Hur gick det för er ofrivilliga pappor?

Jag förstår att du är rädd och har panik. 

Att vara pappa kan ingen av oss från start. Jag har inte varit i din situation men jag är pappa och vill ändå ge lite feedback.

Du kommer komma in i det. Ser du positivt på det så kommer dina vänner se upp till dig. Du kommer ses som mer ansvarsfull än andra i din ålder när du berättar att du är pappa. Du får helt enkelt en Genväg till vuxenlivet bara genom detta. Medans dina vänner kommer betraktas som snorvalpar ännu några år.

Du kommer ha en högre förståelse för ditt barns utveckling pga din ålder. du kommer förstå tonårstiden bättre eftersom du har den i ganska färskt minne. Du kommer faktiskt vara ganska ung när ditt barn blir tonåring.

Livet är på intet sätt slut. Det är nu det börjar. Det är nu du kommer inse hur lite värt de där kvällarna på krogen eller festen är. 

Visst kommer det emellanåt vara skitjobbigt. Men ju äldre barnet blir ju mer bekväm blir du.

Det är ju ingen fel. Ni gjorde båda vad ni kunde. Det är så klart en märklig situation. 

Nu försöker du rättfärdiga den väg du vill gå. Men är du inte missbrukare, kvinno eller barnmisshandlare eller pedofil så har du antagligen ganska goda möjligheter att bli en bra pappa. Lita på dig själv. Du ska bli pappa. Luft huvudet. Var stolt! Det kommer bli en jävla resa.

Ge dig själv möjligheten att bli en av viktigaste personerna i en ny människas liv. Den där ungen kommer älska dig mer än någon tjej någonsin kommer göra. Jag förstår att det inte går att ta in. Jag vet själv hur jag var i din ålder. Men lita på mig. Du kommer vara hjälten som försvarar mot allt ont. Som tröstar när knäna skrapats eller när någon varit dum. Du behöver inte vara någon filosofisk mästare. Ofta räcker det att du finns där.