Ensam hemma

"Alla andra" är precis som det var när man själv var liten. Självklart inte!
Fråga barnet - vilka då andra? och sen att men då ska jag ringa till hennes mamma och kolla. 

Min äldsta son är 17 och får inte vara ensam hemma utan får snällt följa med när vi ska till lantstället mm. 

Nja, ALLA 13-14-åringar får inte vara ensamma hemma en helg, men väldigt många får faktiskt det. I alla fall här i krokarna, och i alla släkter/familjer, jag känner till. En del 13-14-åringar får till och med vara ensamma en vecka på landstället, mellan skolavslutning och familjen kommer till midsommar. 

Men vad som avgör för dig och ditt barn måste bero på många faktorer. Är barnet rent allmänt skötsam? Klarar barnet att vara ensam hemma en eftermiddag+kväll när du jobbar sent eller är ute med vänner? Klarar barnet att laga mat som inte är fryspizza? Är området ni bor i  tryggt? Finns det backup om någo händer akut, exempelvis att ni är tjenis med grannarna? Känner sig barnet tryggt hemma och i området? Om ni har djur, klarar barnet att sköta det själv ett par dagar? Mm.

Barn och tonåringar måste få pröva sina vingar även om det gör ont för föräldrarna. De måste också få göra fel, och misslyckas, och göra korkade saker. 

Prata med tonåringen om det. Ställ upp dina förväntningar, både saker som att borsta tänderna och att inte bjuda in främlingar. Om tonåringen vill, vilket det verkar som, gå igenom säkerhetsgrejer (tex att inte sprida på sociala medier att tonåringen är ensam hemma, för det kan ställa till med "fest" mot tonåringens vilja) och kontaktnät. Och visa att du litar på att tonåringen klarar av en helg ensam hemma. Och konsekvenserna om den tilliten bryts. Om man gör det i förväg istället för att skälla i efterhand så vet tonåringen om det och kan tänka efter före. Och blir det fel, ja, då satte de sig själva i konsekvenserna.

Nej! jag skulle inte lämna en 13-14 åring hemma en hel helg själv. Barnet har en pappa och du har andra planer.  Att ?alla andra? får brukar sällan vara en sanning och inte något du behöver lägga vikt vid. Tycker inte heller du är ego här utan det är bsrnet som är. Ditt barn får åka till pappan oavsett om hen vill eller ej, inte diskuterbart. 

Du har 4 val.
stanna hemma.
skicka ungen till pappa.
boka en extra tågbiljett 
eller så får du och 14-åringen hitta en kompis där han kan sova.

Min dotter fick vara hemma själv vid 16.
Sonen är 14 inte en chans att han får vara hemma själv en hel helg.

Det beror väl på barnet. Mitt barn fick vara ensam vissa nätter i den åldern när jag var tvungen att vara borta i jobbet. Jag hade då säkrat upp med två grannar som barnet kunde få hjälp av om det skulle uppstå någon situation.

Jag o barnet kom överens om att ringa på kvällen och morgonen också. 

Mitt barn är väldigt ordentlig och försiktig av sig. Om mitt barn hade varit av annat slag kanske jag skulle gjort en annan bedömning.

En kollega till mig lämnade sina två döttrar själva hemma en natt (de var 16 och 13 om jag minns rätt) och när de kom hem hade 13-åringen gömt sig i en hundkoja för hon var så rädd och huset var demolerat av så kallade kompisar till kompisar som kommit dit till 16-åringen.

Men oj, lämnar folk alltså så unga personer själva i en hel vecka.. det är ju inte 17-18 åringar utan 13-14 åringar. De går alltså i 7-8:an. Visst behöver barn utvecklas och testa sina vingar men är snudd på anmälan till soc om man lämnar en 14-åring själv en vecka? Är ju skillnad på en kväll/tidig natt eller Max en natt även om jag tycker över natt bör vänta lite längre. 

Dottern är ordentlig. Umgås med skötsamma vänner och har mestadels varit hemma på jullovet. Hon dricker inte alkohol så fester är inte tänkbart. Hon njuter av ensamheten. 

Jag har erbjudit att antingen följa med eller vara hos pappa. Hon säger att hon får ångest av att åka iväg och det enda hon vill är att stanna hemma. 

Vi bor i ett lugnt område men har inte väldigt nära kontakt med grannarna så att ringa på där är uteslutet. Har en kusin med familj som skulle kunna vara backup om något hände, men jag tycker fortfarande en helg är för mycket. Man behöver lite tillsyn och vuxensällskap i den åldern. Tycker jag.

"Alla andra får!"... klassiker! 
Undrar hur många gånger man har kört den själv eller hur många ggr jag har fått höra det från mina tonåringar. Jag brukar svara med "men då ringer jag alla andras föräldrar och frågar". Det brukar jag inte få göra, haha. 

Nej. Alla andra får inte. 
Det där är ju dessutom olika beroende på vem man pratar om. Jag hade fått vara hemma själv som 14 åring, men jag hade aldrig vågat. Min syster hade aldrig fått pga fester eller annat som hon hade hittat på. 

Du känner din 14 åring bäst. Och om du känner att det inte är ok att vara ensam hemma så är det inte det. Då skulle jag ha skickat 14 åringen till pappan eller kollat om det gick att sova över hos en kompis (och pratat med dennes föräldrar så de inte spelar ut dig) 

Det kör jag också. Klockrent

Jag bodde i egen lägenhet när jag var 14. Gick hur bra som helst. Sluta lalla. Han är byxmyndig snart. Dags att lära sig ansvar.

