Vi som startar IVF 2023

Jo bearbetar fortfarande detta bakslag, denna käftsmäll. Mycket tårar. Har tackat nej till söndagsmiddagen med familjen och sonsönerna imorgon, är för skör just nu, likaså sambon. Jag ska träffa en kär vän istället och bara vara, gråta över nuläget och skratta åt gamla minnen. Min vänstra äggstock envisas med att göra ont sedan vår första lugna lilla promenad i förrgår, var spontant sämre när man vaknade igår och pratade med RMC som enbart hänvisade mig vidare till KK/gynakuten ifall det kändes illa nog. Inga förslag på orsak. Lagom till helgen. Är en stammis där i år känner jag. Känns tack o lov ngt bättre idag så avvaktar och hoppas slippa ännu ett besök i raden. Känner sig lite övergiven av RMC - man får inte hjälp med konsekvenserna av behandlingen de ger en. Men visst, samtidigt frigör de tid för att hinna hjälpa fler till barn så man får väl vara tacksam för det... 
Bara hoppas läkaren ringer på måndag, hon sa bara i början på veckan, för denna ovetskap om planen framåt är verkligen jättejobbig, lite avgrundsdjup känsla om vad man kan förvänta sig 

Stort tack för frågan och omtanken fina du  Hur är det med dig? 

Förstår det 
Nej lite så, men hoppas på den goda varianten!
Klokt, så kanske det säger mer 

Har under dessa 8 månader på forumet läst om mängder av kvinnor som har haft tydliga blödningar och ändå haft positivt,  så ser stor potential till att det mkt väl kan gå vägen för dig. Definitivt inget game over här inte.

Jag sa ju det Zaro!! Nej inget spökstreck! GRATTIS!!!! 

Så spännande!  Lycka till!

Åh nej, beklagar!  

J000ssan: Lider med dig  Hoppas läkaren ringer imorgon och kan ge lite klarhet och en ny plan framåt.

Hoppas också att läkaren ska ringa imorgon, för sen går jag på nätter och sover dagtid tisdag, onsdag och torsdag. Kommer inte överleva att behöva vänta till på fredag för att få veta!!! Hugaligen, att allt kan vara så mörkt och bottenlöst innan man har en ny plan för hur man ska kunna gå vidare i processen...  Får se om vi får prova återföra en 2-dagars nästa gång som du Noelani. Men vill ju veta varför alla embryona dör... Måste fråga vilken/vilka dagar de dog denna gången, första gången var det dag 3. 
Ush min oro blev ju inte mindre heller nu sen jag börjat läsa på om privata kliniker och hittade jämförelser mellan Sveriges kliniker - där hittar jag RMC Malmö nere bland de sämsta i landet på att antalet födda barn... 

Tack detsamma   Åh du går där med! Nej bemötandet har jag inget att klaga på. Bara oro nu över hur mkt krut dom kommer lägga på att verkligen komma till botten med detta och hitta en orsak eller om de bara kommer stryka över det hela och ge nytt schema och hoppas på det bästa. Vi får se! Förhoppningsvis är min oro obefogad.

Tack, ja känns så. Har fortfarande ont i äggstockarna, inte beredd på att genomgå allt detta en tredje gång bara för att chansa mot ngt så hopplöst.

Nej visste inte det heller, förvånade mig då jag hade samma uppfattning som du - både då de nekar äldre och därmed undviker de siffrorna samt är ett RMC som har pågående forskning.

Ja det där med annan kommun, tror vi hamnar i typ Göteborg eller Stockholm isåfall då folk från Halland, Småland och Blekinge kommer till Malmö. Men tack för påminnelsen. Såg även i siffrorna att Carl von Linné kliniken sticker ut ordentligt som den bästa i Sverige på flesta punkterna. Man får ju definitivt tankar kring det här med att kanske pendla iallafall för att lyckas... 

Tack, ja jag skrev inatt (kl.02 när man inte kan sova liksom) om situationen. Men funderar på att ringa dom imorgon ändå och jaga på det... För är inte läkaren inne så får ngn annan ringa helt enkelt. Sambon har inte samma motivation att trycka på eller läst på/insatt som jag så måste vara jag som pratar med läkaren och får ställa alla frågorna.

Ja visst är det intressant med skillnaderna och Linnés framgång. 
Ja såg det med! Kändes absolut lugnande och att de då förhoppningsvis kommer leverera helt andra siffror till kommande undersökningar tack vare de nya lokalerna.
Ni låter precis som oss - han är enormt stöttande och underbar, men flyter med och läser inte på ngt själv eller liknande, rädd för att jinxa ngt etc. Men han hänger frivilligt med på allt jag luskat fram i form av ex tillskott mm. Vilket gett väldigt fint resultat på honom! 

