Vi som startar IVF 2023

Hej alla!

Jag hade min sista "riktiga mens" I mars
Som ledde till ivf I början av april. 
Sen tog det typ 1.5 månad innan den blödningen kom. Och sen har det gått typ 1.5 månad TILL innan nästa vänliga mens som började nu tillslut. 
Har inte blivit så efter tidigare stimuleringar. 

Förra ivf en var min andra och gav ju oväntat bra resultat med tanke på mitt nästan omätbara AMH...

Men pengarna är slut, så det är jäkligt svårt att bestämma hur jag ska göra. Dvs jag får låna av mina föräldrar..

Jag är iaf mentalt inställd på äggdonation nu.  För jag menar jag har redan lånat 150 000  och kommer behöva låna 100 000 till för en ÄD.... Så att låna mer än 250 000... Det är bara så svindlande summor för mig...

Trots det kan jag inte låta bli att tänka att jag borde göra 1-2 mer stimuleringar,  beroende på hur det går.   
Ivf är uteslutet pga pengarna men kanske 2 iui use stimulering... blir det bara 2-3 äggblåsor... vilket är det troliga... Så verkar inte chanserna öka vid ivf direkt ändå...

Nu började jag med sprutorna idag, har ändå kvar hemma.. Men mentalt är jag väldigt inställd på att gå vidare med ÄD. Jag är så trött på detta och vill bara komma vidare i mitt liv, känns det som..

Hur går det för er andra? Är det fler som börjar närma sig tanken på ÄD?

Å vilken pärs detta är alltså!! Berg och dalbana hela tiden. Hoppet kommer,  och hoppet försvinner. Och kommer tillbaka. Jag tycker verkligen att du, och så många här,  är riktiga kämpar. 

Håller verkligen alls tummar för dig nu!! Du förtjänar verkligen detta så himla mycket!!

Ang mina långa cykler efter ivf- ja jag brukar ha helt regelbunden så det blev verkligen nu det hände något.  Jag kollade FSH nivåerna vid förra cykeln och det var låga nivåer, vilket läkaren på Sellmer sa betydde att jag inte var nära preklimkteriet.

Sellmer sa sist att jag bara kunde fortsätta med samma dos på stimuleringen vid nästa mens, så nu när mensen kom har jag gjort det. Men inte ens bestämt mig för om jag ska lägga ut pengarna på en till behandling!!!

Så nu tar jag sprutorna utan att ens ha meddelat kliniken och utan plan!! Vet inte vad sjutton jag håller på med. Tänker kanske det om VUL bara visar 0-1 äggblåsor trots stimulering, så ska jag verkligen förstå att jag måste ge upp mina ägg och gå vidare till ÄD.

Funderar också på om jag faktiskt ska våga fråga en killkompis om han kan tänka sig att donera. Jag kan tänka mig att han kanske skulle kunna tänka sig det. Vet att han hade velat ha fler barn men har precis fyllt 50. Inte optimal ålder för donator förstås men ändå. Han är både jättesnygg och världens finaste person så skulle gärna chansa med hans sperma, hellre än att åka till Danmark och betala ca 25 t. 

För mig är inte direkt chanserna större vid ivf än iui (dvs stimulerad iui), eftersom jag får så få äggblåsor vid ivf ändå... Så om jag skulle ha en donator på hemmaplan så skulle jag kunna pröva några gånger..

Skulle ni vågat fråga en kompis? Hur säger man? Bara rakt ut som det är??🙈

Mathilda88 



Helt fantastiskt!!!

Är så glad för din skull!!!!

VUL dag 6 och 2 stycken växande blåsor på 16mm.

Ångest ang hur jag ska göra idag. Men det bidde så att jag skippade sprutan idag. Det blir inget Danmark. Jag klarar inte att lägga ut 25 000 till helt enkelt den lilla chansen. 

Jag ska skriva till en kompis och fråga om han kan tänka sig vara donator men jag utgår ifrån att han kommer säga nej. 

Jag är dock inte säker. Vill så gärna försöka några cykler till.

Vad svårt detta är!!!

Jag är egentligen inte knäckt för att det var 2, för jag har förstått nu efter 5 tidigare stimuleringar att 0-2 , ev 3, är vad jag kan räkna med. Så jag hade inga förhoppningar att plötsligt få fler äggblåsor igen. 

Utan bara ångesten kring att jag inte bestämt mig om jag ska lägga mer pengar på detta. 

Chanserna är ju inte exakta men typ 15% för graviditet vid 2 äggblåsor och iui, och sen 50% chans att graviditeten leder till barn.  Vem skulle lägga 25 000 kr å en lott om man visste att man kunde vinna 100 miljoner men 7% chans? 