Vad var anledningen till det ? Egen lägenhet vid 14? Låter galet.

När jag var liten (på stenåldern) kunde mina föräldrar åka bort en helg och jag klarade mig utmärkt ensam hemma med hunden. Var en ordentlig tjej med vettiga kompisar, fixade maten själv men mamma hade sett till att kylen var välfylld.

Samhället ser annorlunda ut idag så förstår att man som förälder är väldigt tveksam.

Jag skulle säga att det beror på barnet. Jag upplever att ditt barn skulle klara sig alldeles utmärkt. 

När jag var tio år (1982) var jag barnvakt till ett spädbarn första gången. Förvisso bara en kvart, men OJ vad stolt jag var! 

Vid tio års ålder åkte jag och min bästa vän till 'landet' (deras lantställe) själva med buss. Vi hade med oss ravioli på burk, makaroner, köttbullar och falukorv samt frukost. Sen bodde vi där fredag till söndag då vi blev hämtade. Det tog väl kanske en kvart tjugo minuter med bil dit om nåt skulle hända. 

När jag var tolv år hade det barnet jag passade som tioåring fått ett syskon och då var jag barnvakt 'på riktigt' när föräldrarna var hos grannen på födelsedagsfest. Kunde så klart ringa dem om det var något, det tog ju bara en minut för dem att gå hem, men jag nattade barnen, tog hand om dem när de vaknade på natten, gjorde välling med bebisen på armen och tvååringen bredvid osv. 

När jag var fjorton var jag lghvakt åt min ena storasyster en v med en kompis. Relativt nära hem om jag hade behövt. tror dock mina föräldrar och yngre bror var på semester samtidigt, men det kan ha varit vid ett senare tillfälle och att jag då var ensam hemma eller nåt. 

Jag pratade med mamma om det när jag blivit vuxen och fått egna barn. Hon sa då att med mig var det inga bekymmer men med två (av mina tre) storasystrar hade hon aldrig i livet gått med på nåt av det. 

 

Men snälla!
Låt henne stanna hemma! Hon är 14 år och skötsam säger du.

Jag var hemma själv några helger när jag var 14, det var så härligt. Tog det lugnt, tittade på film och bara var.

Du har en backup, hon har en mobil, hon kommer växa med ansvar.

Visa att du litar på att hon fixar det! Bara ha dörren låst, öppna inte för okända, säg inte till någon att hon är ensam hemma.

Min son var 14,5 år i somras och var då hus, hund och kattvakt (kollade även till kornas vatten och gav hästarna lunch) i 3 dagar när vi andra var på semester. Gick superbra, han sköte allt han skulle göra. Han vill att vi ska åka iväg igen så han får vara hemma med djuren själv igen. Nu bor mina föräldrar bara 1 mil bort och han hade flera grannar han kunde ringa till om det skulle ha behövts.

Jag flyttade hemifrån när jag var 16. Så sjukt hur det har blivit nu för tiden att en 14 åring inte klara av att vara ensam en helg. 

Spontant tänker ena hjärnhalvan på mig.. Okej, låt han vara hemma.
Bara att han har allt för att klara sig, tex. I matväg, och där är ev. låst o larmat och att han vet med sig.. "Öppna inte för någon annan än Mamma alt. Pappa, dvs. någon han i så fall känner osv".

Samt att han vet och att han kan/ har telefon nr. till allt o alla -runtomkring.. mer akut om.. om det verkligen skiter sig menar jag.

Sen.. att han ska visa det också, mer som ett test.
Menar; Kan han vara hemma, det är ju frågan? Vad säger han själv, tror du honom sen också utifrån vad han svarar?
Detta är jätteviktigt.

Att han sen gör några sysslor också medan han är borta är.. också viktigt, dvs. Intet att han glömmer bort att äta och bara spelar tv- datorspel hela helgen och man hittar honom i samma pose som man lämnade honom i Fredags ..fortfarande spelandes sen på Söndagen ..I så fall, nä, då är det inte lika bra. annars ska det väl vara okej.

Finns pålitliga grannar.. finns det gott om annan släkt i närheten.
Pause.. i mitt skrivande. (tar sipp på mitt kaffe) Behövs detta.

Tänkte tillbaka lite snabbt. Gud, på -90 talet tidigt. så var en annan mycket yngre än din grabb.. och jag var hemma själv. Inga problem alls överhuvudtaget att vara Home alone!

Huset brände jag aldrig ner, jag dog inte, jag övermatade inte djuren, och jag gick ut med dom som man ska, släppte dom visserligen bara i trädgården.. men i alla fall.

Jag behövde aldrig någon hjälp där. fast att medans jag var hemma själv så kom flertalet släktingar konstant på besök och kollade läget.. det gick fint.
Fick ej leka med öppna lågor osv.. osv. Ja ingenting som var farligt, men det säger sig själft.

Mina föräldrar hade stort förtroende för mig, visst, jag är inte Guds bästa barn eller så..

Men tänk då på, jag hade kompis Magnus i klassen, som hans päron åkte bort en weekend semester.. och Magnus Skulle Bara bjuda över ett par stycken, vilket slutade i något mycket värre än så ..och Magnus föräldrar blev hämtade på Sturup, Malmö Airport utav Polis.. My God. Då hade han Världens ff medan dom var borta.. Inget bra.
..Hihi, och jag var där på hans fest såklart, det där måste man ju bara se. :P

Så det kan gå illa också..
Men ts, provar du aldrig ..så vet du aldrig heller om det Fungerar eller inte liksom är något att förtydliga.. Lycka ti^