Inlägg från: Anonym (Teacher2) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Teacher2)

    Får nya skolan neka att gå i årskursen över?

    Du lär få klarare besked om du kontaktar barnets skola/skolor än att hänga på forum. Men ja, det är rektor som bestämmer så ja, de får göra så.
    Som flera beskrivit så finns det lokala upplägg som kan göra så att hen missar väldigt mycket om hen inte går med de som är årsgamla.
    Får du inte igenom ditt önskemål så 1) byt tillbaka 2) gilla läget och tänk att de kanske väljer att flytta barnet så småningom.
    MEN gör inte detta till en stor sak inför barnet så att hen tar till sig dina känslor kring det här. Det kan visa sig bli en jättebra lösning, det vet du inget om i dagsläget. Det är jättedumt att förmedla sånt man själv känner och tycker och som barnet själv aldrig hade kommit sig för att börja fundera över.

  • Anonym (Teacher2)
    Anonym (Upprörd) skrev 2022-12-27 09:02:30 följande:
    Jag vet att rektorn bestämmer om man får flyttas upp, men nu har ju redan en annan rektor godkänt det. Det var en lång kamp innan skolan tog mitt barn på allvar och ens var öppen för en diskussion. Mitt barn kommer bli jätteledsen om hen tvingas ner en årskurs igen.

    Med det argumentet kan skolan isf bestämma att man ska börja med årskursen under sin egen ålder också, "för de har ett annat upplägg". Det är sånt de får hantera när barn byter skola, vissa saker kommer antagligen missas och är det tillräckligt viktigt får det tas igen på annat sätt.
    Fast den andra rektorn har bara ansvar för sin verksamhet. Sällan gör man  samma sak samtidigt. Gamla skolan kanske läste om vikingar i början av hösten, nya skolan gör det vid en annan tidpunkt. Det förstår du väl själv att den tidigare rektorns beslut inte ger dig rätt att kräva samma sak av en annan? Jag är kund hos ICA; ska jag kräva rabatt hos Coop då eller?

    Att gå i en klass lägre än med dem som är årsgamla är inte ens en rimlig jämförelse eftersom standard inte är så, det är bara korkat att försöka få det att verka ens ett uns relevant.   Standard är att man går med dem som är årsgamla och avvikelser från detta är ett beslut som rektor tar ihop med undervisande lärare och ev. annan personal. Ditt barns nya skola och personalen där lär märka om det finns skäl att flytta ditt barn, men det kanske de själva vill fatta beslut om?
  • Anonym (Teacher2)
    Anonym (Upprörd) skrev 2022-12-27 10:26:58 följande:
    Det är precis samma sak om man ser till kunskapsbiten. Byter man skola är risken stor att man missar saker oavsett årskurs. Mitt barn ligger långt före även i sin nuvarande och kommer må skitdåligt av att tvingas ner igen. Att missa genomgången av hackspettar känns inte som det väger tyngre än att man ligger före i alla andra ämnen.
    Må skitdåligt blir ju upp till vad ni som vuxna och föräldrar förmedlar. Går ni runt och pratar på det viset nu så lär ni förstås färga barnets känsla inför sin nya skola. Jag skulle inte göra det. Nu är det som det är och det behöver ni hantera. Sen om nya skolan anser om en tid att ert barn ska flyttas till nästa årskurs så lär ni bli varse detta.
  • Anonym (Teacher2)
    Anonym (Olika) skrev 2022-12-27 10:26:33 följande:

    Tyvärr är detta något som blivit ett problem sedan systemet ändrades?på medeltiden då jag själv gick i skolan så läste hela Sverige samma sak i varje årskurs..skolorna kunde möjligen välja att läsa,om stenåldern på vårterminen i trean istället för för på höstterminen i trean ?idag kan som andra redan förklarat skolorna lägga kurserna precis som de vill under dessa treårs perioder skolan delas in i ..

    Vad du kan  göra om skolan nu vägrar låta barnet gå upp en årskurs ..är att begära att skolan tar hänsyn till vilka områden ditt barn redan läst och låter ditt barn läsa det hen missat när de övriga läser de områdena ( tex ditt barn har läst om järnåldern men inte medeltiden..de nya klasskamraterna har läst om medeltiden men inte järnåldern..) 
    Du kan också kräva att ditt barn om hen får böcker och material på sin nivå tex räknar ditt barn division med100-tal o övriga barn precis nu börjar med division så ska ditt barn få en mattebok på den nivå hen är och inte samma som de andra .

