Vi som startar IVF 2023

Blev inbokad för en VUL imorse, hade haft små blödningar i snart en vecka och ont i magen. De misstänkte utomkvedshavandeskap. Mina symtom har typ försvunnit de senaste två dagarna, inte mått illa, brösten gör inte ont och kroppen känns mindre svullen. I natt fick jag en rejäl blödning, med klart rött blod. Var helt säker på att det var över. Ringde och bokade av inskrivningssamtal på mödravårdcentral men fick inte tag på sjukhuset för att se om jag skulle boka av VUL också, så jag åkte dit, tänkte att det var bra att se om det skulle behövas operation om embryot satt sig fel trots att det verkade som att det var på väg ut.

Så jag åkte dit... Blödningen hade upphört och allt såg bra ut. Är bara i vecka 6+2 och mitt embryo är inte ens en månad gammalt, men det syntes ett tre millimeter stort riskorn som ligger där det ska med ett fladdrande litet hjärta. Är så oerhört tacksam men också så oerhört utmattad av alla svängningar. Nu hoppas jag så innerligt att mitt lilla riskorn ska få stanna kvar hos mig!

IVF 2023 

Gravida 
Noelani - 
Zaro - 30 år, IVF 1 via Storkkliniken i Köpenhamn, vecka 11, första barnmorskebesöket 1 november. 

Under behandling 
(Skriv om dig här)

Paus/i väntan på behandling 
(Skriv om dig här)

Jag har tänkte att det är hormoner. Har ungefär samma sovmönster som du, har dock den senaste veckan vaknat tidigare vilket säkert handlar om att jag gått och lagt mig tidigare. Så har vaknat någon gång innan tolv men då bara vaknat till och somnat om efter någon halvtimme. Sedan vaknar jag vid 1-2 och då har jag varit vaken någon halvtimme-timme, och sedan har jag vaknat vid 3-5 och varit vaken typ två timmar eller tills det är dags att gå upp vid 6.30... 

Vi är förberedda på att ta hand om ett spädbarn nattetid så att säga 

Känns så bra just nu, var på VUL nu inför FET som kommer ske på torsdag. 11 mm slemhinna och ägg är ett AA4 blastocyst, så nu hoppas jag bara att jag inte får ett samtal på torsdag morgon om att ägget där de inte klarat upptining, har ett till som är BA5 blastocyst vilket med ska vara bra så de tinas ju upp i så fall.
Men känns väldigt peppade, har nog lite för stora förhoppningar just nu att de ska gå vägen det här. Så dumt att bygga upp förhoppningar men så svårt att inte göra det 😅

Awesomeginger - Det låter helt fantastiskt, och det är ALDRIG onödigt att vara positiv tänker jag! 

Melmyself - I början gick jag också upp pga kissnödig, nu vet jag inte varför jag vaknar? Jobbet blir verkligen lidande, ja!
Angående bruna blödningar/flytningar har jag aldrig haft det, men läkaren vet nog vad den pratar om. Brunt blod är väl gammalt blod och dessutom blöder ju vissa hela graviditeter. Men jag förstår att du blir orolig ändå. När ska du få kolla på fostret?

Jag har haft ganska många, några mer rejäla röda. Brutit ihop och varit säker på att det varit över minst två gånger, en gång hade jag dessutom rejält ont i magen (tror dock att det var magknip av maten jag ätit, men var helt säker på att det var missfall som drog igång just då, smärtan gick över på 5-10 min och jag kände mig som världens dramaqueen). Men var på ett tidigt VUL för en vecka sedan (v.6+2) och allt såg bra ut, de såg till och med ett fladdrande hjärta. Har haft en blödning sedan dess, i måndags, så är inte säker på att det går vägen men väntar på mitt nästa VUL som är om vecka. Men mina läkare verkade också väldigt lugna trots mina blödningar. De sa att vissa blöder, tror att de pratade om att moderkakan ska utvecklas in i någon muskel typ, men jag var lite uppe i varv efter att ha fått beskedet att allt såg bra ut så jag kan ha missförstått... Sen är det ju inte så mycket att göra mer än att hålla tummarna, men blödningar verkar inte behöva betyda att det är något fel... Men det är ju väldigt läskigt och känns som en känslomässig whiplash, där jag svängs mellan hopp och förtvivlan... 

