Anonym (Y) skrev 2022-11-10 10:01:51 följande:
Tack! Ja jag försöker verkligen. Men ofta säger hon bara att jag ska vara tyst och sluta. Men hon har iaf utvecklas så att hon senaRe ngn gång berätta om hennes känslor.
Går även framåt på tex svenskan, men behöver mycket stöd från en vuxen att starta arbetet och under pågående. Behöver också hjälp på rasterna att komma med i lekar.
När jag pratade m bup efter de intervjuat mig så sa de att hon har tecken på adhd. Men att det också kan vara pga språkstörning som hon har det jobbigt
Hur yttrar det sig för din son?
Det var min son :)
När han var liten så märktes det inte så mycket, mer än att han alltid varit lite mer empatisk än jag upplevt många andra små pojkar, mer drömmande, lite glömsk, brydde sig inte så mycket om kläder och utseende (det kom väldigt sent för honom, och berodde då mest på flickvänners åsikter)
Han blev lätt utsatt av bråkiga barn och blev mobbad en period, samt har alltid haft lite svårt att få många vänner.
I skolan fick han kämpa ganska mycket i vissa ämnen, väldigt mycket berode det på lärare hur han klarade av vissa ämnen. Han gick ut med bra betyg.
Han har alltid varit väldigt känslig, haft lätt att få ångest, haft svårt att somna och sova på rätt tider, oroar sig för stora sociala sammanhang och förändringar, svårt att klara muntliga redvisningar (vilket han fick slippa efter ett läkarintyg innan han fick diagnos). Han har alltid funderat över djupa saker sedan tidig ålder och är väldigt intelligent.