    Men det du måste göra är att få se de överlämningsdokument överlämnade skola ger och hur de beskriver vilken nivå ditt barn är på och sedan se till att mottagande skola får all nödvändig dokumentation så att de kan möta ditt barn kunskapsmässigt  där hen är 
    Sedan  olika skolor och klasser är olika i kunskaps nivå? det kan mycket väl vara så att även om ditt barn i den gamla skolan gynnades av att hoppa upp en årskurs för att nivån i den klass hen skulle gått i var för låg ..i den nya skolan kan det vara så att nivån och studietakten är mycket högre så att rätt årskurs passar hen alldeles utmärkt .. det är inget någon av oss kan svara på ?


    Jättebra att du förtydligar. Dock, en kommentar bara. De anpassningar och utökningar som du beskriver gäller för alla. ALLA barn har rätt till böcker och material på sin nivå. Inte jättelätt idag men så ska det vara. Det är inte bara särbegåvade och barn med IF som behöver anpassningar utifrån sin nivå utan ALLA ska utmanas så att lärande kan ske på bästa sätt. 
    Och jag håller helt med om det du skriver i det sista stycket, ingen här vet hur nya skolan kommer att hantera detta eller hur det kommer bli. Det återstår att se och under tiden kan man som förälder bara förbereda och peppa på bästa sätt, inte överföra sina egna förutfattade åsikter och känslor på sitt barn. 
  • Anonym (Teacher2)
    Anonym (Upprörd) skrev 2022-12-27 10:36:16 följande:
    Du tror inte mitt barn kan känna något själv? Hen var extremt deprimerad innan hen fick flyttas upp. 
    Mycket möjligt. Men det har inget med den nya skolan att göra. Nu är nu och det är som sagt ingen här som vet vad framtiden kommer att ge. 
  • Anonym (Teacher2)
    Anonym (Marie) skrev 2022-12-27 11:28:50 följande:
    Gud, är du lärare? Skrämmande! Du kan alltså inte förstå att barn som saknar utmaning kan må dåligt i skolan? Vi pratar enbart positivt om skolan, men det hjälper inte när barnet sitter av dagarna och möjligen får rita en teckning eller läsa en bok, när hen klarat av uppgifterna. När barnet i fråga VILL lära sig något, bit det inget annat än ett hån. 
    Om du läser alla mina svar så ser du att jag visst delar den typen av tankar. Många hemmasittare är tex. särbegåvade och blir hemmasittare just för att de saknar utmaningar eller anpassningar utifrån deras nivå. 
    Nu är TS mitt uppe i ett skolbyte och det är DET jag menar att man behöver hantera hemmavid. Att barnet tidigare mått dåligt över sin skolsituation och fått byta årskurs är en sak. Nu har TS fått nej på att ha barnet i samma åk i nya skolan så detta handlar om DEN situationen. Hur TS känner kring just det är vad som avhandlas här, som jag uppfattat det?
    Dvs, varken TS eller barnet vet exakt hur det kommer bli, att det behöver finnas öppenhet kring hur det kan bli och vad som kan bli bra/dåligt/utmanande med det. Självklart ska man även prata om att det kan bli tufft eller jobbigt, så är det väl generellt när man byter skola. Det viktiga är att man inte pådyvlar eller förmedlar saker till barnet som hen själv kanske inte ens tänkt på eller funderat över. Särskilt om barnet har lätt till ångest redan som det är. 
  • Anonym (Teacher2)
    Anonym (förstår båda sidor) skrev 2022-12-27 12:00:30 följande:

    Jag förstår båda sidorna här. Många begåvade barn ger upp, blir deprimerade och hemmasittare för att skolan är så usel på att förstå och bemöta dem.

    Men det finns också föräldrar som kämpar för att barnen ska få flytta upp årskurser, få eget material, utmaningar som föräldrarna tycker barnet behöver och speciallösningar trots att barnen trivs i en helt vanlig åldersadekvat klass. Har mött ett antal sådana. 

    Men i alla fall, jag tänker att ni kunde ordna ett möte där någon från gamla och nya skolan får mötas så att den nya skolan får höra hur den gamla skolan resonerade kring uppflyttningen? Om ni har kontakt med BUP, försök få dem att delta också. Jag vet av erfarenhet att det är svårt att få till ett sånt möte, men om man är jobbig så kan de gå med på det och då kan ni få möjlighet att prata med båda sidorna samtidigt.

