Hur gick det för er ofrivilliga pappor?

Alltså jag har svårt att tro att jag kommer att få några som helst känslor för en unge som föds av en tjej jag bara haft ett engångs med. Aldrig varit ihop ens vi känner ju knappt varandra. Jag är inte alls redo att bli pappa eller gillar inte ens barn. Har liksom nog med att ta hand om mitt eget liv och få det att funka just nu med jobb, ekonomi och bostad  Vill helst bara glömma hela skiten och förtränga allt.