
Har exempelvis barn med en person som förmodligen har borderline. Det har förstört mitt liv, och barnen har lidit svårt av det.
Men så har jag stött på andra borderlines efter den relationen, och då jag fått deras diagnos mig serverad, så har jag själv haft verktygen att hantera det hela. Framför allt kunnat välja hur eller om jag vill ha kontakt. Vilket för mig varit en enorm skillnad.

Borderline tjej

INNEHÅLL