Förstår dig verkligen, utan missfall i bagaget känner jag mig lätt hysteriskt, så kan bara föreställa mig hur det måste vara för dig! Jag hade bruna flytningar i en och en halv vecka typ (innan VUL)... De försvinner och sedan kommer de tillbaka även utan att jag ser någon röd blödning... Har tänkt att jag miniblöder, och att det är så lite och kommer ut som bruna flytningar. Nu har jag dock inte blött eller haft några bruna flytningar sedan i onsdags(peppar, peppar ta i träd), så håller tummarna för att slippa eländet! Försöker hålla mig lugn, eftersom jag ändå inte kan göra något. Men är ändå orolig varje gång jag går på toaletten. Är bara i vecka 7+2 och mitt embryo är bara 4+5 så vad som helst kan ju hända. 

Nu är KUB gjord och jag fick en helt annan BM som var helt underbar och go så det kändes så bra. Vi fick också låg risk och allting såg bra ut. En liten minimänniska som sprattlade med benen och lyfte armarna över huvudet. Helt sanslöst, kan ff inte tro på det trots 3 ultraljud 😅😅

Åh vad skönt! och vilken tur att du fick den bra av de två som gör KUB då. 

Ja, det är väldigt fint att få dela allas resor, både i det positiva men också i dalarna. Är fint att inte gå igenom all den oro och ångest IVF är helt själv, men också att se framgångar och att det finns hopp! 

Ja, vi har sagt att vi nog tycker att det är skönare att förbereda oss mentalt så tror att vi gör KUB även om jag har svårt att se att resultatet skulle förändrar något. Är dock bara i vecka 8 så ska först ta mig igenom ett VUL på fredag. Försöker att hålla lite distans och inte ställa in mig på något förrän jag ser att allt är bra då :)

Idag är dagen för mitt FET efter två månder väntan, sitter på högspänning i hopp om att telefon inte ska ringa. Men om allt går bra börjar jag min första ruv period. Ska försöka hålla ner stressen och ta de lungt kommande veckor. Självklart kommer både mina föräldrar och min fästmans föräldrar på besök i helgen. Min Sambo är ansvarig för samordna allt och se till att alla är på rätt plats vid rätt tid. Men önskar att jag kunde fått en lung helg  med skogs promenader och tè. 
Förutom att ta de lungt, finns de något man kan göra eller som ni har gjort för att göra de optimalt för de lilla ägget?

Jag har VUL imorgon, vecka 8+2. Är så oerhört nervös. Har haft väldigt mycket blödningar, var dock på VUL v. 6+4 och då såg de hjärtslag. Efter det har jag bara haft en blödning, men då hade jag ont (den var inte jättestor och smärtan pågick i typ fem min, och kan varit magknip, efter det hade bruna flytningar någon dag). Tror liksom att det har gått bra vilket känns jätteläskigt, förra gången var jag säker på att det var över och det var lättare, då kunde jag liksom bara bli glatt överraskad, vilket jag ju blev. Vet inte hur jag ska hålla ihop, vill bara krypa ihop i en liten boll och gråta. Känns typ helt omöjligt att jobba idag, mår dessutom så oerhört illa. Vill tro att mina väldigt tydliga graviditetssymtom är positiva, men är också rädd att kroppen bara tror att jag fortfarande är gravid men att något har hänt... Känner mig som världens töntigaste människa...

Håller helt med ❤️ Och blir så glad när andra skriver att de blir taggade av vi lyckats.. då känns det okej att vara kvar och jag hänger kvar här i gruppen för att de vanliga gravidgrupperna känns så annorlunda och tomma. Ingen som förstår hur vi kämpat och hur man kanske är extra orolig eftersom vägen hit varit så lång..

Jag har nästa UL först 11 dec.. det känns länge.. kommer nog kännas extra jobbigt när illamåendet helt lägger sig och man kommer undra om allt står rätt till därinne.. tur vi ska resa bort lite i november så man kanske får tänka på annat.. Annars får man väl som du skrev boka privat UL.. bättre de än att oroa sig!