    En varning dock - om gamla skolan var svår att få med på noterna, kan det vara bättre att inte blanda in dem överhuvudtaget vid skolbyte eftersom de då kan föra över negativ eller felaktig information. Om den nya skolan är bra kan det vara bättre att de får bilda sig en egen uppfattning om eleven.   

    Jag vill helst inte rekommendera någon att vara en jobbig förälder, men jag förstörde mitt eget barns liv (nåja, det går förhoppningsvis att reparera men nästan hela tonåren har försvunnit i depression och medfört ett stort utanförskap så nog kommer det få livslånga konsekvenser) för att jag inte var jobbig utan samarbetade med skolan och litade på lärarens kompetens. 


    Bra sammanfattat!
  • Anonym (Teacher2)
    Anonym (S2) skrev 2022-12-27 18:34:28 följande:

    När man läser vad vissa lärare i tråden svarar, så förstår man varför den svenska skolan misslyckats. Inte ens de duktiga eleverna kan man ta hand dom. 

    TS, hoppas det löser sig för ditt barn.


    Det finns forskning på att många hemmasittare, tvärtom vad många tror, är väldigt begåvade. Anita Kullander (psykolog) som grundat Filurum är en eldsjäl som försöker förmedla detta och jag har fler än en gång hört henne berätta om barn som går till skolan lite då och då för att "se vad de håller på med", konstaterar att det där kan jag redan och därefter går hem.
    Skolan måste bli bättre på att bemöta dessa barn. Det är en myt att de tar initiativ och är självgående, det är inte synonymt med begåvning. Utan det behövs lärare som kan fånga upp dem och hela tiden mata dem med lagom utmanande stoff. 
    Acceleration i form av att skippa en årskurs eller fler är ett sätt. Kanske jobbar TS barns tidigare skola så. Kanske jobbar nya skolan på annat sätt.  Tiden får utvisa vad som händer.
    Jag håller med om att skolan inte alltid ser dem. Men som jag skrev tidigare också, alla barn har rätt att möta lagom svåra utmaningar i skolan. På daglig basis. Det är inte lätt som lärare att tillgodose 23st individer i alla ämnen varje dag men jag tror att de flesta inom skolan har det som mål. Och det finns metoder som gör att man kan förbereda skolarbetet på ett bra sätt för att kunna tillmötesgå behov av olika nivåer. Men det behövs mer kunskap om det också, och tid att verkställa i praktiken. 
  • Anonym (Teacher2)
    Anonym (D) skrev 2023-01-02 11:24:23 följande:

    Försök att få till ett möte med den nya skolan, med både lärare och specialpedagog,  och be dem redovisa hur de ska se till att ditt barn får utvecklas på sin nivå, och hur de faktiskt jobbar med barn som ligger långt före jämnåriga. 

    Ställ frågor om de faktiskt jobbar med acceleration och breddning. Hänvisa till skollagen som faktiskt säger att barn ska få undervisning på sin nivå. Om du inte redan gjort det, kolla på material som finns på Skolverkets hemsida om undervisning av särbegåvade elever.

    Det finns enstaka skolor som faktiskt jobbar med nivågruppering i t.ex. svenska, matte och engelska, och faktiskt undervisar barn på rätt nivå. Tyvärr är dessa skolor undantag.

    Ytterligare en sak att ta hänsyn till är om den nya skolan bara täcker mellanstadiet, eller om den också täcker högstadiet. Helst ska man ju ha en plan som funkar längre fram också. 


    Bra och konkret input!
  • Anonym (Teacher2)
    Anonym (D) skrev 2023-01-02 17:19:59 följande:

    En vän som hade sina barn på en kommunal skola där de faktiskt körde nivågruppering i flera ämnen hade det betydligt lättare att få till bra anpassningar för sina barn, med både acceleration och breddning i matte, svenska och engelska. 

    TS- finns det högstadium på barnets nya skola är ytterligare ett tips att se om det går att få till en dialog även med ämneslärare på högstadiet. Högstadielärarna har normalt bättre ämneskunskaper, och kan vara en bra resurs för hur en mer utmanande undervisning kan läggas upp. 


