-
Ja, men lite så går trots allt tankarna.. Att gud, den lever fortfarande trots de svåra omständigheterna! Så ja vi t.o.m. överväger ett tredje försök hos Sellmer..! Ver verkligen inte vad som är klokast just nu. Och så måste vi få ihop mer pengar. Kanske låna iallafall trots att det var min plan att inte göra. Vi får se.Sola13 skrev 2024-07-09 21:18:54 följande:Men gud!! å ena sidan, vilken jäkla otur att den satte sig fel , förstår att det är extremt frustrerande! å andra sidan, ni fick ett embryo som verkar vara väldigt starkt? För oss har det gått bättre för varje gång, och Just när man plussat känns det som att kroppen fattat galoppen och större chans att den kan göra det igen..
-
LMSM skrev 2024-07-09 19:18:29 följande:
alltså fy fan va knäckande! Så jäkla nära!
å kan det bli så då? Känns som högre upp skulle vara bättre elelr är det så att den fastnar för högt då? Sånt här kan jag verkligen inte.
jag förstår att du inte orkar långa och iom att du ändå får bra antal förstår jag inte Vrf du måste göra det igen. Jag är också så trött på långa men jag får ändå mer ägg med det men cvl tycker ändå korta igen nu nästa gång.
kanske byt ställe om de är så pass mkt dyrare? Annars be om korta?
men plocket innan fick du ju Ändå en blast och den här gången tog det sig faktiskt.
Styrka till dig och försök njuta av Falsterbo!
RMC Malmö körde långt den tredje gången och det var första gången vi fick fram något embryo utan fragmentering. Därför fortsatte Sellmer med det och det var även det jag eftersökte när jag letade klinik för fjärde försöket. Nu vet jag inte om jag vågar byta till kort? Så mkt pengar. Ja kör vi hos CVL så blir det kort, men hos Sellmer är frågan om konceptet kan bli bättre.
Tack så mkt ❤️❤️
-
Vid 11 ringde läkaren från gynmottagningen i Malmö. De hade kollat igenom bilderna igen och provsvaret. Konstaterat utomkvedshavandeskap. Kom in så snart som möjligt till gynakuten så de kan förbereda dig inför akut operation.
Så nu ligger jag inlagd på gynavdelningen, varit fastade från 10:15 till lite drygt 19:30. De hann inte med mig idag så bli imorgon istället. Jag som skulle till Falsterbo imorgon.. Visste att risken var hög att inte opereras idag så var nästan på väg att gå hem, dra till Falsterbo imorgon och återkomma till gyn imorgon kväll (vilket läkaren såklart starkt avrådde ifrån). Men när jag förstod via en vän att man tydligen kan förblöda rätt snabbt om det spricker så vågade jag inte längre, särskilt inte långt ute på Falsterbo.
Så nu ligger man här och väntar. Tacksam för att de tar det på så stort allvar. Har haft värk/ont på vänster sida trots att embryot sitter på höger, men vännen hade tydligen samma sak - smärtan satt på andra sidan. Vilket skrämmer mig, såklart. Hoppas inget händer inatt.
-
Ush stackare, jag beklagar 😢 Förstår känslan ❤️Macbookpro skrev 2024-07-11 22:50:38 följande:
Tycker alltid att många verkar ha så mycket info om sina värden osv. jag vet inget alls. vad är en NK-cell?
igår lämnade jag in ett negativt besked till Sophiahemmet . Så jävla trist. Nästa gång vi kan återföra blir i augusti. slutade med progesteronet igår och längtar bara tills dess att mensen kommer nu. Vill att kroppen ska vara normal.
-
BaeA skrev 2024-07-11 13:16:45 följande:Din kämpe, känner med och tänker på dig och alla känslor du går igenom just nu. ❤️hoppas allt går bra med operationen och att du under sommaren hinner landa och läka i vad som känns bäst för dig att gå vidare med. förstår att det blir en ovisshet nu när ni kommit såhär även även om det krävts många ägg.
Själv förbereder jag mig inför min 4:e återföring som troligtvis blir nästa fre-lör håller på mäta LH nu och det borde pikea i morgon eller lördag. är dock lite skeptisk att vi bara ska köra på, när det inte gått innan. Men har gjort hystro och biopsi som sett normalt ut. det enda avvikande jag hade senast (mars) var Ureaplasman som jag fick antibiotika för, och den kuren slutade precis när jag gjorde tredje ÅF i april, men gjort uppföljning och den är borta.