Åh så spännande med FETen! Stort lycka till! 

Ringde kliniken i morse för att checka om läkaren jobbade idag och när hon planerat ringa mig. Imorgon visade det sig i schemat. Bröt ihop då jag ju skulle gå på och jobba nätter ikväll, sova hela dagarna och därför inte kunna svara, samt imorgon har det gått 7 dagar sedan beskedet om senaste döden av alla embryona. De lovade försöka lösa det, jag sa att det kvittar vem som ringer, bara någon gör det. 
Läkaren ringde vid 16, så tacksam hon tog sig tiden, pratade i drygt 35 min. 

Visade sig att DNA-Fragmnteringstest på spermierna redan var utfört i vintras under utredningen, inom normala värden så där fanns inget att hitta. 
De tror fortsatt att det är dålig äggkvalité, frågade varför och hon förklarade det som att ägget driver celldelningen? (Jag tänker att spermien är 50%?) Jag lever fortfarande med viss skepsism mot deras antagande, men börjar också samtidigt ge upp hoppet om annan omständighet. Dessutom så säger hon att vårt fall är paradoxalt - jag borde inte ha så dålig äggkvalité med tanke på att jag är frisk, normalviktig, tränar, åldern ok och har ett bra AMH (drygt 2) med mkt gott om ägg vid gångna plocken. Det får mig att ifrågasätta inställningen till att sperman är bra igen med tanke på sambons historia med flertalet missfall. Vi föreslog att testa 50/50 med sambons sperma resp donatorsperma pga tid missfallen, läkaren hade lyft vår oro om missfallen och förslaget, men ingen annan delade oron och de gör inte 50/50, utan det är isåfall allt eller inget. Inte heller om vi betalade för sperman. 

Denna gången hade vi  ut 15 ägg, 12 mogna ägg, 8 befruktade på dag 1. På dag 2 hade enbart 3st delat sig vidare till fyra celler. Alltså hade hela 5 st dött mellan dag 1 och 2. På dag 3 hade de enbart delat sig vidare till sex celler - inte till åtta som de ska... Därefter hände inget mer. Enligt embryologen levde en av dom fortfarande på dag 5, men fortfarande bara med 6 celler... Så illa gick det alltså. De blev inte äldre än 2,5 dag sett till celldelningen skulle man kunna säga? Förra gången 17 ägg ut, 8 mogna, 4 befruktade, alla dog på dag 3 då de också slutade dela sig då (vet ej exakt antal celler). Den gången var dock äggen stressade/granulerade vilket de ej var nu sist. 
Tydligen börjar embryona fragmentera sig rikligt redan dag 2 båda gångerna. 

Har nu fått ett långt protokoll med förhoppning om ett annat, bättre utfall. Invänta blödning, sen mens + invänta CD19 innan start (där har det redan gått 2 månader...). Nässpray i 2 veckor minst, undersökning om effekt är uppnådd innan start av stimulering (Menopur igen men nu i mkt lägre dos pga mkt känsligare efter nedreglering). De brukar inte ta långt protokoll när man har så pass bra äggreserv som hon ansåg att jag har och fått ut så bra med ägg, då risken är hög för OHSS, därför kommer det bli blodprov av östrogennivån på stimuleringsdag 6 redan innan VUL för att kunna moderera Menopur-dosen. Så ett preliminärt äggplock landar därför först i början på december (drygt 3 månader bort). Behöver jag nämna ångesten över ett potentiellt fallerat tredje IVF-försök lagom till strax före jul och flera födelsedagar inom familjen? 

Det fina var att när jag frågade om återföring av 2 embryon så var hon bara positiv till det - om vi ville det så skulle hon skriva upp det som en del av planen. Så om vi mot förmodan skulle få till 2 likvärdigt fina embryon så kan vi få tillbaka dom på dag 2. Var där dock olika kvalitéer så blev det bara ett åter. Frågade om fragmenteringen kan vara lindrigare i livmodern än på labb, men hon svarade att det är svårt att vara säker, svårt att studera i livmodern skillnaden. Oddsen är dåliga, men de är i alla fall beredda på att ge oss ett tredje försök. 

Trodde jag skulle vara mer avslappnad nu över att ha fått en plan, men just nu är sorgen minst lika stor som i onsdags förra veckan, hade ändå lite hopp då om att andra undersökningar innan nästa gång skulle kunna ge mer klarhet och att det inte skulle vara äggen och inte att det gått riktigt så illa i processen som det framgick idag.