    Det höll man på med redan på min tid, gick i kommunal grundskola. Vi hade allmän matte och särskild matte, samma i engelska. Sen blev det som "fult" att dela upp barn så man fick sluta. Förmodligen för att någon förälder tyckte att deras barn fick en stämpel av att gå i allmän eller inte hakade på gruppen särskild. Men jag minns inte att lärarna någonsin pratade om grupperna på det sättet, professionella som de var. Utan vi gjorde nåt slags diagnos och sen var det bara, ni 10 hakar på Gunilla in i det klassrummet och ni andra stannar här.
    Är man fler-parallelliga så är det ju väldigt enkelt att dela in en årskurs på det sättet där någon har hand om gruppen som håller standard-tempo så att säga, någon har hand om dem som behöver utmanas och ges svårare uppgifter (gärna tillsammans med lärare från högstadiet). Så slipper alla lärare inom ramen för sin egen klass uppfinna hjulet på nytt. Men jag förstår att /om det inte funkar med, för det finns alldeles för lite tid för reflektion och samarbete på det sättet. 
  • Anonym (Teacher2)
    Anonym (D) skrev 2023-01-02 17:19:59 följande:

    En vän som hade sina barn på en kommunal skola där de faktiskt körde nivågruppering i flera ämnen hade det betydligt lättare att få till bra anpassningar för sina barn, med både acceleration och breddning i matte, svenska och engelska. 

    TS- finns det högstadium på barnets nya skola är ytterligare ett tips att se om det går att få till en dialog även med ämneslärare på högstadiet. Högstadielärarna har normalt bättre ämneskunskaper, och kan vara en bra resurs för hur en mer utmanande undervisning kan läggas upp. 


    Det höll man på med redan på min tid, gick i kommunal grundskola. Vi hade allmän matte och särskild matte, samma i engelska. Sen blev det som "fult" att dela upp barn så man fick sluta. Förmodligen för att någon förälder tyckte att deras barn fick en stämpel av att gå i allmän eller inte hakade på gruppen särskild. Men jag minns inte att lärarna någonsin pratade om grupperna på det sättet, professionella som de var. Utan vi gjorde nåt slags diagnos och sen var det bara, ni 10 hakar på Gunilla in i det klassrummet och ni andra stannar här.
    Är man fler-parallelliga så är det ju väldigt enkelt att dela in en årskurs på det sättet där någon har hand om gruppen som håller standard-tempo så att säga, någon har hand om dem som behöver utmanas och ges svårare uppgifter (gärna tillsammans med lärare från högstadiet). Så slipper alla lärare inom ramen för sin egen klass uppfinna hjulet på nytt. Men jag förstår att /om det inte funkar med, för det finns alldeles för lite tid för reflektion och samarbete på det sättet. 
  • Anonym (Teacher2)
    Anonym (Skolledning) skrev 2023-01-02 23:14:20 följande:
    Var det läraren som bestämde detta i Lgr69, om du nu är så pass gammal? För i Lgr80 var allmän och särskild en/ma ett val, inget som avgjordes av läraren. Det fanns för-och nackdelar med detta som det skrivits en del intressant om. 
    Jag gjorde aldrig något val, det vet jag. Och på mitt betyg från grundskolan står inget om detta. 

    Relaterat det som beskrivs ovan, att man fick in en lärare med högre utbildning som tillförde så otroligt mycket. I högstadiet fick vi en lärare i ma/no som var väldigt högt utbildad och dessutom tandläkare. Hon var inte från Sverige och fick väl inte arbeta som det här, så då blev hon lärarvikarie istället. Många i klassen sket i att lyssna pga hennes svenska var ganska dålig men jag och en kille till sög i oss som svampar, vi uppskattade henne SÅ mycket och kröp nära när vi satt i no-salen och hade genomgångar. 
  • Anonym (Teacher2)
    Anonym (Skolledning) skrev 2023-01-03 09:13:56 följande:
    Man kunde byta fritt mellan nivåerna och de hade lika stort värde betygsmässigt vilket ska ha lett till en del taktiska val. Det skulle ha varit ditt eget val. 
    Ok, då har det skett så i förbifarten att det gick oss helt förbi (pratade med min man och vi var tillsammans redan då )
    Däremot i gymnasiet vet jag att vi valde och jag gick i en väldigt svårare grupp än vad han gjorde. Båda läste matte A, B, C men i min grupp gick vi igenom helt andra moment än vad han och hans grupp gjorde. Deras slutprov var hälften av vårt, och det stör mig för det är det enda G-betyg jag har i hela gymnasiet. 
    Han har G i matte C och jag har G i matte C men han kunde inte hälften av vad jag kunde haha.
    Sen har jag i och för sig aldrig fått frågor specifikt på min matte C-kurs från gymnasiet men rättvist kändes det inte. 
Svar på tråden Får nya skolan neka att gå i årskursen över?