Beaa- din oro är förståelig!! Jag hade inte vågat bli glad förrän efter den mest kritiska tiden vore förbi.
Eller jo självklart skulle jag ändå vara glad men skulle inte våga tro på det förrän efter den kritiska perioden.
Men försök att inte oroa dig om det går. Det som kommer ske kommer ske, one du kan göra annat än att se tiden an tänkte jag.
Håller alla tummar att den stannar kvar!!!
athilda88
Vi är väl lite i samma sits ang om vi ska göra ett sista för fast för mig med IUI istället för ivf) innan ÄD.
Jag verkar inte kunna gå vidare med ÄD riktigt än så lutar åt att göra 1-2 iui.
Det känns så jobbigt med pengarna nu men i slutändan så är 50t hit eller dit inte avgörande.. kanske...
Mina föräldrar har pengar nu på gamla dar (vi hade du knapert när jag växte upp. Fick spara pengar själv för att köpa säng, cykel osv tex), så en psykolog tycker att dom "borde" vilja betala för att ha chans att få ett barnbarn. Men så ser tyvärr inte verkligen ut...
Men finns en litet, litet hopp att de ska säga i efterhand att jag inte behöver betala tillbaka allt iaf....
Jag har mailat kliniken och bett dem sätta mig på listan för ÄD. Om det tar några månader att göra iui så är jag redo för ÄD sen.
Känner precis som du att jag bara vill komma vidare. En kompis blev ju gravid för 3 månader sedan eller nåt så, och det hade varit så kul att inte vara så långt ifrån varandra.
Kanske är det samma för dig, att du inte riktigt kan gå vidare med ÄD riktigt än? Ja 40t är väsentligt mycket billigare.
Rent logiskt känner jag att pengarna för 1 eller 2 iui är för mycket, med tanke på att chansen är så liten. Men känslomässigt är det svårt att ge upp riktigt än.
Kanske samma för dig? Med så få blastocyster i förhållande till antal plockade ägg antar jag att din sannolikhet inte är så stor heller. Och 40tb är mycket pengar. Men kanske behöver man få vara ologiskt när det kommer till livsavgörande beslut, där man ska leva med sitt val resten av livet.
Fick tips av en kompis att iui är billigare i Spanien också
900 euro + resa jämfört med ca 25t inkl resa till Danmark.
Dock då med anonym spansk donator.
Nog värt att betala mer för en öppen donator som jag själv kan välja.
Jag lutar nog åt 2 stimulerade iui ändå. Får jag 3 äggblåsor så är chansen ändå inte jätteliten, troligen. (Blir det fler får de enligt lag inte göra iui).
Mathilda88
Ja, förstår att det sista försök i Lund lockar..
Med tanke på framgången sist så är det absolut lätt att förstå.
Intressant med fastan! Hur länge körde du?
Jag har intresserat mig en hel del för det senaste åren, så pass att jag skulle vilja jobba på ett sånt ställe och lära mig mer och se för egna ögon hur mycket folk kan förbättras.
Jag kan absolut tänka mig att kortare perioder med fasta kan hjälpa, förutsatt att man inte är underviktig också.
Intressant.
Att jag rätt snabbt landat i trolig ÄD är att jag nu är närmare 41 än 40, och man ser alla diagram som visar hur snabbt fertiliteten sjunker från 39 till 40, men sen verkligen störtdyker vid 41... Så det är svårt att hoppas...
Plus att jag helst vill bara så nära 40 som möjligt när jag blir mamma... vill hellre va 41 än 42... Det spelar ingen roll egentligen, bara en inre känsla.
Men några försök med insemination är svårt att släppa som sagt...
Jag är rätt säker på att jag helt hade missat infon att ta ägglossningsspruta vid den insemination jag gjorde... Och jag fick bara en enda äggblåsa då, trots max stimulering...
Så tanken på att göra iui med fler än 1 äggblåsa och med rätt medicinering känns är svårt att släppa...
Det känns svårt att gå direkt till ÄD när jag aldrig testat naturlig väg... med stimulering är inte naturligt förstås men ändå...
Det är väl det magkänslan säger mig, att vilja göra insemination med maximalt ägg...(dvs 3).
Men nu har Sellmer höjt priset 50% för sperman som behövs vid iui!!! Så det blev ett jobbigt besked idag...
Men att åka till Spanien.... Och inte ha någon aning om vem som donerar... Det känns inte bra. Nästan så att jag hellre tar ÄD då jag kan välja donatorer. Jag vet inte..
Quincey
Oj vad tufft!
Vilket tufft beslut att fatta och vilken tuff process att gå igenom. Mitt hjärta sjönk när jag läste att du sett det också- och tänkte- vad starkt du är! Modigt att se, kanske hjälper att gå vidare.
Tänker på dig
Hej,
Jag har precis varit på mitt första VUL, och man kunde se ett tickande hjärta!!! Men däremot så sa barnmorskan att jag är i vecka 7 istället för vecka 8 (är 7+1) idag enligt åteföringen 20/7 av 5 dagars embro. Så ska tillbaka nästa vecka, men istället för att bli glad så vart jag oroligare.
Brukar man bli flyttad en hel vecka, någon annan som har erfarenhet eller om jag bör vara orolig, hehe..
LMSM
För mig som har sämre odds tycker jag 20% chans till levande födsel låter bra!
Det är en reell chans iaf!
Med 20% chans, om du gör det 3 ggr, så är oddsen över 50% totalt.
Inte så illa ändå.
Fick dessutom tips av min psykolog via Mindler - hon hade jobbat inom IVF så därför jag valt henne. Hon hade själv genomgått resan och till slut fått barn via äggdonation så hon rekommenderade mig att läsa boken Tro, Dogmer och Biologi av Bruce Lipton. Där förklaras epigenetikens effekt på DNA vilket är väldigt intressant. Får absolut en starkare känsla och tilltro till alternativet.
Jossan- spännande!!! Lycka till nu!!! Hoppas hoppas det går vägen denna gång!!!
Mathilda88, jobbigt att du fortfarande har ont!! Kanske bukhinnan är väldigt smärtlkänslig. Hoppas det går över snart!!
Jag beklagar mig lite. Har varit magsjuk I 3 v nu. Har missat en underbar semestervecka. Var med 2 dagar på segling då jag trodde jag var på bättringsvägen men sen blev det sämre igen.
Jag har lämnat flera prover nu då de inte hittade något i de första proverna.
Så energin är på botten.
Jag tycker det är såååå jobbigt att missa varje cykel.. jag typ sörjer varje ägg som jag inte ger en chans eftersom jag vet i teorin att något av äggen kan vara bra..
Det är en så olustig känsla att nätterna mig 41 med stormsteg och veta att möjligheten minskar för varje cykel...
Jag ska satsa på stimulering inför IUI nästa cykel..
Men en chans ger ju inte så stora odds ....
Mathilda88