Men eftersom jag hos Marie på FP också haft förhöjda NK celler i blodet så kommer jag faktiskt gör intralipd idag och sedan efter ÅF. För känner iaf att jag vill ha gjort något extra även om allt ?ser bra ut?. för när de skickade mina prover till Spanien via uterus kunde de inte se något där. Men min magkänsla säger ännu immunförsvaret. men vi får se hur det går!
håller tummarna för er andra som kämpar, men också grattis till er som plussat. som man längtar efter den dagen ❤️Spännande med droppet, håller tumma och tår att det kan vara vinnande konceptet! ❤️
Tack så mkt ❤️❤️ -
Natten inför op blev ngt skrämmande faktiskt. Jag somnade vid midnatt, då hade jag hittills inte tagit en enda smärtstillande, då jag inte behövde det. Ville också kunna känna eventuella skiftningar i det värkande vänstra sidan.
Kvart i tre på natten vaknar jag av att det gör ont, på riktigt. Larmar till ssk om det, hon kommer med morfin. Minns inte om jag larmade en gång till sen, men blir undersökt av läkaren som inte ser ngn förändring på VUL iallafall. Men jag är rädd över utvecklingen och smärtan. Tas blodprov som visar sjunkande Hb. Tas ett till två timmar senare med samma trend. Jag mår dåligt, har ont, yr och skakig framåt morgonen. Dag-Ssk tror det är pga morfinet - jag blir upprörd då det är det sista som är orsaken - efter fem äggplock och x antal inläggningar för bla infektion och äggstocks-rotation så vet jag att så reagerar jag inte på morfin. Ngt annat händer däremot i min kropp! Operation ringer vid halv åtta och vill ha upp mig om en kvart! ❤️ Ssk håller på att avbryta det då man tydligen igårkväll tagit nytt beslut - avvakta op och specialister skall undersöka mig (varit AT-läkare tror jag innan, ej specialister iallafall tydligen). Detta för att de tyckte en del var avvikande och de inte ville operera i onödan. Hade dom prata med mig så hade jag kunnat påtala att den där avvikelsen på VUL var helt ny och jag aldrig sett den under våra 1,5 år inom IVF-resan!
Dessutom tyckte dag-ssk att nej men Hb har inte sjunkit så mkt - Jag upprörd igen då det sjunkit från 142 till 134 på 12 h och sen till 128 två timmar senare. Med mina nytillkomna smärtor.
Tack o lov kom jag till operation kvart i åtta. Ett klassiskt utomkvedshavandeskap med embryot sittandes i höger äggledare - sistnämnda såg inte fin ut så den tog man enligt rutin. Liten blödning på 10 ml.
Postoperativt - fy fan vilken jävla smärta!! Vaknade när jag rullades in på min plats på uppvaket. Då ok. Sen tog det ett par minuter, sen slog helvetet till. Jag grät, fast jag ville inte gråta för det smärtade ju än mer då. Nej alltså fruktansvärt. Och jag som trots jag är liten brukar kräva större doser smärtstillande, så det tog ett tag för personalen att känna sig bekväma med att ge mig mer. Så till slut fick vi bukt på det. NRS 3 (10-gradvis smärtskattningsskala) har vi kommit ner till och det är jag tacksam för! Men fick ligga på uppvaket i 4-5 timmar allt som allt. Läskigt sen att åka tillbaka till avdelningen - för de var snåla med smärtlindring och det enda jag fick till mig av varje ssk var - Ja men du har ju fått så mkt redan på post-op. Istället för att tolka det som att behovet var stort så var det som att dagsransonen var slut! Trots att post-op-ssk förklarade att läkaren ordinerat fria tyglar och att fortsätta vara generös. Kvälls-ssk insåg det tack o lov sen så kvällen blev bra. Starten på natten blev skumpig och jobbig igen, om än värsta smärtan tack o lov bedarrat tills dess. Men fick sen starkare smärtstillande även av henne så jag kunde sova några timmar åt gången. Och på morgonen kom hon med smärtstillande innan jag bett om det, när jag larmade. Men vilken mental pärs att mitt i alltihopa oroa sig för om man kan få smärtlindring eller om man ses på som ngn form av missbrukare eller nått. Fruktansvärt jobbigt. Bara för att just min kropp inte reagerar lika känsligt på det som andra. Än mer uttalat då jag är liten.
