Han verkar sabba hela nyår, om inte annat får han mig ur balans just nu

Det som stör mig är att hans barn är liksom stora barn, den minsta är 13 år och alltid när man är hos han i hans hus och hans barn är där så sitter dom mestadels på sina rum 80% av tiden med sina datorer, spel, vänner och tv apparater. Och dom lyfter knappt på ögonbrynet för ty jag är där, just för att dom är så van vid att jag och deras pappa har vart med varandra så länge nu, både vardag och högtider.
När vi pratades vid i måndags så sa han ju ändå att jag kunde komma förbi på kvällen, laga mat och chilla som en vanlig kväll och jag var helt med på dom noterna och det dög fullt ut, bara jag slapp sitta själv och jag var väldigt positiv till att bara ha en soft kväll men med han i sällskap. Men så igår då från ingenstans när jag ringer honom och lyfter ämnet och försöker bestämma en tid mer, lite bra att veta liksom om vi ska ses vid 17.30 eller 21.30 liksom för bägge tider är kväll så ville bara kolla status men då blev han njaa, hmm, vi hörs imorgon om nyårsafton, vi bokar absolut ingenting. 
Och då blev jag stressad eller besviken för att det lät som att han mer eller mindre skulle ställa in, och varför får jag inte komma nu när hans barn ändå är friska och han ska ha lunch med det andra paret mitt på dagen? 
Vad är det som gör att jag inte får vara med honom och barnen på kvällen längre? Det skiftar liksom från dag till dag, hans attityd till att vara med mig på nyår eller inte. Och så tycker inte jag man gör, när den personens enda andra alternativ är att sitta själv i en etta. 
Såklart jag vill veta och det skaver att känna sut såhär utfryst när det från första början var mer storslagna planer på att verkligen ha en nyårsfest. 

Jag personligen tycker att det ligger på HANS ANSVAR att se till att jag får en nyårsafton ihop med honom på ett eller annat sätt, nu när jag tackat nej till alla andra vänner och bekanta som åkt bort över helgen, just för att han bjöd in mig till hans hem med hans barn. Och nu är barnen friska, alltså jag fattar inte och jag får inte ifrågasätta??!

Välkommen till livet med separerad pappis.
du blir enbart respekterad om du ställer upp som glad  sällskapsdam. Om det blir minsta lilla motstånd, såsom att du faktiskt står upp mot dig själv i bråk som han kanske dessutom orsakar, så skiter han högaktningsfullt i dig. Extra roligt om du får betala ett högt pris, såsom att sitta ensam på nyår. Stick min vän, stick!

Ja men han är ju feg? Ser ni inte det? 
Varför gör han såhär när han vet att jag kommer bli lika besviken när/på vilket sätt han ställer in alternativt gör slut? Det blir ju liksom inte mer smärtfritt för mig bara för att han skjuter på det så långt fram som möjligt, tvärtom. 
Jag tror att barnens mamma vill fira med dom för hon har heller inte några planer och eftersom dom har fått upp kontakten detta år igen efter många år av noll kommunikation så är hon säkert öppen för att fira med sina barn vara för att dom är hos sin pappa och han har en enorm respekt för att inte hamna i trubbel med henne igen då hon är väldigt dominant och kan paja gabska mycket för honom som han har i plan på sikt. Vi har aldrig träffats hon och jag. Så det skulle kunna vara så att han inte har stake nog att säga att hon inte är välkommen för att det är barnens mamma och han har barnen. Och barnen vill säkert om möjligt fira med sina bägge föräldrar på samma ställe. Och därför gör han såhär mot mig och håller mig på avstånd för att han kanske inte vet om hon dyker upp eller ej och att det då skulle bli lustigt om jag ar där då. Magkänslan säger att det kan handla om detta. 
Hon har nämligen använt barnen som vapen innan mot honom när hon inte vart nöjd med vad han gör eller hur dom kommunicerar vilket har gjort till att han viker sig för henne stup i kvarten. 
Sen tror inte jag att han aldrig vill träffa mig mer för då hade han sagt det för länge sen utan han gör såhär för att jag inte ska bli svartsjuk i onödan och för att behålla mig till efter storhelgerna då barnen inte är hos honom längre. Han vill ha mig men bara på hans villkor, när det verkar passa honom nu för tiden.