Har föräldrar slutat att läsa böcker för sina barn?

Vi läser varje kväll för både vår fyraåring och sjuåring, men vi läser bara vid läggning. Blir dock nyfiken på ?åldersadvekata? böcker. Min fyraåring brukar vilja läsa bonden Blom eller Pelle Svanslös. Min sjuåring har länge velat läsa barnböcker motsvarande lillebror, till jag fick honom att ge Musse och helium ett försök, han älskade det men ville inte börja med något nytt utan är tillbaka i barnböckerna. Vad är en lagom bok för en femåring menar du?

Jag har alltid läst mycket men när jag fick barn så orkade jag inte, det var så korta stunder jag kunde vara i fred så det blev enklare att läsa en tidning eller något annat som inte krävde någon koncentration. Det var först när dottern kanske var i 7-8-årsåldern som jag började läsa mycket böcker igen. Så hade någon frågat henne när hon var 5 så hade hon nog också sagt att vuxna inte läser 
Jag läste däremot mycket för henne fram tills hon började skolan ungefär. Jag vet att man borde ha fortsatt med högläsning även när hon började läsa själv, men jag gillar verkligen inte att läsa högt. Hon fortsatte ändå gilla att läsa själv fram tills tonåren ungefär, efter det har det tyvärr blivit sämre med läsandet. 

Jag tänker att det kanske inte är så konstigt att barn i förskoleåldern tror att deras vuxna inte läser, för det är ju väldigt svårt som småbarnsförälder att sitta och läsa när barnet är närvarande. Barnet kräver ju sin tillsyn och tiden går åt till att vara på lekplatsen, fritidsaktiviteter, handla och laga mat, leka, bada - och så högläsning för barnet då. Tänker att man som förälder främst läser när barnet somnat eller kanske på bussen eller lunchen. Jag blev nyfiken av tråden, och frågade min sexåring, och han sade klart ja på frågan om hans föräldrar läser böcker. Men det är klart, han ser att vi har böcker överallt, vi läser i soffan på helgmorgnarna när han tittar på film, och vi lånar båda vuxen och barnböcker på biblan. 

Sen med högläsning för barnen så är det ingen nyhet längre att det har gått ner, liksom barnens egna läsande, men jag skulle tro att det skiljer sig mycket åt. Vi går på biblioteket ca en gång i veckan och vi träffar så gott som alltid klasskompisar där. Det var också barnbokstema i skolan en vecka och inför det fick vi mail om problemet att barn läser allt mindre, och med uppmaningar att läsa. Redan efter ett par dagar fick vi dock ett mail till att det var uppenbart att det är en klass där man läser mycket, för barnen kunde handlingen i böckerna de pratat om och klassen klarat alla frågorna på skolbibliotekets tipsrunda. Nu är det en skola där 80% av eleverna har minst en högutbildad förälder, så jag antar att det spelar in. Det är väl vad som framkommit i forskning också, att barns läsning är direkt i proportion till föräldrarnas utbildning. 

Skolan har väl en stor roll att spela när det gäller att motarbeta den negativa utvecklingen. I sonens fsk-klass kommer tvåorna och högläser för dem en gång i månaden. Jättebra övning för tvåorna, och fsk-klassarna får förebilder i andra lite större barn. Jag valde också en skola med prisvinnande bibliotek, just för att jag tycker att det är viktigt. De går dit en gång varannan vecka och läser och lånar böcker, sen är det högläsning båda på lektionerna och på fritids. 

Mitt barn har en utländs förälder, från ett land som har litterär kanon. Jag vet att det är kontroversiell fråga i Sverige och man kan tycka vad man vill, men barnen i andra landet har en lista med böcker som de ska läsa varje sommarlov, och när de går ut skolan har de läst alla klassiker och har en god läsvana. Det landet ligger också i topp vad gäller läsande per capita. Annars kan man tänka att det finna en massa olika sätt att läsa och faktaböcker, ljudböcker eller serietidningar är inte nödvändigtvis sämre. Jag skulle heller inte uppröras, som du TS, över McDonalds-böcker. Nu äter vi inte på McDonalds själva, men jag har köpt många McDonalds-böcker på loppis, och det finns en hel del bra där. 

Till sist undrar jag varför du var tvungen att låna böcker från föräldrarna. Min sons fd förskola hade båda eget bibliotek och de gick då och då och lånade på stadsbiblioteket. Har inte ni tillgång till bibliotek på er förskola? 

Hej
intressan och skrämmande inlägg Som jag tror stämmer. Vi pratade faktiskt om just detta på bokcirkeln igår. Jag är övertygad om att mina barn sällan sett mig med en bok i handen. 1) jag har sällan ork till läsning på egen hand. Detta år har jag dock varit lite piggare och läst nästan ett tiotal böcker. 2) Flera av dessa har varit på ljudbok 3) oftast blir läsningen EFTER läggning

Det här gör ju naturligtvis avtryck för jag kan tänka mig att mina barn på 8 år och 5 år skulle säga exakt som dina barn på förskolan. Tyvärr. De hör ju bara att ?mamma ska på bokcirkel? men de har aldrig sett mig läsa en bok. Så inte fattar de vad det är Eller varför läsning är så viktigt (trots att jag ständigt säger det). Men eftersom jag kommit på det ska det bli ändring på det. 

Klart man som vuxen är en förebild. Men tror nog inte det gör så mycket skillnad om man ser sin förälder läsa i bland. Det är ju helt andra mekanismer inblandade här.

Vi läser för sjuåringen och hon som är elva läser böcker i perioder, går på bibliotek och barnen är vana läsare sen tidig ålder.

Själv har jag inte läst en bok på tio år säkert, läser allt möjligt på datorn hela dagarna på jobbet och det finns inte tid att sätta sig med en bok efter jobbet. Barnen har aktiviteter eller vill umgås, det ska jobbas i föreningar eller hemma. Sen vill iaf jag hinna träna också det prioriterar jag långt innan läsning.

På helgen skulle jag antagligen kunna läsa på morgonen, jag vaknar oftast först men gör det inte då heller. Är uppväxt med en mamma som läste jämt och gör fortfarande, men det hjälpte inte mig att bli bokmal... 

Men man märker ju att egentiden ökar ju större barnen blir så det kanske blir aktuellt igen om några år.

Min son är 11 och vi läser tillsammans på kvällarna varje dag. Det är enda stunden på dagen vi umgås utan skärmar, utan andra människor närvarande och bara pratar och läser. För mig är det en jätteviktig stund och jag tror den gör stor skillnad för honom också. Framförallt hoppas jag att han gör samma med sina barn i framtiden. 

Jag orkade inte heller läsa vuxenböcker när han var liten, men undan för undan läser jag mer som förr. Det är ju lättare när man har ett barn som dessutom är stort. 

Han går i en skola där de läser 40 minuter tyst varje morgon och jobbar mycket med skrivstil för att utveckla finmotoriken.
Det har ju visat sig att just skrivandet har stor betydelse för läsandet. 

Jag förstår inte dem som skriver att yngre barn inte brukar se föräldrarna läsa, för de har ju inte tid när barnen är där och vaken. Varför det? Barnen behöver väl inte underhållas jämnt? Jag har aldrig haft problem att läsa även med små barn närvarande - jag läser när barnet leker själv (eller med en kompis) hemma, i kollektivtrafiken medan barnet tittar ut genom fönstret, på lekplatsen, när jag myser med ett sjukt barn på soffan, i väntrummet hos läkaren, ....