Men man kan ju ha tur. Min kompis är ett år yngre och blev gravid naturligt direkt. Kommer rätt ägg fram så finns ju förutsättningarna. 

Det hade varit lättare att ge upp egna ägg om det fanns något större fel. Men de har sagt att de ägg jag får ut varit mogna, de har blivit befruktade på egen hand i normal utsträckning osv. 

Hade jag fått fler än 3 gör de inte iui heller- olagligt då. 

Just nu känns det som rätt beslut att släppa den här cykeln. Mest för att stressen var så hög igår lockar får liksom bara inse att jag inte klarar att ta ett beslut just nu. 

Jag skrev till en nära vän igår och han sa att han skulle fundera på det. Jag har svårt att tro att han skulle ställa upp men vem vet. Det hade nog varit lättare om man inte sågs regelbundet?? För måste ju vara jättekonstigt för honom att ha kontakt med mig och barnet och bara vara en vän? Enda möjligheten är väl om han skulle tycka det vore kul att ha fler barn så länge kan slipper ta ansvar. 
Jag har inga förhoppningar att han skulle säga ja, men det känns skönt att ha tagit upp det med honom iaf.

Då har jag gjort vad jag kunnat. 

Förlåt LSMS men jag har inte varit här på så länge och är inte uppdaterad. Går du och ruvar nu och väntar på testdagen?

LSMS 

Jag förstår! Håller tummarna att svettningarna beror på något annat denna gång. 

Långt protokoll skulle inte hjälpa mig har de sagt. Mitt amh är så lågt att de inte kan få fram mer ägg oavsett metod. 

Jag har fortf ett strå av min donator sparad på kliniken, och hon skrev nu att det inte fanns fler. 
Om jag går vidare med ÄD så känns det ännu viktigare att det är en manlig donator som jag verkligen vill ha. 

Så nu känner jag lite att jag borde spara det till ÄD istället för att slösa bort det på mina ägg...

Många faktorer att väga in!!!

Jag hade ett samtal med kliniken om hur ÄD processen går till. Tydligen bara 0-2 månader väntetid nu på någon blond som mig. Men först när någon blond kommer upp då får jag veta mer om personen. Inte som för manliga donatorer där man kan se alla egenskaper innan. 

Och man måste betala minsta ca 8000 danska kr för att ens få reda på mer om  donatorn då.....

Mathilda88 

Förstår att du är super orolig för att det inte ska stanna nu. Men vad är det med jobbet som gör att du blir orolig att det ska försämra chansen? Fysiskt tungt? Stress?

Läkarna sa till mig att jag kunde vara aktiv som vanligt. 

Stress och sömnbrist känns intuitivt att det kan vara bra att ha så lite som möjligt av. 

Hm ja att jobba natt är onekligen en stor stress för kroppen:/ förstår att du är orolig. Min läkare på Sellmer sa att hon tyckte jag inte skulle göra sånt som jag trodde i efterhand att jag skulle tänka "tänk om", om jag inte hade gjort det..

Det tyckte jag var ett bra sätt att tänka.. Om du,  (hoppas inte) skulle få missfall och tror att du kommer gå och gruva dig att du inte sjukanmälde dig från nattpassen, så är det nog bra att stanna hemma. Slippa undra i efterhand. 

Så himla tråkigt att läsa att det bara varande 1v. Det är tufft att glädjen tas ifrån en, speciellt efter alla försök. Hoppades att det skulle vara din tid nu!!!

När du skrev dina funderingar om genetiskt test tänkte jag på Olgakliniken som jag har haft kontakt med. Som alltid gör PGA test på sina blastocyster. Har du testat det?

Där jag är nu funderar jag på ÄD antingen på Olga eller Sellmer. På olika får man se alla profiler inkl vuxenvärlden, vilket jag tycker är ett väldigt stort plus. 

På Sellmer matchar de först och sen kan man få mer info och barnbildet. Men om man tackar nej till en så går ju den till nästa på kön med samma hårfärg osv... 

Tänkte ang det du skrev att du gärna vill ha en donator som liknar dig. På Olga kan man logga in i donatordatabasen och se om någon liknar en...

Men Sellmer är ändå bra också förhoppningsvis. Jag kollade med andra danska och där får man ingen mer info än ögonfärg osv. 

Jag börjar känna som winnerbirdie skrev. Att jag hellre vill bli gravid nu än fortsätta försöka. Tanken på ÄD känns inte jobbig nu. Det viktiga är att få ett barn att älska.