Fick ligga kvar en natt till för observation. Låg i sängen hela dagen, kom upp första gången på fötterna vid midnatt. Tack o lov för kateter säger jag bara. Fick under op. Halsen känns fortfarande lite udda efter att ha varit intuberad. Men idag är allt mkt bättre. Värken ligger runt 3-4, men bara värk, inte kraftig eller skarp smärta. Har fått med mig lite OxyNorm hem utöver att jag tar Alvedon och Ipren på tider. Värken i axlarna släppte väldigt snabbt, har gått upp i nacken istället (efter gasen de blåser upp magen med, resterna vandrar uppåt i kroppen när man sen kommer på fötter igen).
Är nu hemma igen, på min födelsedag, efter att ha hämtats av familjen och kört in om McDonalds för en födelsedagslunch på vägen ❤️
Hade världens finaste undersköterska igårkväll som såg att det var min födelsedag idag, men då hon inte jobbade idag så pimpade hon upp min kvälls-glass med chokladkex och jordgubbssylt som en lite tidig tårta ❤️❤️
Skönt att inte längre vara en tickande bomb så att säga. Nu blir det återhämtning. Och se vad vi gör härnäst. Sellmer försök 6, CVL, äggdonation??? -
Fy fan ja.. Som om inte resten var kämpigt nog senaste året.. Så att behöva bemötas av detta också känns av fortfarande nu efteråt, nedslående och ledsen över.Quincey skrev 2024-07-12 16:23:48 följande:
Herregud Mathilda, vilken resa. Så jobbigt att behöva kämpa så för smärtlindring, det är väl det minsta de kan ge dig kan man tycka. Skönt att det är över och att du kan börja återhämta dig. Galet också att du kände att de kanske satte in embryot för högt vid ET! Och vilket starkt embryo du fick tillbaka ❤️ så orättvist att det skulle gå såhär.
Grattis på födelsedagen! Detta år kommer vara ditt år, då det vänder till det bättre! ❤️❤️
Ja den var stark och hängde i länge, ända till vecka 6+6 . Tack, ja skönt att det vänt och att vara hemma.
Tack så mycket Jag hoppas så på det -
Totalt sammanbrott här hemma nu. Kombination av att förlora mitt efterlängtade barn, första som fäst, men framförallt att bli så fruktansvärt ifrågasatt av tre sjuksköterskor i rad om behovet av smärtstillande verkligen var så högt - trots läkares ordination och post-op-syrrornas rapport om vikten att ge generöst. För - Jag hade ju redan fått mkt på postop.. Fastän vi vet att intravenöst går ur kroppen fort. Alltså ångesten! Fan va jag skäms för mitt yrke just nu! Att vi kan bemöta en annan människa så! Kvälls-ssk blev införstådd sen och körde på med ordinationen, men skadan var redan skedd. Natt-ssk lossnade framåt morgonen, men också där skadan redan skedd. Nu sitter jag här o bölar över det i efterhand efter allt kämpande, försöker samtidigt att inte böla för det gör ju ont i magen..
-
Kom nu när man var hemma, trivdes annars bra där med på avdelningen. Så tudelade känslor. För där var så mkt vänlighet också. För att inte tala om undersköterskorna. Den ena uppgraderade min vaniljglass på kvällen med jordgubbsglass och chokladkex då hon såg att jag fyllde år nästa dag men inte skulle jobba då . Och dagens undersköterska var också alldeles underbar. Dagens sjuksköterska var fin, hon ifrågasatte inget, men hade inte heller behovet av smärtstillande på samma sätt heller idag att begära. Puh.Quincey skrev 2024-07-12 19:09:29 följande:Fyfan allt du upplevt är ju traumatiskt, inte konstigt att du mår dåligt nu och behöver bearbeta vad som hänt. Man saknar ord när man hör om bemötandet, så onödigt. Tror det är bra att försöka ta det lugnt och fokusera på att vila och läka. Du kan inte påverka vad som hänt och förtjänar återhämtning ❤️❤️❤️
Tack, ska försöka fokusera på det. Kom på att kuratorerna jobbar nog måndag till fredag, så får se om jag fortfarande känner behov av att prata då. Troligen inte, gissar att jag bearbetat det då och gått vidare. På tisdag är mötet om äggdonation hos Sellmer.. -
Uppgraderade med jordgubbssylt skulle det stå