Ouppfostrade barn.

Det var stora skor och stora växlar! 

Det konstaterar du NU? Så har det ju varit sedan 1990-01-01.

Jag är medveten om det. Tyvärr upplever jag att fenomenet eskalerar för varje år. 

Allmän hyfs och medvetenhet om att man inte är ensam på jorden saknas ibland, svar ja.  Men där får vi väl försöka bidra alla efter bästa förmåga. Har jag andras barn hemma hos oss gäller våra regler och man kan sticka in ett "dukar du av också" eller "här brukar vi säga tack för maten" här och där.
När det passar.
Många bäckar små men visst är det skillnad från när man själv var liten. Skulle aldrig ha vågat gå i diskussion med föräldrar/lärare/äldre personer så som unga gör idag. Inte bara för sakens skull, man behöver förstås inte ha rätt bara för att man är äldre. Men det handlar om respekt och att vissa saker kan man fortsätta prata om i andra forum tex.

Det låter vettigt det ni gör och säger när andras barn är hemma hos er. Men jag blir lite nyfiken på vad du menar med andra forum. För barn är väl vuxna det forum som bjuds för en annan referensram än vad de får av kompisarna. Om vuxna då checkar ut och säger att det där får du ta någon annanstans så blir det svårt att lära sig. 

Varför just det datumet? 

Jo, jag håller med om att det kan behövas mer hyfs. Mer hänsyn till andra också. Sedan är det delvis också de vuxnas förebild som ska forma barnen. Och där tror jag så är barn lite olika. En del härmar det, men det finns också några som verkar missa det. 

Jag menar att ibland är det bara inte läge. Jag kan tex acceptera att min tonåring vill diskutera saker men inte alltid öppet och inte här och nu. Vi kan absolut ha en dialog men här och nu säger jag nej eller nu gör vi som jag säger osv. Sen kan vi fortsätta prata hemma.
Eller om någon annan, en lärare tex säger något. 
Man måste lära sig att faktiskt "ta" vad någon säger oavsett vad man själv tycker och bita ihop. Det finns en tid och en plats för allt men här och nu kanske vi inte behöver gå in på detaljer. 

Jag upplever att alla ska ha rätt att säga sin sak, alla ska ha rätt att här och nu påbörja en diskussion. Och man har rätt att uttrycka sig absolut. Men allt man tycker behöver inte vädras i det offentliga och allt man tycker behöver inte komma ur ens mun. Ungefär så

Då förstår jag hur du menar. Ja, bra att lära sig att människor har olika gränser vad gäller det, och olika generationer har nog också olika gränser. 🙂

Ja, håller med , det är verkligen sorgligt

Olika från person till person ska du veta. DU vågade inte säga saker till äldre. JAG vågade, och med råge.
Jag sa för mycket, jag var kaxig som bara den, svor och levde rövare.

Darrade inte det minsta på manchetten när jag var 13-14 för att sätta mig emot både lärare och rektor i skolan.

Visst, jag var inte lätt att tas med.
Varför jag var sån finns ett svar på. Men det verkar inte gemene man bry sig så mycket om. Vare sig då eller nu.

Jag vet inte riktigt vart du vill komma med detta, individuella skillnader har alltid funnits. Men du menar att det inte är någon skillnad då? Jämfört med hur det var för säg 20-30-40 år sedan?
I så fall håller jag inte med dig.

Håller helt med. Varför vill man inte uppfostra drägliga individer som fungerar i ett samhälle? Att alltid få sin vilja igenom eller att allt ska bli en debatt funkar inte. Att man alltid tror att man är jordens nav kommer att skapa en vidrig vuxen som inte klarar av att inte vara i centrum, måste synas och höras och ta plats konstant och inte kan tackla konflikter. Hur ska det funka på en arbetsplats med en så egocentrisk person?

Har personer i min närhet som hela tiden har vilda diskussioner med sina barn och tonåringar där barnet till slut alltid vinner. Föräldern "orkar inte" och säger ja fast det först var nej. De är även kaxiga mot lärare och andra vuxna. 
Jag fattar inte.
Det är inte så jäkla svårt att säga nej och hålla fast vid det med en 2-åring. Däremot med en 12- åring så är det långt mycket knepigare - och där hamnar man inte om man inte sagt nej, nej och sen ja när barnet var 2. "Men hen blir så arg om man säger nej". OCH?! Låt ungen skrika! Man dör inte av det. Man måste förstå att man inte alltid får som man vill. Eller får allt man pekar på. Eller är den enda som är viktig i universum.