Hur gick det för er ofrivilliga pappor?
Betedde du dig också illa då,eftersom mamman vägrade låta barnet ha kontakt med dig?
Jag har bett om ursäkt för att jag inte tog kontakt på ett bra tag. Tror jag är blockad nu så vet inte om hon läser mina mess ens. Vet inte om jag ska testa me hennes föräldrar. Men de kanske ber mig flyga o fara bara.
Jag tycker du kan prova med hennes föräldrar.
Eller skriva ett brev och skicka till henne och berätta att du önskar få träffa barnet.
Ta också kontakt med soc eller familjerätten igen så du får ta det där dna-testet.
vet inte va som räknas som kränkande men när mamman kontaktade mig om att hon var gravid och sa att jag var pappan så var jag ärlig och sa vad jag kände just då. Att jag inte vill bli pappa nu. Men var inte elak eller taskig mot henne. Sa bara att jag mådde skit över det beskedet vilket ju jag gjorde. Var aldrig nåt snack om abort alls var ju för sent för det ändå. Men barnet föds ju ändå och hon verkar då vilja ha det nu och inte adoptera bort.
Men jag vet fortfarande inte om ja är pappan. Svårt att veta för mig om hon legat me nån annan före eller efter vårt ONS. Kan hon ju ha gjort nån som kanske har familj redan eller vad som helst. och att jag som singelkille är det mindre dåliga alternativet som pappa. Inget jag sagt till henne i alla fall. Men hon kan ju varit ärlig också. Så väntar på att få göra faderskaps test gärna så fort som möjlig. Osäkerheten är bara jobbig
vad ja själv vill nu idag kan jag inte svara på förrän jag har papper på att jag är farsan. Men har tänkt på det rätt mycket och killen kan ju vara min son och skulle ju kännas taskigt mot han om jag inte ville veta av han. Mamman har jag aldrig haft nåt förhållande med. Har inget agg mot henne heller men tycker det är fel av henne att stånga mig ute om jag nu är pappan.
Fast jag har ju fått höra på omvägar att barnet är fött och har skickat mess och ringt men får ingen kontakt. Vill ju inte åka dit och knacka på hon kanske tycker att jag tränger mig på. Kommer inte in via porten heller moment 22 liksom. ja provade ju även medan hon var gravid efter min 2 månader tystnad men då svarade hon att hon skulle fixa detta själv nu för att jag inte hade visat nå intresse. sen har hon inte svarat nå mer.
Fattar inte vill hon inte att jag ska göra ett faderskapstest och i så varför inte? Vill inte skriva på nå papper om jag inte 100 vet att jag är det. Är det konstigt att ja vill göra test? är de det hon uppfattar som kränkande i så fall?
TS verkar åtminstone ha mognat med tidens gång.
Och han verkar vilja ta sitt ansvar och träffa sitt barn.
För övrigt så kan jag förstå att TS tyckte det kändes svårt att finnas där och stötta mamman under graviditeten när han inte ens känner henne.
Ja,han borde kanske ha föröskt kontakta mamman tidigare.
Men nu har han ju gjort det och mamman vägrar svara.
Han gör det han kan.
Så jag tycker inte att han behöver läxas upp mer.
Han vet redan att han har gjort fel och försöker nu göra det han kan för att ställa saker till rätta.
Vad mer tycker du han ska göra?
Och som jag skrev,så har du uppenbarligen inte läst alla mina inlägg.
För jag har försökt hitta förklaringar till båda.
Men skillnaden är att TS verkar ha mognat under tiden och kommit till insikt.
Mamman har säkert fullt upp nu med ett nyfött barn.
Men jag tycker att hon åtminstone kunde ta sig tiden att svara på TS kontaktförsök. Det behöver inte ta många minuter i anspråk.
Det handlar om barnets rättigheter.